Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lina
Limlbacka. 437
hvarje resa, eller 50 sktt. malm kunna af 4 ’
personer på en bat hvarje åttonde dag nedföras
till Linkan; det vill säga årligen, på 4
månader eller ifrån medio Juni till medio October,
som man kan påräkna, att båtfarten är öppen,
då helgedagarne afräknas, 750 sket.’, och
forlönen för hvarje skit. blir 28/ßo dagsverke.
Emellan Linkan och Ofver-Calix kyrka, 6’/8 mil,
hvaraf IVjß mil forss, bör hvarje resa fram
och åter, efter samma grund, erfordra högst 6
dagars tid. Om man nu antager, att I00s£/£.:s
båtar, med 4 mans besättning, här kunna
be-gaguas, så kan med hvarje båt på året
framföras 1,700 skit. malm, hvaraf hvarje skit. kostar
,2/50 dagsverke. Om nian således företog sig, |
att ifrån Gellivare till Öfver-Calix kyrka årligen
nedföra t. ex. 10,000 skU. malm, så skulle
dertill erfordras 14 båtar i Lina och G i
An-geså-elfven, hvarvid 80 personer skulle komma
att sysselsättas i nära 4 månaders tid, och
forlönen för hvarje skit. kostade 4/5 dagsverke.
Lägger man härtill malmens brytuingskostnad
och transporten till lastageplatseu vid Lina elf
(ifrån Koskulls kullar Vis som P^ s*n
höjd kan svara emot 1/5 dagsverke, så skulle i
1 skit. Gellivaremalm vid Ofver-Calix kyrka
kosta blott 1 dagsverke. Häruti är dock ej
inberäknad ränta på förlaget af båtar och redskap
samt transporten förbi Linkan och Rautakoski,
i fall ej dessa antingen förseddes med slussar
eller kunde kringgås medelst en kanal.
Deremot torde kostnaden kunna minskas genom
användande af blott 3 man i stället för 4 på
hvarje båt, äfvensom vinsten deraf, att man en
del af sommaren och hösten, då Lina elf håller
mera vatten, kunde begagna större båtar.
Lina elf genomflyter midten af en
landsträcka, som i allmänhet är låg och
skogrik. Dess stränder äro låga och
skogbeväxta samt bestå af omvexlande
jordarter, hvarå ömsom löf- och
barrskog äro de rådande trädslagen. Anda
ifrån Gellivare till Niskasuando 53/* mil
utefter elfven finnes knappast någon fläck
af elfstrandeu, som utgöres af blottsand;
jordmånen består i allmänhet af
mull-jord, som isynnerhet utmed elfven bär
den ymnigaste gräsväxt och erbjuder
rika tillfällen till odling. Nedom
Niskasuando ungefär två mil blifva väl
stränderna mer sandiga; men likväl finnas
flerestädes goda .odlingslägenheter och
ängar med en otroligt rik växtlighet,
såsom vid Rautasuando nära uppom
Raetorova. Äfven vid Angeså-elfven
fin-nas flera utomordentligt bördiga platser,
ibland hvilka må nämnas trakter, hörande
till Wännäs och Hedens byar mellan
Tvärån och Öfver-Calix kyrka.
Lina. Tingslag på Gottland, se Wisbv
läns indelning, sid. 80, III Del.
Folkmängden 1860 var 1,484 personer.
Linajegaa, ett högt fjäll på gränsen
emot Norge i Luleå lappmark, 5,200
pariserfot öfver hafvet.
Liad. Fyra mant. krono säteri uti
Askersunds socken af Örebro län, tax.
1861 till 10,200 rdr, är l:sta
majorsboställe. iv2 mant. ibm är
kyrkoherdeboställe.
LiildalS eller Strömsbergs helsobrunn
är belägen nära sjöstranden på säteriet
Strömsbergs egor uti Ljungarums socken
af Jönköpings län, V4 mil s. om
Jönköping, och upptagen 1713 af
provin-cial-medikus J. Sjöberg, hvilken derom
utgaf: »En kort relation till kongl,
kollegium lnedicum, etc.», tryckt 1714 och
omtryckt 1733 under titel:
»Märkvärdiga observationer vid Lindals
helsobrunn.» Eedan 1713 utgafs: »En
ärestod öfver helsobrunnen Lindal.» Enligt
denna skall stället hafva erhållit sitt
namn dels af en trakt, kallad Lindaln,
och dels efter landshöfding Martin
Lind-hjelra, som mycket förbättrat denna
helsobrunn. Ar 1741 lät dåvarande
egaren, lagmannen friherre von Knorring,
uppföra en byggnad öfver källan samt
vidtaga flera anordningar till
brunnsgästernas beqvämlighet. Både denna och
Maradals, upptäckt 1758, arrenderades
1768 af assessor Wåhlin, hvarefter de
kommo uti ett både allmännare och
ändamålsenligare bruk. Besökas numer
mest af ortens allmoge. Flera fattiga
bli här under brunnsterminerna
understödde medelst den af brunnssällskapet
bildade kassan. Vattnet berömmes
såsom särdeles gagneligt emot gikt,
sten-passion och mask, men lärer vara mindre
tjenligt att begagnas vid bröståkommor.
Fordom hölls här marknad hvarje
midsommarafton. I furuskogen med
spatser-gångar vid brunnen växer Linæa
borealis ymnigt.
Liadfeacka. Pappersbruk uti Anstå
socken af Örebro härad och län, samt 1/3
mant. kr.-sk., med vacker belägenhet
invid den s. k. Trosaåii eller Svartelfven,
V2 mil vester om Örebro.
Pappersbruket drifves med 2:ne kypar samt en
arbetspersonal af c:a 25 personer,
hvaribland 10 gesäller. Tillverkningen består
hufvudsakligen af press-, tak-,
förhyd-nings- och bokbindarpapp, omslagspapper,
grått och hvitt raakulatur; tillverknings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
