Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luudholmeu.
Lungersås.
553
holmen är bildadt af Wettansby, nämnes
1279 Witanzby, och utgjorde tre gårdar
af 1 mantal hvardera, hvarunder Höga
Stenstorp 1 mant. afhystes. Wettansby
hela gårdar lia förmedlats till %:dels
hemman och Stenstorp till Y2- Stället
gafs d. 4 Juni 1570 till sätesgård idet
friherrskap, som konung Johan III
anslog rikskansleren Nils Gyllenstjerna,
konung Carl VIILs dottersonsson (hvars
ätt blef sedan M 4 bland svenska
fri-herreätter), utgörande Wrigstads och
El-mesåkra socknar med alla skatte,
biskops-och klostergods m. m. i Svenerums
socken. Friherrebrefvet, som visar hvilken
stor makt konungen afsade sig öfver
sina undersåtare, läses i Brings handl. o.
Tom. II, 221. Göran Nilsson G. lär
tillträdt friherrskapet strax efter fadrens
död. Den äldre brödren, amiral Johan
G., namnkunnig för sitt bröllop, genom
prinsessan Annas föranstaltande, med
Sigrid Brahe, som var först förlofvad
med Erik Bjelke. Han afvek till Polen,
och hans son Sigismund (den lärde
senatorn i Polen, som bibehöll lutherska
bekännelsen och var sina trosförvandters
stöd) återbegärde väl vid freden i Oliwa
1660 friherrskapet, men förgäfves. Under
Göran (III) Göranssons Gyllenstjernas
tid reducerades friherrskapet 1681. Han
var bror till Johan G., som var så
verksam för bildandet af Carl XI:s nya
politik. Den sistnämnde skref sig ock
friherre till Lundholm. Af friherrskapet
är en folkskola (Pædagogi) i Wrigstad
ett ännu qvarvarande monument af
vacker betydelse, inrättad af den lörste
friherren. Likaså en donation till
fattigvården i samma socken. Lundholmen
utbyttes till frälse 1684, då det tillföll
lagman Harald Strömfeldt. Öfv. dir.
frih. Ehrenpreus skaffade sig och
efterkommande egare jus patronatus till
Wrigstad, genom Hofrättens utslag 1768,
men församlingen vann hos Kongl. Maj:t
sin valrätt åter 1775. Sednare egare
lia varit P. T. König, landshöfding J.
A. Stedt, brukspatron C. H. Rydbeck.
Lundholmen skatteköptes enligt bref af
17 Mars 1803.
Lundholmea. Nu mer nedlagdt
stångjernsbruk i Frustuna socken, Daga
härad af Nyköpings län, vid Tröusjöns
vattendrag, anlades i en ödemark i slu-
IV.
tet af 1600-talet af bruksdirektören Jesper
Eliæson, adlad Ehrencreutz, för de
ansenliga inkomster han både genom detta
som genom Ehrendahls bruk förskaffade
kronan. Hans son Thomas stupade 1709
i Ukraine. Bruket, som sednast hade
379V2 sktt privil. smide, nedlades 1817.
Nu mer äro här qvarn och såg, som
egdes 1825 af Rundbergsson, år 1861
af en bonde jemte Vg L:a Brandsbobi;
alltsammans blott taxeradt till 1,570
rdr rmt.
Lundstorp. En frälse egendom, se
Södertelje landsförsamling.
Luodås. Fyra mantal frälse-säteri
uti Edbo socken och Frösåkers härad af
Stockholms län, har tillhört slägten Tott
åtminstone under sednare hälften af
1600-talet, derpå öfverstlöjtn. Jacob Carl
von Hirscheit genom gifte; han stupade
i slaget vid Landskrona 1677. Hans
son öfverste Axel H. var med vid
Diina-strömmen, Clissow, Thorn, Frauenstadt
och Pultawa, hvarest han blef fången;
hemkom ej förrän 1723. Lundås
tillhörde från 1732 Forsmarks bruksegare
genom förpaktning, från 1737 genom
köp lagman Wattrang, genom gifte med
hans dotter major Carl Fredrik Paijkull
1772, egdes sedermera af sonen i första
giftet, kammarherren Carl M.
Brauner-hjelm, och är ännu i samma slägt;
närvarande egaren är kammarherren A.
Braunerhjelm.
Egendomen utföres utom säteriet,
tax. till 37,500 rdr, af 3 mantal skatte
Sund, tax. till 27,000 rdr, ett bränneri,
tax. till 8,000 rdr, Sunds qvarn, 1 mtl
Sandicke, l5/6 War svik, 1 Sättra, ty2
Böld; hela taxeringsvärdet var 96,650
rdr rmt.
Lungersås. Sand- och grusås i
Nerike, som börjar i sydöstra sluttningen
af Ramsbergs Bergslag, går genom
Fellingsbro härad, afskäres af Arboga-ån,
träder upp nedanför Käglan och antager
der namnet Lungersås, stryker igenom
Hjelmaren, der den skjuter upp i Winön
och med en vestligare gren i Björkån
och Gökeholmen samt fortsätter genom
Askers härad söderut till Ostergöthland.
I Götlunda socken, hvars kyrka är
belägen på sjelfva åsen finnes å densamma
ett qvarnstensbrott.
Lungsund. Annex-socken till Kroppa
70
;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
