Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fröken Puke, 1 1/32 mant. och 3/4 mant. Gjö af
f. d. doktor Kruse. — Listerby, 4Tj6ri mant.,
tax. till 62,000 rdr, 300 inb., 1,111 tunnland,
deraf 188 åker, utskylder 1,500 rdr; härafeges
2/:{ mant. af landtbrukaren Erik Netterberg; 21/4
mant. under Johannishus, Ä/g maut. med qvarn
af löjtn. C. Skjold. — Yxnarum, 4 mant. skatte,
tax. till 45,750 rdr, 239 inb., 796 tunnl., deraf
104 åker, utskylder 1,300 rdr. — Kuggeboda,
V/2 skatte, tax. till 25,600 rdr, 266 inb., 553
tunnl., deraf 76 åker, utskylder c:a 700 rdr, 28
åboer. — Gjö under Gjöholm, 1 mant. frälse,
149 inb., 4733/4 tunnl., deraf 29’/2 åker,
utskylder c:a 175 rdr. — Kärragården är
kronolänsmansboställe. — Öarne Torkö, Arpö,
Wagnö och Jordö, l!1/12mant. frälse, tax. till
18,000 rdr, 55 inb., 834~tunnl., deraf 60 åker,
med 252 rdr utskylder, hafva lydt under
Johannishus, äro nu komna i flera enskildas ego. —
Adress: Ronneby.
Listershufvud, se art. Mjellby socken.
Listorp. Ett mantal frälse-säteri uti
Björkviks socken af Jönåkers liärad och
Nyköpings län, Jyder, jemte 1/2 mant.
Jernbohl och V4 Åtorp, alltsammans tax.
till 10,120 rdr rmt, under Eriksbergs
säteri. Listorp och Jernbohl hafva varit
gamla frälsehemman, tillhörande
Gyllen-stjernska ätten; men i ersättning för
uppgifven säterifrihetsfordran »blefvo de
uppdragna åt ryttm. David Hildebrand
under säterifrihet enl. Kammar-kollegii
utslag d. 29 Nov. 1787. Tillhörde 1825
baron Carl Carlsson Bonde.
Lith. Konsistorielt pastorat af andra
klassen inom Jämtlands norra kontrakt,
fögderi och domsaga, bestående af
moderförsamlingen Lith samt annexerna
Kyrkås och Hägg enas, tillsammans
utgörande 12 6/i0 qvadratmil eller — närmare
— 327,425 tunnl., hvaraf 25,000 tunnl.
sjöar och kärr, fördelade på 7229/72 ofm.
mantal, och med en folknummer, den 1
Juli 1859, af 3,643 personer; gränsar
i söder till Brunflo, i vester till As och
Aspås, i norr till Fölvige och
Hammerdal, i öster till Hammerdal och Stugun.
Lith, moderförsamling i ofvannämnda
pastorat, bestående af 285% tunnl. =
47V2 mant., taxerade 1861, jemte 3
lägenheter och 1 qvarn, till 166,400 rdr rmt.
År 1749 bestod socknen blott af 4P/9
mant., fördelade på 86 bönder; 1772 af
63o/36 krono, 35Vi6 skatte, fördelade på
106 rökar, nemligen 82 bönder, 15
torpare och 9 nybyggare, utom 23
afrads-land. Folkmängden, som 1766 bestod
af 976, 1805 af 1,377 och 1810 af
1,193, uppgick 1830 till 1,568, 1850
till 1,795 och d. 1 Juli 1862 till 2,111
personer. 1859 funnos här en fast skola
och 4 flyttande småskolor, hvari
undervisades 233 barn, utom 25, som
undervisades i hemmen. Socknen begränsas
i vester och sydvest af Ås och Aspås,
1 öster och nordost af Häggenås och
Stugun, i söder af Kyrkås och i norr
och nordvest af Fölinge. Namnets
härledning är ovisst. Tingslagets sigill är
en oxe med en elf och ett berg. Litth
nämnes 1319 i berättelsen om erkebisk.
Olofs visitationsresor. I Rasmus
Lud-viksons »Jemptelands Beskrifning»,
författad 1575, omtalas Lydz, Kyrckieås
och Häggenås socknar, samt Fyllinge
(Fölinge), som var kapell under Lith
ända till 1746. Mellan 1303—1340
nämnes en Ævinder såsom pastor i Lydz,
en Påvel 1432, en Torsten 1439’och
en Peder 1501, en Peder Olofsson eller
Peder Balk 1549. — Åkerbruk och
boskapsskötsel äro de förnämsta
näringsgrenarne. 1776 skördades här 217 t:r
råg, 1,327 t:r korn, 64 t:r ärter samt
något hafre och lin. Kronotionden
uppgick då till 60—80 t:r. Rådande
jordmånen är öfverallt sandblandad mylla.
Endast i floddalarne är marken
någorlunda jemn. Hälften af åkren trädas.
Ymnigt bete finnes på de vidsträckta
betesmarkerna. Smör, fogel och
skinnvaror afyttras till andra orter.
Skinnberedningen har här af gammalt utgjort
en näringsgren. Fårskinn beredes här
till nästan lika godhet med Skånsk
klip-ping. Kalksten finnes här ymnigt och
kalk brännes till ortens behof. Skogarne
äro vidsträckta, särdeles emot Fölinge
och Stugun. Man har här försökt att
uppdraga fruktträd, hvilket dock ej väl
lyckats. Humle växer här till och med
vild. Malmstreck äro här ännu ej
upptäckta. Vattnet är öfverallt kalkhaltigt
i källor och brunnar. Helsokälla finnes
vid prestgården. — De största
vattendragen äro: Indalselfven, som här kallas
Liths-elfven. Hårkan och Långan,
bifloder till Lindalselfven. Långån utgör
gränsen emot Rödöns pastorat.
Lits-elfven är blott segelbar 1/4 mil ofvan
och 1 1/4 mil nedom kyrkan. Elfven
bildar tre stora forssar, Näs-,
Skärkälls-och Medskogsforssarne. Hårkan kommer
från Söderlie socken i Norge. Fisken i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
