Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lyred.
Lyrestad. 567
höjd består af granitgneis och är bland
de högsta i länet. Mot Nygård ser
man, vid sjön Rungen, kullar,
sammanväxta af milliontal block af flyttsten,
just der landet börjar höja sig mot
Lyngsåsa. Gården har försvarligt höbol,
hjelplig skog. v
Lyred eller Bortan. Bruk uti
Gun-uarskogs socken af Jösse härad i
Carlstads län, naturskönt beläget på 37/8
mils afstånd från Arvika, består af: 1
stångjernshärd med oinskränkt
smidesrätt, 2 spikhamrar, 2 knipphamrar,
mjöl-qvarn med 2 par stenar, såg med 2
ramar, kupolugn med gjuteri och 1
mekanisk svarf (för mekaniska
verkstadens anläggande erhölls 1861 af
manufaktur-diskonten ett lån på 10,000 rdr)
samt tegelbruk, jemte landtegendom af
12 öre skatterätt i hemmanet Bortan,
innefattande en egovidd af 84 tid, samt
en större, men ej på många år
begagnad och under året 1860 för alltid
nedlagd masugn. Alla åbyggnaderna äro
brandförsäkrade till ett värde af 36,100
rdr; god vattentillgång finnes för
brukets drifvande, äfvensom flottled för
timmeruppköp från Norrska vattendrag. Af
gjutgods tillverkades 1861: 928 centner.
Samma år egdes 3/4:delar af
bruksförvaltaren A. Bergdahl och V^del af
brukspatron P. L. Sjöberg.
Lyrestad. Socken och konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen, hörande till
Norra Wadsbo kontrakt af Skara stift,
är belägen uti Wadsbo härad och
Skaraborgs län, 15/g mil nordost från
Mariestad, I1/* mil från Hofva, vid Göta
kanal och Wenern — med 275 fots
höjd öfver hafvet — samt omfattar en
areal af 0,865 qvadratmil, hvaraf 0,oi3 äro
insjöar. Marken består af skogbevuxna
bergsryggar, mellan jemna fält, som
utgöra åboernas ängs- och åkerjord.
Hädande jordmånen både å åker och äng
är dels mildare, dels starkare lera; några
hemman å kronoallmänningen Bröten
hafva jordmånen sandblandad med
någon svartmylla. De flesta hemman ega
egen skog, tillräcklig till deras
behof, både af löf- och barrskog; de öfriga
få utsy ning dertill å kronoskogarna
Bröten och Fägremo. Af den ört, som
kallas Genista Tinctoria (hvaraf fås
målarefärgen Schüttgelb), hvilken annorstä-
des i riket är ganska rar, finnes här en
så stor mängd i beteshagar och på s. k.
gärdesrenar, att man deraf kunde
insamla lasstals. Hon affaller vid slutet
af Juli månad. Göta kanal tager i
denna socken sin början utur en vik af
Wenern, vid byn Sjötorp, och sträcker
sig V5 mil genom socknen. Vid
Norr-qvarn finnas 2:ne slussar och mellan
dem den största aqvedukt, som finnes
vid hela kanalen, i det Torrvedsbäcken
ledes derunder genom 4 hvalf,
hvartdera af 5 fots diameter. Hela trakten
häromkring är mycket låg, och för att
kunna anlägga kanal härstädes, måste
marken först påfyllas 8 fot, för att få
botten till kanalen; — sidorna fick man
sedan på lika sätt skaffa sig.
Kanalsträckan mellan Sjötorp och Norrqvarn
är särdeles vacker. Socknen, som år
1810 beboddes af 1,283 och 1860 af
2,232 personer, består af 317/8 mant.
skatte, 27/g mant. krono, 9 frälse, sedan
kanalen medtagit 25/8 mtl, och taxerades
1861, jemte 19 lägenheter, 2
manufakturverk, 3 qvarnar och sågar, till 377,672%
rdr rmt. Handelsvarorna bestå mest af
ved och kol. — Kyrkan, uppförd på okänd
tid, är i medio af 1600-talet nästan helt
och hållet ånyo uppbyggd af gråsten på
kyrkoherden Rudberi bekostnad. Hon
är en af de vackraste landskyrkor och
belägen vid stora landsvägen mellan
Stockholm och Göteborg. Från denna
socken, som från urminnes tider varit
bebodd endast af sjelfegande odalbönder,
som ännu med någon stolthet vilja
benämnas Lyrestads-män, utgick ur en
bondehydda en man, om hvilken det
heter i hans lefnadsteckning:
»Bondesonen Olof Laurelius är den ende i
16:de århundradet födda svenska
författare, af hvilken folket ännu har en skrift
i sin hand. Han var en i flera
hänseenden minnesvärd man.» Nämnda skrift
har till titel: »Enfaldiga frågor eller
spörsmål om våra Christendomsstycken för
enfaldigt folk», tryckt 1647, ånyo
upplagd 1683; en kateches, som, ehuru icke
vid allmänna undervisningen antagen,
likväl i 200 år varit nyttjad af folket
och högre skattad än de antagna
läroböckerna. Då Laurelius var professor i
LTppsala, var hans hus så aktadt för det
christliga allvar och de goda seder, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
