Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lindholmen.
Lindholm. 449
Gabriel, som blef mäkta rik (i historiska
urkunder berömd för ordnandet af
general-bokhålleriet i dess rätta skick, men
omtalad i folksägnen såsom en
bondplå-gare), anlade här ett ansenligt slott,
tillika med 4 flyglar, äfven af sten,
hvilket dock afbrann i Maj 1792, och
af flyglarna stå endast två qvar. Annu
visas äfven qvarlefvor af det kostbara
badhus, han på de gamle Romarnes
sätt lät uppföra, och som ej skall haft
sin like i hela vår nord. Det bestod af
tre rum, med afseende på olika
värmegrad ; golfvet och bänkarne omkring
badet voro inlagda med svart och hvit
marmor, väggarne med slipade
kiselstenar af olika färger Sägnen förmäler,
att bönderna vid byggnaden lidit »den
egyptiska träldomen», och hr Gabriel
omtalas, såsom Pintorpafrun, med fasa
af folket för sin orättfärdighet och
säges varit i förbund med hin Onde.
Riksrådet, presidenten Bengt Oxenstjerna
bortbytte godset mot Rosersberg i
Uppland till riksmarskalken grefve Joh. G.
Stenbock. Oxenstjerna var en utmärkt
diplomat och ansedd såsom på sin tid
en af Sveriges lärdaste, klokaste och
största män. Han stod i mycken nåd,
särdeles hos konung Carl XI, som i ett
bref, dateradt den 27 Jan. 1687, säger
sig näst Gud hafva att tillskrifva hans
upplysta förstånd för den önskliga
freden. Sedermera har säteriet tillhört
slägterna Lillie, Ekeblad och Piper; år 1861
egdes säteriet, jemte ladugården Falun,
äfvensom 1 mant. Stohla och 67/8
andra underlydande mantal, af grefvinnan
Hamilton på Willa. — Af andra märkliga
tilldragelser på denna gård, som förut
hetat Warholmen, må nämnas, att Sten
Sture den Yngres enka, Christina
Gyllenstjerna, blef här, om hösten 1527,
förmäld med Johan Thuresson Roos.
Innan första sätesbyggnaden uppfördes
här af Thure Jönsson, bodde han på
Falun, hvilket sedermera blef ansedt
som ladugård härunder. Gården har god
åker och äng, ansenlig skog, präktigt
fiske i Wenern. Taxeringsvärdena för
säteriet och ladugården voro år 1861
lika och utgjorde 12,862V2 rdr för
hvardera. — En större ö, lydande under
gården, ligger der i viken, kallad
Spår-ön, och mot stranden reser sig deruppå
IV.
ett brant berg, på hvars spets Bengt
Oxenstjerna hade byggt en lustsal, der
man genom de höga fönstren hade
öfver viken den herrligaste utsigt. Dit
upp leder en brant gångstig, som vår
vägvisare, om vi besöka denna nejd,
kallar för Carl den Tiondes väg. Carl
Gustaf brukade nemligen, när han kom
tillbaka från jagten, ofta rida uppför
denna branta stig och intaga en
präktig måltid i lustsalen, såsom gäst hos
den rike grefven på Lindholms slott.
Lindholm. Säteri i Barfva socken,
Öster-Rekarne härad och Nyköpings län,
beläget mellan Spång- och Qvarnsjöarna,
af y8 mant. frälse-säteri med
Spån-gatorp V2 mant. rå och rör (tax. 1861
till 13,587 rdr). Sjelfva Lindholm är
egentligen en del af Söderby, som varit
Carl Knutsson tillhörigt, derpå
Wasafamiljen, sedermera kommit under Fogdö
i Bergshammar, hvartill ock Spångatorp
kom genom byte af fru Christina Sparre
d. 27 Nov. 1645. Säterifriheten synes,
skrifver Tham, ha blifvit flyttad från 1
mant. Söderby, som varit säteri omkr.
1660. Ar 1679 afsöndrades egendomen
till förmån för fröken C. Sack, gift med
lagmannen friherre II. Fleming, och
gården kallas 1686 herr II. Flemings gamla
frälse; den förblef i slägtens händer, tills
den 1763 genom köp och gåfva kom
till grefliga familjen Bonde; år 1803
underlades Prostökna säteri. Genom
testamente kom egendomen 1816 till
enkefru Fleming, född Wrede, och 1838
genom köp till dess måg, brukspatron L.
v. Celsing, som ännu är egare.
Egendomen har i sednaste tider blifvit
betydligt förbättrad genom nyodlingar.
Abyggnaden af sten, uppförd 1794, är
omgifven af trädgård och park samt
innehåller en ej obetydlig boksamling.
Från 1846 finnes här ett stamholländeri.
Antalet af underlydande mantal var 1763
blott 6V2J men ökades småningom; för
närvarande uppgår det till 133/4 mant.;
hela godset taxerades 1861 till 108,569
rdr rmt.
Lindholm. Två mantal säteri uti
o
Arkesta socken, Seminghundra härad
och Stockholms län, beläget vid insjön
af samma namn, utgör med 67/8 mant.
underlydande samt Häsberga såg och
qvarn, belägna uti Arkesta, Frösunda
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
