Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljusdal.
belägna från elfven, hafva mer
lerblandad jordmån; svartmylla är här ganska
sällsynt. Af större insjöar märkas, utom de
förutnämnda: Storsjön, hvilken upptager
1 mil i längd och bredd, med många
större och mindre vikar, hvilka erhållit
olika namn, såsom BäcJcasjön,
Tranvi-ken, m. fi. Denna sjö har befunnits
innehålla 7 mil i omkrets utmed
stränderna. Skog har här tillförne funnits
i öfverflöd; men dels genom gjorda
uppodlingar, dels genom allmogens
öfverdrifna byggnadsvurm, dels ock
derigenom, att skogeu varit odelad, har den
blifvit så medtagen, att ingen
timmerstock finnes på ll/2 à 2 mil nära
kyrkan. Bergviks bolags sågar i Söderala
socken ega skogar inom socknen.
Pastoratet, som år 1810 beboddes af 3,212
och 1860 af 4,960 personer, hvaraf 693
hörde till Ramsjö kapell, beläget på
vestra stranden af sjön Hännan, består
af 122 mant. 4 öresl. 6 pgl., hvaraf 5
mant. 2 öresl. 11 pgl. höra till Ramsjö
kapell; det taxerades 1860 till 549,790
rdr, hvaraf omkring 44,000 rdr för
Ramsjö. Ordinarie räntan är 856 rdr 28 sk.
1 rst. kr. v. Åkerbruket är betydligt, men
genom frost och missväxt måste folket
ofta taga sin tillflykt till barkbröd. Många
af Ljusdalsboerna sysselsätta sig med
handelsresor, och åt dessa anförtros
landets produkter. Linodlingen är
betydlig. Boskapsskötseln är indrägtig. I
allmänhet är allmogens sinnelag vänligt
och sagtmodigt, men icke fullt
upprig-tigt. Ljusnedalens invånare hafva fått
för sin flit, sin snygghet, välmåga och
stilla sinnelag namn af Nordens
Holländare. Liksom i det öfriga
Helsingland finnas här äfven sockenlappar, som
nyttjas att förrätta allehanda lägre
göromål. För öfrigt förvärfva de sitt bröd
med att fläta gröfre och finare korgar
samt mattor. Allmogens klädedrägt är
enkel, men snygg; till stor del
oförändrad från äldre tider tillbaka. Till
högtidsdrägt bära de förmögna af mankönet
till hufvudbonad en grof ullhatt, med
hög kulle och smalt skygge, eller
vintertiden skinnmössa; till sämre drägt
röd filtmössa eller kaschett af garfvadt
svart skinn; röck af svart kläde med
dubbla knapprader; fordom nyttjades den
af vadmal, hopfästad med häktor. Under
IV.
Ljusdal. 489
den kalla årstiden nyttjas äfven i
hvardagslag lång fårskinnspels. Qvinnornas
bättre beklädnad utgöres af svart eller
brun bindmössa af sidentyg med slätt
stycke; svart eller blå klädes- eller
vadmalströja, med korta från kroppen
utstående skört, fodrade med rödt kläde;
kjortel af kamlott, bombasin eller
hem-väfdt blått eller brunt ylletyg; röda
strumpor och kängor. I hvardagslag bära
gifta qvinnor mössa af kattun, hvaremot
alla ogifta hafva bart, väl kammadt hår,
baktill hopflätadt, stickad ylletröja eller
lång pels af fårskinn, hemväfd grof
yllekjortel. Boningshusen bestå mest af
två våningar, hvardera indelad i två
större samt ett till två mindre rum.
Man finner här en mängd bondgårdar,
hvilka mer likna herresäten än
allmogens i allmänhet anspråkslösa bostäder.
Kyrkan och prestgården ligga vid
stranden af Ljusne-elfven. Den urgamla, men
1753 reparerade kyrkan har ett stort
orgelverk och en märkvärdig altartafla,
hvilken uti 9 afdelningar innefattar 95
väl arbetade och förgyllda bilder, de der
föreställa scener ur Frälsarens
lefnadshistoria. Oaktadt taflan är omkring 300
år gammal, äro färgerna ganska väl
bibehållna. Den är infattad i vackert
bildhuggeriarbete af senare tider.
Sägnen uppgifver, att denna tafla blifvit
er-öfrad under 30-åriga kriget och hitskänkt
af Lennart Torstensson. Utsigten från
klockstapeln är högst intagande; en stor
dal med otaliga byar och strödda
gårdar, ängar och åkerfält, genomskurna af
gröna kullar, på ena sidan begränsade
af Ljusne-elfven, som slutligen
försvinner bakom de aflägsna bergeu, på den
andra af en stor insjö. Rundt omkring
är detta pittoreska landskap bekransadt
af skogsberg, hvaribland några äro
bebodda ända upp till åsen; andra bära
höga vårdkasar. Denna trakt är
obestridligt en af de vackraste i
Helsingland. En nv bro har under åren 1856—60
blifvit uppförd inom socknen öfver
Ljusne-elf i stället för färjan, hvarför kostnaden
uppgått till 14,850 rdr rmt. —
Pastoratet har förr varit mycket större.
Härifrån utbrötos 1562 Högdal och 1608
Färila socknar. Konung Gustaf I
utnämnde till kyrkoherde härstädes Jon
Simonsson, i stället för Joen Sigurdsson;
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
