Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lye
Lyhinulra. 565
Flemings arfvingar, beboddes och egdes
af riksmarskalken, presidenten i
Kammarrätten grefve Claës Adolf Fleming, död
ogift 1831. Han föddes 1771 här på
Lydinge just under en af mordbrännare
anställd eldsvåda. Stället egdes från
1831 af friherre Tamm till Österby och
1861 af dennes arfvingar. Säteriet tax.
s. år till 67,500 rdr; härunder lyda V2
Backbohl beläget i samma socken samt
10V2 mantal i kringliggande socknar.
Gården har ymnig skogstillgång och
ganska stor trädgård med lustpark i
engelsk stil.
Lye. Annex-socken till Älskogs
pastorat, är belägen på Gotland i Wisby
läns Södra fögderi, 4V2 mil s. s. o., från
Wisby — vid 75 fots höjd öfver hafvet
— samt omfattar en areal af 3,888 tid,
af hvilka 185 äro insjöar. Socknen, som
år 1805 beboddes af 260 och 1860 af
338 personer, består af 10 mant., hvaraf
95/8 mant. skatte, tax. jemte 10 qvarnar
(7,710 rdr) till 59,250 rdr, 3/8 mantal
krono, hvilket sednare upptages i
tax.-längden jemte prestgården under Älskog
socken. Ar 1860 erlades i bevillning 67
rdr 25 öre. Kyrkan, belägen V5 mil
från moderkyrkan och uppförd 1058 (?)
är utmärkt för sina praktfulla
glasmålningar. I afseende på dessa berättas,
att en Engelsman, som besökte Gotland,
blef intagen af ett fönster med måladt
glas (om det suttit i denna eller någon
annan kyrka är dock okändt) och bad
enträget att få köpa detsamma. Då
först tycktes man förstå dess värde och
nekade bestämdt att sälja det. Hvad
gjorde den konstälskande Engelsmannen
då? Han tog helt lugnt upp penningar
med begäran, att derför måtte göras ett
galler och sättas till skydd för fönstret,
hvilket äfven skall hafva skett. Fyra
grafstenar med runskrifter finnas på
kyrkogården och en i kyrkans chor; på en
af de förstnämnda läses: »Thinna sten
tho lit hustru Ruffi gjora yfr sin bonda
Jacob i Mannagardum sum skutin varth
ihel mit en Byrsu stin af Wisborg ta
er konung Erik var bistold pa di
for-nemda Sloth, en da var lidni af Guds
byrd fjurtan hundrade ar ok ainu ari
minna en femtigiar. Bidjum ther at
Gud nadi hans sjel ok allum Christnum
sjalum, amen.» Stenen i kyrkan synes
ock förvara minnet af män, som äfven
; fått sin bane vid anfallet på Wisborgs
slott vid samma tillfälle som
ofvannämnde Jacob Mannegårda, hvilket af
historien om Erik XIII synes hafva skett
mellan Februari och påsktiden 1449, då
Erik ändtligen öfvergaf slottet.
Socknens gårdar och hemman äro:
3’8 Bosarfve, taxerad till 2,030 rdr, 17/fl4
Snefvede, utgöra ett gods; 7/g Bjerges, med
tullqvarn, såg och valk, utgöra två possessioner;
likaså V2 L:a Rohne, med tullqvarn, såg och
valk. Minsta brukningsdelarne äro maut. i
Rotar/ve och V32 Härfors, hvardera tax. till
150 rdr. Öfriga hemmanens namn äro:
Häff-rede eller Herrvede, Smitts, Erics, Sigolds,
Me-debys, Lyrungs, Dahls och Mannegårda. —
Adress: Wisby.
Lygnared. Ett mantal frälse uti
Alingsås landsförsamling af Elfsborgs
län, tillhörde 1825, jemte V2 Kullabo,
rådman Lindqvist; lydde 1861 under
Hjelmared och taxerades jemte stamp,
såg och qvarn till 5,550 rdr rmt.
LygüÖ, eller Lygnaholm. Ett mant.
frälse säteri uti Bälinge socken (ej
Alingsås landsförsamling efter Tuneld), Kullings
härad af Elfsborgs län, är beläget 1 mil
; från staden, vid en liten skogssjö; har
tillhört 1816 kapiten H. Tham och
egdes 1861 af två bönder;
taxeringsvärdet var s. år 4,900 rdr rmt.
Hö-fångsten är ringa i anseende till
stenbunden och bergaktig mark, men betet
godt; på skog af alla slag finnes ymnig
tillgång. De under säteriet fordom
lydande rå- och rörshemmanen 1/2 Lygnö
i och i/g Likås egas nu af åboer.
Lyhtmdra. Härad af Stockholms
län i landskapet L^pland, ligger mellan
Sjuhundra och Närdinghundra i sydvest
och nordvest, Frösåkers härad samt
Wäddö, Bro och Frötuna skeppslager i
I norr, öster och sydost, kring delar eller
utgreningar af Boslagens mellersta och
sydöstra landthöjder och kring åtskilliga
från dem utgående vattendrag, som i
sydöstlig, östlig eller nordöstlig rigtning
utgjuta sig i hafvet. Det består
hufvudsakligen af kuperade, än mer eller
mindre bergländiga, än jemnare trakter,
åt nordost mestadels skogsmark, och
omfattar 5 socknar, alla hörande till
Ly-hundra fögderi, samt delar af Bro och
Skederyd socknar; tingsstället är uti
Norrtelje (se vidare tabellen till
Stockholms län). Hemmantalet utgör 238%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
