Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lindholm.
Lindholmen. 447
gande af alla tvister dem emellan;
likväl med ej bättre resultat, än att kriget
följande år utbröt. Taxeringsvärdet för
kungsladugården var år 1860: 36,000
rdr rmt. På skog är brist.
Lindholm. Sex mantal berustadt
säteri uti Svedala socken, Wemmenhögs
härad och Malmöhus län, har på
1760-talet tillhört en major Wrangel, 1825
generalen baron Christian Thott pä
Toiumarp, men är, enl. kongl. Maj:ts
tillåtelse af år 1827, bortsåldt i mindre
lotter, hvaraf 4^1 mant., tax. med
tegelbruk till 108,750 rdr rmt, egdes
1860 af hr P. Kockum på Rosengård;
I3W5 inant. med tegelrörsfabrik, och
underlydande jg-fo mant. Aggarp, tax. till
33,400 rdr, af hr A. Wr. Antonsson;
Jgi mant., tax. till 18,000 rdr, af
prosten Bruzelius i Tommarp. Till
hemmanet hörer mycken, fast mager åker,
god äng och betydlig bokskog. — I
grannskapet icke långt härifrån, på S:a
Lindereds egor, vid Börringesjö, höjer
sig en fyrkantig kulle, som, hållande
ungefär 200 fot i längd, 150 i bredd
och 15 i höjd, omgifves af våta grafvar.
Alla sidor visa lemningar efter grofva
murar af tegelsten i kalkbruk. De äro
ruinerna af det forna Lindholmens slott,
der drottning Margareta ofta vistades,
och konung Albrecht jemte hans son
höllos sju år i fängelse, från 1389 till
1396. Traditionen förmäler äfven, att
nämnda drottning skall hafva med egen
hand utsått ek- och bokollon i den å
Lindholmens egor befintliga skog, som
lion äfvenledes låtit plantera. Slottet
nämnes första gången 1339, såsom
bestående af ett stentorn med
träförskans-ningar, plankverk och vattengrafvar samt
med Johan Offesson till egare. Denne,
som plundrat och härjat i orten, blef
af konung Magnus Eriksson instämd till
ting på Helsingborgs slott, och måste
der förbinda sig bland annat att
utjemna sitt fäste, och förpliktade sig och
sina arfvingar att aldrig uppbygga
detsamma. Likväl befinnes det hafva
kommit dels med hotelser dels med
penningar (Hvitfeldt, Krön. s. 508, 510 o. f.)
i konung Waldemar Atterdags händer,
till hvilken, efter hertig Eriks förgiftande
1359, Skåne, Halland och Blekinge
afträddes af förutnämnde kon. Magnus,
som deraf erhöll namnet Smek eller
Förminskaren. Från den tiden kom slottet
o #
under kronan. Ar 1442 fick
erkebiskopen Hans Laxman af kon. Christoffer
förlän i ngsbref på Lindholms slott med
Oxie, Bara, Jerrestads och Ingelstads
härader samt Trelleborgs stad under ali
konungslig rätt och utan någon afgift
på sin lifstid. Ar 1514 erhöll riddaren
Axel Brahe förpantningsbref på samma
slott, hvilket han, såsom höfvitsmän,
borde förbättra. Ar 1526 utfärdades ett
kongl, bref, att emedan Beritzholm hade
svag befästning och ej kunde försvaras,
så skulle det förläggas under Lindholms
slott och birk och innehas under
förläning af Maurits Jepssen. Emellertid
synes dock detta fäste ej långt derefter
kommit i förfall; ty Gabriel Sparre lick
1586 tillstånd att nedbryta en gammal
mur derå och bortföra stenen för sitt
behof. Efter Skånes förening med Sverige
förlänades Carl Gustafs naturlige son,
grefve Gustaf Carlsson 1695 ined denna
kungsgård, hvars slott redan länge varit
öde. Kon. Carl XI lät för uppförandet
af Tyska kyrkan i Malmö vidare å detta
slott nedbryta och derifrån bortföra en
mur, hvilken var hela 60 fot hög. Af
de återstående lemningarna slutar prof.
Brunius till, att slottet bestått af en
hög-fyrkantig byggnad med hörntorn och
borggård i midten. Omkring och på
murarne växa nu träd och buskar och
borggården är förvandlad till en
potates-täppa.
Lindholmen. Ett mantal säteri uti N
Lundby socken, Östra Hisings härad och
Bohus län, beläget vid Göta elf, har
fordom tillhört slägten Anckarhjelm, hvaraf
må nämnas majoren af amiralitetet
Mårten Christiensson, adlad för sitt tappra
förhållande i en sjödrabbning mot
Danskarne, samt fick tillstånd att upptaga
sin aflidne morfaders namn Anckarhjelm;
han omkom i ett annat sjöslag mot
Danskarne. Säteriet köptes sedermera af
presidenten Johan Rambau och tillföll
efter hans död dess måg, kommendören
P. v. Utfall, och såldes åter på
1740-talet till fru Schiitz; tillhörde 1832
kommercerådet Norströms arfvingar och
var 1861 skiftadt i 3 delar, hvaraf l/32,
tax. till 5,160 rdr rmt, tillhörde Motala
verkstads bolag; de öfriga mant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
