Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lundby.
Lundeberga. 551
talet Westfeldtska slägten, 1803 och
1825 And. Hertzrøan, 1850 löjtnanten
grefve M. G. de la Gardie, död 1851;
sedermera hr P. G. Ringström.
Säteriet, taxeradt 1861 till 22,500
rdr, utgjorde s. år, med 2:% mant. sk.,
1V4 mant. fr., ett gods, taxeradt till
39,050 rdr rmt. Åkern består till en
liten del af svartmylla, största delen god
lerjord. I Tunelds geografi, tryckt 1831,
beskrifves egendomen med nya och vackra
åbyggnader, med mälteri, bränneri,
tröskverk, salpeterlada och 2:ne väderqvarnar;
dess betydliga byggnader, 3:ne goda
trädgårdar, jemte flera tusende, dels
planterade, dels sådda löfträd gjorde
densamma till en af de vackraste i orten.
Llllldby. Två mantal säteri uti Husby
socken, Öster-Rekarne härad och
Nyköpings län, beläget l1/* mil från
Eskilstuna och lika långt från närmaste
lastageplats vid Hjelmaren, utgör jemte
under-lvdande 2% mant. med qvarn och såg,
en egendom, taxerad 1861 till 38,028
rdr, (hvaraf 18,879 rdr för sjelfva
säteriet). — Lundby är en gammal gård
och förekommer under medeltiden såsom
klostergods, tillhörde på 1640-talet
landshöfdingen öfver Kalmar län Jesper
Andersson Cruus, gift med Ingeborg
Pehrs-dotter Ryning. Af honom uppbyggdes
manbyggnaden, som är ett stort
trevå-ningshus med 2:ne flyglar; stora
trädgårdsanläggningar gjordes dessutom, och
skall man döma efter gärdenas ännu
stående benämning, är större delen af
den då existerande trädgården nu mera
gärde; godset reducerades på 1680-talet,
men innehades vid seklets slut ånyo af
slägten till 1732, då det genom arf
tillföll familjen Sperling; egdes sedan af
hofjunkaren Claes Jonas Bure, som gjorde
Lundby till fideikommiss; men då han
aldrig bodde här och, som det säges, på
en egenuyttig inspektörs inrådan,
emedan denne fruktade, att egaren möjligen
ville flytta till Lundby — nedrefs den
ståtliga byggnaden, under föregifvande,
att spöken grasserade derstädes. Hans
son, stallmästaren C. G. Bure, gift med
fröken D. Elgenstjerna, uppbyggde 1809
det nu existerande karaktershuset, dock i
mindre scala, innehållande 13 rum.
Stallmästaren dog 1819 och lemnade 3:ne
söner efter sig, af hvilka den äldste,
öfverjägmästaren och riddaren af
svärdsorden F. Bure, ärfde fideikommisset
Lundby; denne åter bodde aldrig på
stället och egde det endast några få år.
Efter hans död uppstod process emellan
3-.ne syskonbarn, fröknarna Bure, då af
manliga ätten ingen mera lefde.
Fideikommisset upphäfdes och deltes dessa
fröknar imellan 1827, i följd hvaraf en
kapiten Zacco, gift med en af fröknarna,
blef egare till stället; det såldes af
honom 1836 till löjtn. K. Zetterstén och
egdes 1857 af brukspatron W. Groen;
vid samma tid uppgifves godset bestått
af 4Vo mant. med 380 tunnl. åker, 70
tunnl. äng. År 1861 tillhörde Lundby
ryttm. G. Granath, och uppgifves nu
egendomens areal utgöra 2,662 tunnl.,
hvaraf under eget bruk 829 tunnl. åker,
592 tunnl. hagmark, 795 tunnl. skog;
utsädet är 213 t:r spannmål.
Jordmånen är både sand och mullblandad lera
på mergelbotten; dy finnes invid gärdet,
äfvensom kalkugn med kalksten. Till
egendomen höra förmånligt fiske och
god jagt. Ett 6 alnars vattenfall uti
ett gärde på Stora Sätrans mark kar
nyligen blifvit taget under eget bruk.
Lunddörren. En af de
inskärningar och öppningar, som förekomma
mellan fjällen och kallas portar; denna finnes
på gränsen mellan Jämtland och
Herjeådalen och består af en gata, som går
åt nordost och sydost, af 2 mils längd
med en bredd af ungefär 3,000 fot;
väggarne, mellan hvilka den löper fram,
hafva 200 till 300 famnars höjd. Dessa
väggar äro till det mesta lodräta och
löpa rakt fram; men på de ställen, der
en af väggarna har någon liten ut- eller
inböjning, der svarar den motstående
väggen noga mot den andra, så att bredden
alltid förblifver lika. Ett underbart verk
af jord- och vattenrevolutioner.
Lundeberga. Gård i Arnäs socken
i Ångermanland, har sin ryktbarhet af
att vara biskop Petrus’ i Wexiö
födelseort, hvarföre hans son, som ock var
biskop i Wexiö, kallade sig
Lundeber-gius. Om denne biskop från konung
Gustaf II Adolfs dagar må anföras, att
han bivistade hvarje gudstjenst i
domkyrkan, hvarefter ban förhörde barn och
legofolket hvad de lärt i kyrkan, förrän
de fingo gå till middagsbordet. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
