Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lexberg.
Lexberg.
403
hvilket torde kunna tillskrifvas de nästan
öfverallt ågångna laga skiftena. Större
omvexling af säd och foderväxter börjar
nu att antagas, ehuru något fullständigt
ordnadt vexelbruk icke på alla ställen
kan sägas vara infördt. — I anseende
till en mängd berg och backar, hvaraf
åkerjorden på flera ställeu är besvärad,
är den sönderdikad i små, ofta
irregu-liera figurer, men kan i allmänhet icke
sägas vara svårbrukad. Man ser nu på
många ställen backdikeu upptagas med
mycken omsorg och stenrösen försvinna,
hvarigenom vackrare åkerfält uppstå. Af
vanliga sädesslag begagnas mest hvete,
råg, korn och ärter, mindre hafra och
blandsäd. Lin odlas knappt till
husbehof, humla och hampa deremot nästan
alis icke. De vanliga
åkerbruksredskapen, som här begagnas, äro plog och
harf; på något enda enstaka mindre
hemman kan krok något begagnas.
Så-ningstiden för råg är här i medio och
för hvete i slutet af September.
Vårsådden sker vanligtvis i slutet af April
och början af Maj, och skördas vanligen
i September. Potates sättes i Maj och
skördas i slutet af September och
början af October. — I allmänhet är den
förändring i årstiderna iakttagen, att
vårarne och höstarne de sednare
årtiondena kommit sednare än fordom, hvadan
såningstiderna måst framflyttas. De, som
utan uppmärksamhet på detta förhållande
sått sin höstsäd på af ålder antagna
tider, hafva vanligen fått sin brodd
antingen förväxt eller uppäten af mask. —
Tröskverk finnas på flere ställen inom
socknen, der åkerbruket är så betydligt,
att uppförandet af dylika verk lönar
kostnaden. Slagtröskad halm behöfves
dessutom för taktäckning och betalas
mera vid försäljning. Träd- och
kryddgårdsskötseln är, undantagandes vid
Mariaeholm, Leksbergs prestgård och
Hag-gården, mycket försummad. Vid flera
hemman finnas väl några planterade
fruktträd och bärbuskar vid hustomterna;
men vanligen ligga åbvggnaderna på
backar utan den trefnad, som omgifning
af väl vårdade fruktträd och
planteringar skulle skänka dem. — Ängarne äro
dels skogslupne och sanka, dels
moss-lupne; mycket har likväl på sednare
tider blifvit gjordt till deras förbättrande,
dels genom Kottholms kanal och dels
genom utdikning och röjningar, dock
återstår ännu mycket; men den
allmänna hog, som blifvit spridd för odling af
kärr och mossar, kan såsom en god
begynnelse härtill nämnas. Mossar och
sidlända ängar utdikas, skumplöjas eller
flåhackas och brännas samt igensås med
råg eller hvete och thimoteifrö, då deraf
först erhålles vanligen rik sädesskörd och
sedan några år ymniga foderskördar,
hvarigenom det blifver möjligt att också
odla och upphjelpa odalängarna. Men
inan detta på flera ställen hunnit
genomföras, är liötillgången ännu
otillräcklig, hvadan ock halm och löf måste i
väsendtlig mån till så väl nötkreaturs
som hästars utfordring begagnas. Inom
socknen finnes tillräckligt bete dels å
skogarna och dels i nu på sednare åren
afröjda hagar. Skogarnas inhägnande,
för att befordra deras återväxt, har gifvit
anledning till beteshagars uppröjande
och häfdande och derigenom är ett mer
förbättradt bete ock att påräkna.
Ladu-gärdskötseln har på senare åren äfven
förbättrats, dels genom allmogens hog
att erhålla mjölkrika boskapsracer och
dels genom större omsorg för deras
skötsel. Skogen är på de flesta ställen
tillräcklig för husbehof och består
förnämligast af gran och tall. För
barrskogens återväxt, då den beräknas såsom
tjenlig till ved och kolskog, kan
antagas åtgå omkring 60 år. Löfskogen
består mestadels af björk och asp och
förekommer i gärdesbackar, ä en del
ängar samt äfven i betesmarker. Den
toppas och qvistas om höstarna, emedan
löfvet utgör ett mycket begagnadt foder,
isynnerhet för hästar och får; men deraf
, lider virket, som derföre sällan blir
dug-ligt till annat än bränsle. Utoin vid
i Mariæholm finnes ringa tillgång på
ekskog. — Bondgårdarnas byggnadssätt är
j här, i likhet med hvad orten i
allmänhet företer, föga utmärkande; dock har
förbättring äfven härutinan på de sista
i åren timat, så att husen anläggas med
mera smak, så väl i form som inredning.
Stängselsättet är det i skogsorter
vanliga, neml. täta gärdesgårdar af
okluf-ven granstör och gärdsel af klufven gran
i och tall. På några ställen äro inegorna
} omgifna af stenmurar. — Socknen till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
