Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
442
Liiide.
Lindé.
Brunsjöama; Björkasjön upptager
Hult-sjöns vattendrag, vid Wedevåg utfaller
Wängssjön, och härifrån fortsätta alla
dessa vattendrag genom Fröviån sitt lopp
ned i sjön Wäringen, och derifrån till
Mälaren genom Arboga-ån. I södra
delen af socknen går Skillingens
vattendrag ned till Sverkersström, de i vester
belägna sjöarne Aspen och Usken hafva
sitt utlopp i Fäsjön inom Nora socken.
— Rådande jordmånen är sand, i de
lägre delarne blandad med lera;
barrskogar, ehuru aftagande, upptaga största
delen af arealen; men odlingen går
framåt med jättesteg, och i skogarna hafva
kolonier blifvit anlagda, nära nog lika
stora som moderbyarne. De fleste byarne
hafva spannmål till eget behof, några
till och med till afsalu; i vestra och
norra delen måste dock spannmål ännu
köpas. Utom åkerbruket äro skogs-
och-bergsbruk hufvudnäringarna och de
talrika jerubruken hafva sin utskeppning på
Stockholm. Under året 1861
uppfordrades 202,210 %t?\ jernmalm ur 12
grufvor, belägna på Gränshytte-,
Ingelshytte-och Strijigrufve-fälten. — Befolkningen,
som redan 1840. uppgick till 6,577 per- i
söner, utgjorde år 1862: 8,378 individer.
Sedligheten tecknas som utmärkt; de
äldsta personer kunna icke minnas
något inom socknen timadt mord, och
häradets afrättsplats var 1858 bevuxen men
grof skog. Bruket af bränvin är i
aftagande, till en god del till följd af de
ovanliga rörelser, som under de sednare
åren visat sig. Klädedrägten hos
karlarne är ännu den gamla grå häktrocken,
nu någon gång förändrad till svart;
qvinnorna följa rner det rådande modet, men
den egna s. k. stjerthatten af halm
bibehålles ännu sommartiden af de fleste.
Lindes socken har gemensam kyrka med
staden; socknen är sannolikt ganska
gammal och aflönar både kyrkoherde och
komminister — ända från 1400-talet. —
Af fornminnen nämnes en runsten vid
Dalkarlshyttan (skall dock ej vara från
så lång tid tillbaka, efter hvad derå
inhuggna namnet Fredrik Cederborgh
tillkännagifver; han dog 1835 på
Dalkarlshyttan). — Fattigvården kostar årligen
mellan 9 h 10,000 rdr rmt.
Sockenmagasin inrättades 1759.
Barnundervisningen bestrides i 14 fasta och 9 flyttbara
skolor.
Bruk, gårdar, grufvor m. m.: I
Bondefjer-dingen: Yxe, egeudoru (se deu art.) med
underlydande V4 Rya, ö/32 Skrymtarbo, tax. till
48,830 rdr. — Östra Bohr, egendom (se den
art.), hvarunder lyda 5/lß Westra Bohr, \
Sun-nankärr, l63/64 Wäng, allts. tax. till 101,560
rdr. — Siggeboda, f. d. silfvergrufva. — I
norra delen af Fanthyttan: Guldsmedshyttan (tax.
till 250,000 rdr), Danshytan, Waskenhyttan; i
östra delen: Gusselhyttan, Dalkarlshyttan (tax.
till 116,690 rdr) m. fl., dels redan beskrifna,
dels framdeles förekommande, hvardera under
sina särskildta namn. — Socknen är i afsende
på naturskönheter, eu af de herrligaste i Sverige;
bland de herrligaste utsigterna i den på sådana
öfverrika bygden räkua vi den från den s. k.
Fanthytte backe, der man har på venstra sidan
sjöu Usken, midt framför Rossvaleus vida
vattenyta, mellan backar och dalar, odlad mark och
stig, omvexlande med ansenliga gårdar, utbreda
sig så långt blicken når. I Thora Thersners
▼erk finnas utsigter af Yxe bruk och
Guldsmedshyttan. — mant. Björkhyttnn, egare
direktör C. J. Hellström. — Nyborg och
Gussel-borg, ångbräunerier. — 1 mant. Lindesby med
tegelbruk och såg, i/.t Gusselhyttan, tax. till
11,930 rdr. — Flögfors, kopparverk, tax. till
66,650 rdr. — 379/96 raaut. i Guldsmedshyttan
med qvarn, l3/4 Reboda, 2/3 Nyhyttan, i/%o
Fanthyttan, V4 Hälleboda m. m., allts. tax. till
35,570 rdr, eges af Silfverhytte bolag. —
Danshyttan, 1 Garphyttan, 7/|g Gripshyttan, 3
Gränshyttan med qvarn och såg, 33/4 Nyberget,
tax. till 47,560 rdr, lyda under Rockhammars
bruk. — 159/g4 mant. Munkhyttan, 3/4
Squatt-hammaren, tax. till 13,840 rdr, lyda under
Hammarby bruk i Nora socken. — 2 mant.
Siggebo-liyttan, tax. till 12,040 rdr, har 1 åbo.—
Wedevåg, bruks- och landtegendom (se den art.),
hvarunder lyda: l3/8 Högstaboda, 1 Kofvesboda, 1V4
Qvarnbacken, I 13/ j ß Rya, 1/4 Snickartorp,
allts. tax. till 167,100 rdr. — 1 /2 Wästantorp,
19,32 Torphyttan, tax. till 10,210 rdr, 1 åbo.—
1 mant. Gusselby, tax. till 3,680 rdr, är
kyrkoherdeboställe.
Lindé. Annex-socken till Fardhems
pastorat, ligger uti Wisby läns Södra
fögderi, 4 mil s. från Wisby — vid
125 fots höjd öfver hafvet — samt
omfattar en areal af 2;939 tunnl., af hvilka
231 äro insjöar. Marken är något
bergig med genomflytande bäckar samt
mossar och derimellan uppbrukade slätter,
hvarest jordmånen mest består af lera.
Skogarne ligga till större delen inom
Lojsta sockens så kallade Hed, äro
tillräckliga både till byggnad och
sågtim-mer. Socknen, som år 1805 beboddes
af 272 och 1860 af 311 personer, består
af 8% niant. skatte, */g krono, taxerade
jemte 4 qvarnar till 53,810 rdr rmt.
I bevillning erlades sistn. år 56 rdr 86
öre. — Kyrkan, belägen 2/5 mil från
moderkyrkan, är byggd af kalksten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
