Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
524 Luleå Lappmark.
lappmark, upptager en areal af 326
qvadratmil oeh utgöres af 2 pastorater,
Jockmock och Gellivare, till hvilka
artiklar hänvisas. Om denna lappmarks
bebyggande och de första nybyggenas
anläggande samt deras inflytande på
odlingen, torde några statistiska uppgifter
tjena till belysning. Ar 1695 funnos
inga nybyggare, men 165 skatte-Lappar;
år 1748:18 nybyggare, 291 skatte-Lappar,
hela Lappska folknummern beräknas efter
hushållens antal hafva vid denna tid
o
uppgått till c:a 1,450 personer. Ar
1767 funnos 27 skattlagda nybyggen af
tillsammans 5Vi6 mant. och 12
oskatt-lagda. Som befattningen med åkerbruk
länge ansågs ej anstå mannen,
vittnar ett redan så pass försigkommet
jordbruk ej ofördelaktigt om odlingsfliten på
en tid, då ännu fisket var nybyggarens
hufvudnäring i bredd med
boskapsskötsel och jagt i andra rummet. Båten
och lodbössan, icke spaden och plogen,
voro passande verktyg i hans hand.
Äfven gossen var ej stor, innan han
ansåg det under sin värdighet att befatta
sig med qvinnosysslor, hvartill den att
gräfva i jorden då hörde. Så snart han
förmådde bära bössan och föra en åra,
var han sin fader följaktig. I slutet af
1700-talet utvecklade bergsrådet, friherre
Hermelin en patriotisk verksamhet i
Lappmarkens ödemarker, anlade flera jernbruk
och ett större antal nybyggen, af hvilka
flera försågos af honom med åbyggnad;
men då flera på hvarandra följande
olyckor och motgångar förorsakade hans
financiela obestånd, rymde somliga af
de af honom tillsatta åboerna till Norge
med boskap och bohag. Andra synte
sig egna nybyggen till bostäder. De
privata bruksegarne försålde derefter flera
af de Hermelinska nybyggena till den
mestbjudande. Ett af hans nybyggen
vid Gellivare malmberg förvarar åt
Lapparne hans minne genom sitt namn
Puoitek (Hermelin). Ar 1825 utgjorde
Lappska befolkningens antal 1,270 och
den Svenskas 1,514; år 1848 funnos
53:u/4g mant. med 214 åboer och 128
oskattlagda nybyggen; 105
skatte-Lappar funnos. Lappska befolkningen
utgjorde sistnämnda år 1,166 och den
Svenska 2,677 personer. Häraf finner
man, att, likasom skatte-Lapparnes antal
Luleå, Neder-,
förminskats, har äfven Lappska
folknummern fallit. Medan nationen ännu utan
intrång af nybyggare fick obehindradt
sköta sitt hufvudyrke och hade
skogslandet under fri nyttjanderätt, utgjorde
herde-Lapparne det största antalet, och
förmögenheten var då mer allmän. Men
sedan de, isynnerhet skogs-Lapparne,
blifvit undanträngda från sina fordna
Lappland, hafva herde-Lapparne blifvit färre,
men antalet af fattiga och icke-noma-
o
der har deremot ökats. Ar 1860 hade
Luleå-lappmarken 61 mant. och
beboddes af 4,479 personer. Ar 1858
uppgifves af presterskapet Lapparnes antal
till 1,783 och nybyggarnes till 2,565.
1848 års skörd uppgifves till 825 t:r
korn, 465 t:r potates; underhållna
rehn-antalet var 43,000. Samma år erlades
i kommunala afgifter och besvär 1,906
rdr 4 sk. bco.
Luleå, Neder-. Begalt pastorat af
l:sta klassen, hörande till Westerbottens
tredje kontrakt af Hernösands stift,
utgöres af Neder-Luleå socken med Luleå
stadsförsamling till annex; beboddes 1862
af 9,968 personer. — Neder-Luleå
socken är belägen i Luleå fögderi af
Norrbottens län och omfattar en areal af
228,446 tunnl., hvaraf 3,321 äro åker,
33,356 ängar och hagmark, 165,098
skog och utmark, 15,864 myrar samt
10,807 tunnl. sjöar och vattendrag. —
Denna socken är en bland de först
inrättade i landet och sträckte sig i
början öfver den trakt, som nu räknas både
till Piteå och Båneå. I äldre
handlingar kallas hon ömsom Lula, Lulo och
Lule, hvilket senare än brukas i orten.
Socknen har en ganska bördig jordmån,
så att åkerbruket lemnar god afkastning.
Två alnar högt gräs på ängarna vid
slåttertiden är ej ovanligt. Af värderika
mineralier finnas silfver- och jernmalm
samt ett slags hvit lera, som är hård
och utan bränning kan nyttjas för tegel
till murning. Mineralkällor finnas här
på flera ställen. Byarne äro mycket
stora, så att der finnas de, som bestå af
70 gårdar. Af större insjöar må
nämnas: Soullaurträsk, på
Lappmarksgränsen, med några och tjugo holmar,
Forsnäs-, Åkerholms-, Ahl-, Bjurs-, Buddby
Svartby- och Degerträsk; i de smärre
vattenlederna, såsom Bodån, Svartläkus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
