Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
516 Lottesta.
Lovisæ.
stubböresafgiften för 1,000 sågträd à 4
sk., utgörande 83, rdr 16 sk. bco, från
och med 1838 och så länge rättigheten
till denna stockfångst fortfar, till kongl.
maj:t och kronan årligen erläggas,
hvaremot den gamla kontanta räntan
försvann.
Lottesta, Låttesta. Ett mant.
frälsesäteri uti Härads socken af Åkers härad
och Nyköpings län, har varit klostergods,
sedermera krono, utbyttes 1695 tillika
med Gåsmåssen mot ett mant. Kumla
uti samma socken af löjtnant
Morgonstjerna; tillhörde 1728 till hälften en
Morgonstjerna, till hälften fru
biskopinnan Billberg, var 1760 och 1770
likaledes deladt mellan Näsbyholms egare
och en Wahlberg, den sednares andel
innehades 1788 af fröken Kuhlhjelm,
derpå af grefve Bonde, fröken von
Wendel genom testamente, 1851 och ännu
af brukspatron Celsing, andra hälften af
mamsell Norling; säteriet taxerades 1861
till 7,530 rdr, och tillhörande såg till
300 rdr rmt.
Loushult, Loshult. Annex-socken till
Ousby regala pastorat (men kommer att,
enligt kongl, bref d. 30 Jan. 1857, vid
nästa pastorsledighet, utgöra ett särskildt
regalt pastorat), är belägen i Östra
Göinge härad af Christianstads län, 5lL
O ’ / M
mil norr från Christianstad — vid 355
fots höjd öfver hafvet — och omfattar
21,847 tunnl., hvaraf 278 äro insjöar.
Socknen utgör en dalsträckning på ömse
sidor om en å, som faller i Helgeå.
Marken är mera bergaktig, än jemn
samt uppfylld med många och stora
mossar. Bådande jordmånen är
sten-och grusblandad svartmylla. Skogarne,
bestående till större delen af furu och
gran, äro vidsträckta och ymniga; någon
bok finnes äfven. Hemmantalet är
20l3/48 mant., hvaraf 177/i6 skatte, 2%
krono; taxeringsvärdet år 1860 var c:a
150,000 rdr rmt, och folkmängden 2,019,
ökad på 50 år med 740 personer.. —
Kyrkan, belägen l2/5 mil från
moderkyrkan, skall fått namn, enligt sagan,
af ett troll med namnet Lo, som
under skepnaden af ett lodjur ständigt
nedrifvit den på annat ställe
påbörjade kyrkobyggnaden, tills den nuvarande
byggdes. Här skall ock fordom funnits
på gränsen mellan Skåne och Småland
på en holme i en å ett herresäte, som
hetat -Losborg, hvilket vid ett starkt
vattenflöde blifvit utsköljdt (Mon. Scan.
p. 303). Bland historiska minnen är
det af snapphatiarne den 24 Juli 1676
här företagna bortröfvandet af en stor
del af konungens penningar, bestående
af plåtar och hvitt mynt, inpackade i
tunnor, samt ett konungens tält; detta
skall varit deras första bedrift. (Gynther,
s. 137).
Gårdar och byar: Bohult, Blackatorp,
Björnön, Enön, Ekön, Fornahäsle, Fjerkulla,
Gnubbe-fälla, Gnubbarp, Gungekulla, Gökön, Hökhult,
Hökön, Karhult, Kongstorp, Kjellstorp, Lindhult.
Stockhult, Skogen, Svinön, Trånghyttan, Alekulla,
Ostanböke. Största possesionen är: mantal
Källeboda, 1/4 Rynarp, Kjelleberg
manufakturverk, tax. till 10,090 rdr rmt, som eges af
brukspatron O. Olcén. Boställshemman äro: 1
mant. Gråshult, 3/g Marestorp, Lönings-direkt.
vid Skånska Dragonregimentet, 3/4 Södra Hulta,
sergeantboställe. 7/j2 mant. Loushult
pastors-annexhemman, !/8 ibm klockaregård. Adress:
Christianstad.
Lovers. Alunbruk på Öland i Södra
Möckleby socken af Ölands Södra Mot
och Kalmar län, hitflyttades från att
förut ha varit beläget på Smålands fasta
land i Hyby socken, eftersom
öfverförandet af malmen från Hamneberget i
Smedby socken, gjorde tillverkningen
kostsammare än vid andra alunverk. På
förra stället utgjorde tillverkningen från
år 1781—1795 pr år 1,025 t:r; enligt
uppgift på 1820-talet var tillverkningen
1,300 t;r. Några pannor voro då
inrättade med kokning för skiffer; vid de
öfriga nyttjades endast ved. Sedan
verket blifvit hitflyttadt, upplyses af kända
uppgifter att år 1840 tillverkades ingen
alun, utan blott 357 t:r rödfärg och
under året 1841 var der allsingen
tillverkning; men för år 1861 uppgifves
dess tillverkning af jernvitriol hafva
utgjort 1,000 t:r, af rödfärg 200 t:r och
af alun 1,250 t:r. Egare voro då hr
Winberg & Meijer. Taxeringsvärdet år
1860 för sjelfva alunverket var 37,500
rdr rmt och för tillhörande V4 mantal
Knöttlinge 4,500 rdr rmt.
Lovisæ. Fordom silfver och
kopparverk uti Sala socken af Westerås
län, beläget 1/4 mil norr från kyrkan,
har bestått af åtskilliga grufvor, alla
inom Vg som var^ fordom
bearbetade, men sedermera legat öde till år
1747, då de af Lovisæ bergsbolag åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
