Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lidefors.
Lidén. " 409
till sin död 1856, hvarefter arfvingarna
nu innehafva egendomen. — Utsädet är
3 t:r höst- och 20 t:r vårsäd. — En
trädgård med cirka 60 fruktträd och
ympar samt en mindre parkankläggning
finnas invid gården. Barr- och löfskog
finnes tillräckligt för behofvet. — Den
utmärkt vackra Trevattna kyrka ligger
ej långt ifrån gården.
Lidefors. Jernbruk uti Nysunds
socken (ej Rudskogs socken, efter
Konv.-Lexikon), Wisnums härad och Carlstads
län, anlagdt 1691 på Klippans egor i
Nerike vid vestra stranden af Letelfven
i en naturskön nejd strax öster om och
nedanför Lidetorps vackra herregård.
Bruket har 2 härdar och oinskränkt
smidesrätt; häraf egdes 1861 hälften,
kalladt Nedre Lidefors, jemte %:del i
Lidens tullmjölqvarn, ljp mant., hvaraf
15/64 mant. Håkansbol (tax. till 5,273
rdr), af brukspatronen, pilosophie magister
A. A. Berger. Godsets hela
taxeringsvärde var cirka 54,000 rdr rmt. Andra
hälften, kallad Öfre Lidefors, jemte V^tlel
i Lidens tullmjölqvarn, 1/2 mant. kr.-skatte
Hållunda, och andra mant., allts. tax.
till 61,430 rdr, egdes afryttm. C. Strokirck
på Degernäs. Tillverkningen 1860
uppgick vid båda härdarna till 1,981 sk/l eller
6,940 stångjern af dels eget, dels
köpt tackjern; utskylderna uppgifvas till
cirka 612 rdr rmt årligen. Egare år
1825 voro brukspatronerna Marcus och
J. C. Camitz. Brukets smidesstämplar
äro K: p c. och o l. Verkstäderna
äro ombyggda på 1850-talet, dels af
sten, dels af trä samt täckta med tegel.
Nya blåsmaschiner äro anskaffade,
äfvensom nya hammarverk; smidet har ock
på senare åren ökats. Tackjernet
hemtas från den nära intill gränsande
Carlskoga bergslag, och är transporten deraf
ganska lätt och ej förenad med
synnerlig kostnad, emedan den sker sjöledes
öfver sjön Möckeln i Carlskoga och
sedan på Letelfven i Nysund. Ifrån
bruket fraktas jernet vanligen till Hults
lastageplats, belägen 2V2 mil härifrån,
sedan, äfvenså sjöledes, till Göteborg.
En ringa del försäljes äfven på
Stockholm och befraktas i så fall till Örebro,
som ligger 6*/2 mil ifrån bruket.
Lidén. Annex-socken till Indals
pastorat, är belägen uti Medelpads fögderi
IV
af Wester-Norrlands län, i nordöstra
hörnet af Medelpad, invid gränsen af
Jämtland och Ångermanland, 4 mil n. v. från
Sundsvall, 7 mil från Hernösand, och
gränsar i norr till Forss socken, i öster
till Långsele, i söder till Ljustorps och
Indals socknar samt i vester till Holms
kapellag. Största längden är 225,500
fot eller nära 6% mil, bredden 191,500
fot eller 5% mil; arealen 138,083 tunnl.
eller nära 6 qvadratmil, hvaraf 112,605
tunnl. eller 630,588 qvadratrefvar skog
och utmark, hvaraf dock 10,969 tunnl.
äro odugliga mossar och 9,246 tunnl.
vatten. Här finnas inga öppna slätter,
utan äro byarna liksom inkilade i
dälderna mellan de mer och mindre höga
bergen, som i stor mängd sträcka sig
från öster till vester, alla med stark
lutning mot den här ganska strida
In-dalselfven, som genomflyter socknen. Den
odlade delen utgöres sålunda af en trång
floddal på ömse sidor om elfven och
några smärre brant stupande djupa
dalsänkningar. Af vattendrag märkas
följande: Stensjön på gränsen mot Forss
och Holm, Mussjön med utlopp i elfven
vid Gärqvisle, Bjerrtjernår ne hvilka
uttömma sig i den å, som från
Qväcklinge-sjön vid Uneåsen kastar sig i elfven,
Wickesjön med utlopp i elfven vid
kyrkan, Dackesjön dito vid Bodacke,
Malmsjön, Hajsjön, Löf sjön, Östertjern med
utlopp i Stortjernsjön, som sjelf utgjuter
sig uti Atervänningssjön. Största
vattensystemet är dock det, som tager sin
början i och med Annersjön, som utlöper
i Öfversjön, hvilken går in i
Nordansjön, hvilken derjemte upptager en bäck
från Mörtsjön. Ur Nordansjön går en
å till Björnbaljen, hvilken står i
omedelbart sammanhang med Stor skälsjön,
Eld-fiskvattnet och Damsjön, hvilka alla
utgöra en enda vattensamling. Den
sistnämnda står i förbindelse med Hållsjön,
som dessutom emottager afloppsvattnet
från Hallbergssjön, Krokmyrsjön, Nysjön,.
Örasjön, Svar tf jern och Angssjön. Vid
Norrnäs by lemnar Hållsjön sitt
öfver-loppsvatten till O.xsjön, en af de
betydligare i socknen. Denna upptager
derjemte en betydlig ä från den vidsträckta
Stow ali sjön, som sjelf upptager
utloppen från sjöarna Lillevallen och
TJll-skälen, Ifrån Oxsjön går en större å
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
