Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lognås.
Lognäs.
507
der ända in i senare åren det laboratorium var
synligt, hvarest enligt föregifvande skedvatten
kokades, men i sjelfva verket försök skola i
Gustaf III:s tid blifvit gjorda att göra guld. —
Hvilan, en lägenhet, eges af fröken Stedingk. —
Kungshatt (se den artikeln). Säteriet Malmvik
med Lindö (se Malmvik), tax. till 45,000 rdr
rmt. — Tegelbruket Hättan, tax. till 10,000
rdr rmt eges af F. Franck och O. F.
Ouchter-lony. — Insula Malmö förekommer 1317. —
Adress: Stockholm och Drottningholm.
Lognås (i Jordeboken), Lugnås.
Annex-sockan till Björsäters pastorat; är
belägen uti Kinne härad och Skaraborgs
län, 1V2 mil s. v. från Mariestad, 3/4
mil från Wenern — vid 325 fots höjd
öfver hafvet — samt omfattar med
Bresät-ter kapell en areal af 17,889 tunnland,
hvaraf 509 äro vatten. Marken är jemn,
utom i den delen af socknen, som ligger
på och vid Lugnåsberget, der den är
stenbunden. Nämnda berg, som sträcker
sig in i Hammarskogen, och är 3/8 mil
långt samt J/4 mil bredt, består af grå-,
slip- och kalksten. På berget växa vilda
fruktbärande träd samt flera sällsynta
Örter. Från högsta stället har man
utsigt åt Läckö slott, som ligger 4 mil
härifrån. I understa lagret ligger en
till flera famnars djup förvittrad
kalk-haltig gneiss, som går ut i dagen på
åsens sydvestra sida och der brytes till
qvarnstenar. Uti Lindskogs beskrifning
af Skara stift, tryckt 1812, uppgifves
qvarnstensbrottet vara betydligt och
anses af allmogen såsom dess förnämsta
näringsgren. Ifrån modersocknen och
annexet sysselsättas härmed omkring 100
personer. Man kan räkna, att 100
dagsverken härtill användas af hvarje
stenhuggare. Hvart samhälle i stenhuggeriet,
eller som det här kallas kull, måste till
huggjerns hvässande hafva särskild smed
och denne sin blåsare m. m. Denna
näringsgren skulle, med mera
skicklighet i behandlingen, blifva vida
förmånligare i anseende till stenartens utmärkt
goda beskaffenhet och den tillräckliga
tillgången derå. Värdet af qvarnstenar,
som här förfärdigas, uppgår årligen till
c-.a 12,000 rdr bco (enl.
landshöfdinge-embetets ber. 1828, c:a 6,000 rdr bco),
och afsättningen af sådana saknas aldrig.
Jordmånen är mestadels sand och
sand-mylla. Med skog är socknen tämligen
väl försedd, ty inom dess område ligger
kronoparken Kinneskogeu. Socknen, som
I år 1810 beboddes af 631 och 1860 af
i 1,199 personer, tillsammans med
kapellet af 1,677, består jemte detta af
22ll/32 mant. skatte, l5/iß krono, 7 frälse
och taxerades 1861 till 276,520 rdr rmt.
| Kyrkan med torn, belägen x/2 mil från
moderkyrkan, är år 1776 ombyggd af
sten. 1 clioret ligger begrafven B.
Pi-lefelt, som var öfverste och kommendant
j i Wismar, död 1641; af honom är
storklockan skänkt. På Boos egor skall
j fordom stått ett af ek bygdt kloster,
hvarefter ännu uppvisas 3:ne knutstenar,
i En källa i närheten lieter ännu i dagr
• o
klosterkällan.
Gårdar och byar: Svaneberg, Fjäll (efter
Jordeboken Fjäld), frälse-säterier, se dessa
artiklar. — Sjöberg eller Sjöbolet, 1 mautal
säteri-rusthåll, tax. till 17,930 rdr, har manbyggnad
j med 2 våningar och 4 flygelbyggnader samt
tegelbruk vid Wenern. Belägenheten, i trakten
mellan Kinnekulle och Mariestad, är högländ
; och vacker med fri utsigt åt ena sidan öfver
I en del af sjön Wenern och dess vikar, åt den
andra öfver bördiga åkerfält och löfrika ängar.
Landsvägen löper nära förbi gården, och
afståndet ifrån Mariestad är 1 ,/2 mil land väg och
1 mil sjöväg. Åkerjorden består dels af lera
och dels af lermylla. Ar 1833 anmärktes, att
ingen missväxt inträffat på 25 år. Egare år
1813 var handelsman A. Flodstedt, år 1840 och
1861 C. G. Korsell. Säteriet utgör med
underlydande: 23/4 Gull sätra, 1 Kjärr, V g Lilläng en,
V8 Finnatorp, Sjöbergs tegelbruk (18,000 rdr)
ett gods, tax. till 53,760 rdr. Till gården höra
äfven 2.-ne vackra trädgårdar. — Torpelund, V2
mantal säteri-rusthåll, taxeradt till 7,130 rdr,
eustaka, med utmärkt vacker belägenhet, 1/g
mil från sockenkyrkan, är välbygdt, har
trädgård, humle-gård och väderqvarn, fiske i sjön
Wristulfven; åkerjorden består af svartmylla.
Det kallades fordom Stortorp och tillhörde år
1813 qvarterm. Brismans arfvingar, på
1840-talet och 1861 kapiten Em. Rådberg. 1 mant.
Bresätter, V 2 Rosendalen, 4 lägenheter, egas af
notarien Thorsanders sterbhus. — V4 L:a Sven
Månstorp, V16 Bresätter, Vi 6 La Tissleg.,
V| 2 Lugnås Tomten egas af öfverjägaren
Kjellman. 1 /g L:a Sågen lyder under Arnäs. V4
mant. Stora Haljfaran, del i Haramoen, Stora
Mosse, m. ra. egas af hr L. J. Pettersson. V4
mantal Tholstorp, indraget militiæ-boställe. —
V4 Slåtterna, öfverjägareboställe. 3/16
Kjellstorp, 3/lc Motorp, V4. Sjötorp, 1/16
Hjortekullen, kronojägarebostället Under Svaneberg lyda
Vg L:a Myran, 13/4 Bresätter, Vg Anderstorp,
Vg L:a Stutsbäcken, V4 St:a ibm, Vg
Stenstorp. — Under Fjäld säteri lyda: Vg Q.varntorp,
3/32 Ängen, Vg Stenåsen. — Öfriga hemman
äro: Dyrenäs, Eriksryd, Boo, Hallan, Hulorna,
Ilultet, Hästhagen, Högaryd, Kopparbolet,
Kul-patorp, Kyrkobacken, L:a Silännet, Myggeberg,
Ramsekjerr, Skräddaretorp, Storaryd, Ahlekjerr,
Ahleryd, Alghagen, Svanerydjan. — Adress
Mariestad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
