Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474 Ljungby.
ningar efter en grafkista på en jemn,
med småskog öfvervuxen plan vid foten
af Hakåsen, belägen på gården Öfra
Aröds mark, flera bautastenar och
grift-kullar på Ljungs och Anfasteröds egor
(hvarom se artikeln Anfasteröd,
hvarunder äro omnämnda socknens öfriga
fornminnen och traditioner).
Gårdar och byar: Frälsehemmanen V2 Håle,
Vg Korssvi/c, ’/4 Skälleckeröd, det bäst
bebyggda frälsehemmanet i socknen, tax. till 4,500
rdr, 1 4 Grötån, alla testamenterade af fru M.
Hvitfeldt till Göteborgs gymnasium.
Skälleckeröd jemte Backa ha varit donerade till
Dragsmarks kloster enligt ett gåfvobref af 1341, hvars
original förvaras i danska geheime-archivet. —
1 mant. Dirhufvud, 3/4 Brandseröd, reducerade
1694 och derföre i jordeboken uppförda uti
skattekolumnen, äro äfven gymnasiihemman. 1 mant.
krono Ljung, tax. till 6,750 rdr, f. d.
fältväbel-boställe, men sedan 1845 majorsboställe. Det
är af dålig beskaffenhet; såsom något eget torde
få anmärkas, att det lär, alltsedan
indelningsverket pågick, förblifvit iuom slägten v.
Stjern-man. 1 /2 Stengårdseröd, eges af handlanden J.
F. Pettersson. — Förnämsta gården är 1 mant.
Anfasteröd, med qvarn, tax. till 19,700 rdr, och
med 7/24 Åker, f/2 Håle, utgöraude ett gods,
tax. 1861 till 22,812 rdr, som eges af herr
William Macfie. Hålle, Brattefors, hvaraf
sistnämda gård, tax. till 15,249 rdr, eges af herr
L. Thim, äro vidare omnämnda på sina ställen.
1 mant. kr.-sk. Simmersröd, väl bebygdt och
egande god trädgårdsanläggning samt vidsträckt
skog, men dålig jord, tax. till 14,850 rdr, eges
af kommissarien S. Bergius. ,/2 Nedra
Tjöstels-röd, tax. till 10,000 rdr, med prydlig
manbyggnad, stor egorymd och många torp, men svag
jord; härtill höra qvarn och såg samt ’/g mant.
Stengårdseröd; egare hr G. Bergius. Minsta
brukningsdelen är V24.. mant. i Söder Fjellet,
tax. till 135 rdr. — Öfriga hemmanens namn
äro: Maen, Skogen, Berg, Gusseröd, Gunneröd,
Haufven, Kjärr, Räfvehagen, Skofteröd,
Klefve-red, Lyckomes qvarn. — Adress: Uddevalla.
LjUIlg. Konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Gullbergs och
Bobergs kontrakt uti Linköpings stift,
utgöres af socknarna Ljung och Flistad
samt innefattar 615/x6 mant.
Folkmängden år 1860 var 3,013 personer. —
Ljung, modersocken uti Gullbergs härad
och Linköpings län, ligger 11/2 mil från
Linköping, 2 % mil från Skeninge, 3
mil från Wadstena — vid 230 fots höjd
öfver hafvet — på ömse sidor om
Norrbysjön och Motala ström, mellan Wreta
socken i sydost, Stjernarp i öster,
Tjell-mo i nordost och norr, Krigsberg,
Brun-neby och Klockrike i vester, Flistad i
sydvest; har 2 mils längd från norr till
söder, med 3/4 mils bredd, och uppta-
Ljungby.
ger i areal 0,785 qv.mil land och O,039
vatten. Den mindre, men bättre delen
ligger söder om Motala ström och
utgöres af en rik och bördig slätt, som
stiger i höjd mot gränserna i söder och
vester och slutligen öfvergår till sämre
marker å södra landhöjden. Öfver
slätten, delvis utmed utskotten af södra
höjderna, är kanalen ledd i många
krökningar utefter den djupt derunder liggande
Kungs-Norrbysjön, hvaraf hit hör
ungefär v4 mils sträcka med ringa bredd.
Strömdalen utgör en skarp gräns för
slätten, är djup och ofta vildskön;
stränderna äro trädbevuxna; strömmen gör
fall vid Råby och Jakobslund. Norrut
vidtager genast stora landhöjden mot
Hellestadsdalen, med endast
skogs-och bergmark, långa smala dalgångar
och en mängd småsjöar och bäckar.
Sjöarnas antal är 18; af dessa äro
Ski-ren, Orlången, Fyr- och Mors torps gölar ne,
Qvarn-, Djup- och Hersjöarne samt
Magdesjön och Opplången de märkligaste;
Lichasjön vid vestra gränsen utfaller till
Krigsberg. Rådande jordmån är dels
lera, dels svartmylla, dels mojord;
näringar äro åker- och ängsbruk, med
boskapsskötsel och bränvinsbränning,
skogs-och bergsbruk, någon fabriksrörelse och
• smidesslöjd samt fiske. Ang och bete
äro i allmänhet tillräckliga, åtminstone
norr om ån, men åkern der ringa.
Skogstillgången är blott norr om ån, vid
Ljungs säteris underlydande hemman,
tillräcklig äfven till kolning för dess
jernbruk. Långt i norr finnes ock en
häradsallmänning af 2137/g tunnl., som
lemnar något ved, timmer och virke för
häradsboernas behof. Socknen, som år
1805 beboddes af 1,260 och år 1860
af 2,162 personer, består af 93/4 mant.
skatte, 1V2 krono, 215/8 frälse, och tax.
1861 till 506,590 rdr rmt. Ett halft
mant. Lycka hör i kyrkligt afseende
under Brunnebv socken. — Liungh
förekommer under medeltiden, åtminstone
på 1400-talet. Kyrkan har varit af
kalksten, med högt torn, skadad af vådeld
1646 och 1717, förändrad 1722;
ombyggd under åren 1795—97 och
återställd efter en eldsvåda år 1807; har
altartafla af Hörberg och en graf för
gref!, slägten von Fersen, byggd 1754,
hvari ligger bland andra excellensen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
