Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lidhem.
Lid Ii ems sittesgård. 415
1861 upplåtet åt stombrukare. Arealen
utgör 497 tunnl., hvaraf 45 tunnl. åker,
392 tunnl. skog, — af Svartkärr V*
mant. krono-skatte, innehåller omkring
200 tunnl., hvaraf 60 åker. Jordmånen
är dels lera, dels svartmylla på
lerbot-ten. Hela tax.värdet 1861 var 16,150
rdr, deraf 6,000 rdr för hemmanet
Lidetorp; egare brukspatron K. Strokirk i
Örebro.
Lidhem. Ett mantal frälse-säteri uti
Locknevi socken, Södra Tjust härad och
Kalmar län, är omgifvet af trenne sjöar,
med ett vackert läge, V2 mil från
kyrkan, 1% mil från Wimmerby, 3 mil
från Alniviks lastageplats, med mjölqvarn
och underlydande l/2 mant., tax. 1860
till 25,762 rdr rmt, egdes s. år af
enkefru Elers. Till gården hörer en stor,
prydlig och med mycken kostnad anlagd
trädgård på en stenbunden och bördig
plats. — Förste kände egaren är
häradshöfding Nils Arvidsson på Lijhem, som
lefde år 1526; af öfriga egare må
nämnas: Nils Joensson Bröms, amiral 1569,
hvars fader var Joen Nilsson Ruska,
som för sin manhaftighet vid Brömsebro
slag fick namnet Bröms och adeligt
vapen. Nämnde amiral Bröms’
sondotter Karin blef gift med skeppsmajor
Johan Eketrä, som med henne äfven
fick egendomen, hvilken ärfdes af sonen;
major Johan Eketrä dog 1669.
Öfverstelöjtnant Staffan Klingspor, riddare af
Svärdsorden 1748, illa blesserad i slaget
vid Plelsingborg, har äfven egt Lidhem.
Han var gift med förre egarens, kapiten
Joachim von Stegling, dotter. Assessor
Axel Rothlieb, gift med Cornelia
Klingspor, bodde efter afskedstagandet på
sina landtegendomar och till sist på
Lidhem, der han dog 1778. Af dennes
15 barn blef det yngsta, dottern Ulrika
Eleonora, gift 1820 med öfverstelöjtn.
Anders G. Fiedlersköld, egare af
egendomen 1829. På 1840-talet tillhörde
Lidhem amiralitetskammarrådet och
riddaren Eggert Elers.
Egeudoineus areal är 2,088 tunnl., deraf till
sjelfva godset, utom ofvannämde större trädgård,
omkring 330 tunnl. åker och äng, 535V2 tunnl.
lüfbeväxt hagmark samt skog, fullt tillräcklig
för egendomens behof, äfvensom fiske i
angränsande sjöar och 2:ne ålfisken. På egendomen
finnas 20 torp och 8 backstugor.
Lidhems sätesgård, belägen i Wäc-
kelsångs socken, Konga härad af
Kronobergs län i Småland, 3 mil från Wexiö,
6 mil från Carlshamn och 9 mil från
Carskrona, ligger tämligen nära den
vackra Lidhemssjön, som genomflytes af
en bred å och har aflopp till den stora
sjön Åsnen, hvilken äfven tillgräusar
egendomen. Gården består af 2 mant.
frälse-säteri, tax. 1860 till 24,300 rdr,
med underlydande 1 mant. rå och rör,
2 mant. frälse samt återstoden
kronoskatte, tillsammans 927/32 mant., hvaraf
2l/6 mant. i Uråsa socken. Hela
tax.-värdet är cirka 64,000 rdr rmt.
Åbygg-naden är af trä, reveterad, uppförd 1720
af dåvarande egaren, en Rosenbjelke.
Den äldste kända egaren till detta gamla
herresäte, fordom kalladt Lina, är Måns
Pederson Stjerna, en rik adelsman. I
början af Dackefejden ankom Dacken
1542 till orten, för att som vanligt
plundra adelns gårdar. Måns Pederson
tog då genast sin tillflykt till
sockenkyrkan, ty det var allmänt bekant, att
Dacken hade försyn för helgedomen och
plägade aldrig mörda någon* i kyrkan.
Efter långa underhandlingar gingo
slutligen alla Wäckelsångs sockens bönder
i borgen för Måns Pederson, så att han
för sitt lif skulle betala en stor
lösepenning; men först på lille Jösses, en af
Dackens liöfvidsmän, lejd, vågade ban
lemna kyrkan. Jjille Jösse var nämligen
känd för sin ordhållighet och äfven vid
detta tillfälle fick han visa prof på
densamma, ty så snart Måns Pederson
utkommit ur kyrkan, ville Dacken
oför-dröjligen gifva eld på honom, och han
räddades blott genom lille Jösse, som
hotade Dacken sjelf med en lika hastig
död. Dacken gick sedan med sitt folk
till Lidhem och plundrade gården,
hvarefter de drogo sig tillbaka till Bleking,
delande rofvet sig imellan. — Genom
gifte kom gården i medlet af 1600-talet
till ätten Rosenbjelke, som bibehöll den
ända till 1709, då den skall öfvergått
till öfverste Christer Boje, stamfader för
den Bojeska familjen i Småland. Ar
1720 var likväl en Rosenbjelke egare,
se ofvan. Vidare kom egendom till ätten
Silfversparre, hvarefter den genom köp
öfvergick till landshöfdingen i Blekinge,
baron Salomon von Köhler (i slutet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
