Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af 1,714 läster. Härifrån exporteras
äfven spannmål; år 1857 uppköptes
20 à 30,000 t:r bafra; magasiner finnas
vid Rosvik. Handlandenas antal är 9.
I bevillning erlades 814 rdr 29 öre.
Här är inlopps-tullkammare under
Uddevalla, en poststation, apothek, gästgifveri,
samt ett konsulat. För några år sedan
har Lysekil ock blifvit bekant såsom
badort, med fördelen af ett utmärkt
salt vatten och frisk hafsluft, ganska
billigt pris på lifsmedel, särdeles fisk,
hummer och ostron; ångbåtskommunikation
underhålles häremellan och Göteborg,
Strömstad, Uddevalla och Fredrikshall.
Badinrättningen anlades 1847, på
tillstyrkan af professor M. Huss, af vice
konsul J. G. Mollen, som ännu eger
densamma. Första året af sin tillvaro
begagnades den af 89 badgäster, hvilket
antal har på sednare åren uppgått till
200. Inom badinrättningens område,
som utgöres af en strandsträckning af
300 alnar i längd och 150 alnar i bredd,
finnas 2 badhus för varma bad, 2
bassinbyggnader, 1 siminrättning, 1 mindre
societetsrum, 1 frisk-gymnastikinrättning.
Ett tvåvånings boningshus för badgäster
är uppfördt invid badinrättningen.
Tvänne mindre hus finnas dessutom i dess
närhet. — Kyrkan, af trä, belägen på
något afstånd från köpingen, vid vägen
till badhuset, uppbyggd 1797, är stor
och ljus. Det enda af värde hon eger
är en predikstol, som förr tillhört
Christine församlings kyrka i Göteborg, och
är prydd med åtskilliga bibliska
bilder i skönt helupphöjdt arbete på svart
botten.
Uti Göteborgsposten lästes i ett n:r för år
1861, att under lugnt och vackert
solskensväder visade sig i hamnen vid Lysekil »en Hajfisk,
beledsagad af sin vanliga följeslagare Piloten
eller Lotsfisken (en liten sugfisk om cirka 6
tums längd, liknande makrillen till utseende och
smak), hvilken liksom en vägvisare alltid följer
hajen, hvadan denne senare af sjöfolk ansetts
för blind och erhållit tillnamnet »Blinda Hajen»».
Att han dock ingalunda är blind, visade sig här,
der han framfor som en tyrann bland de intet
ondt anande sillarne. — Skulle denna farliga
fisksort i större mängd komma att lokalisera och
fortplanta sig här på hafskusten, vore det
beklagansvärdt alldenstund det är ett faktum, att i
haf der hajen har sitt egentliga hemvist, får
sillen aldrig någon trefnad. Tyvärr hafva vi
redan förut en mindre sorts haj här på kusten,
af fiskare kallad »Slåfisk», hvilken ofta
förekommer i stor myckenhet. Månne man icke häri kunde söka någon orsak till sillens minskning
eller aflägsnande?»
Vid Lysekil är lotsplats, hörande till
Marstrands fördelning af vestra lotsdistriktet,
hvarifrån lotsas till:
Uddevallu . . . . . . . . 5½ sjömil,
Kyrkesund . . . . . . . . 4½ d:o,
Kungshamn eller Hållö .... 2½ d:o,
Stumpeskagen . . . . . . . 1 d:o,
Saltkällan . . . . . . . . 3½ d:o.
Lysings Härad af Linköpings län,
är beläget dels kring Tåkerns södra
strand, dels uppför norra sluttningen af
Holavedens vestligaste del, intill
gränsen af Jönköpings län i söder och sjön
Wettern i vester, och begränsas i norr
af Dals härad, i öster af Göstrings; det
har omkring 2½ mils längd från norr
till söder, 1½ mils bredd, och upptager
en areal af 3,787 qvdr.mil, hvaraf 84,070
tunnl. fast land. Hit höra 8 hela
socknar samt hälften af en (se vidare
Linköpings läns indelning under art.
Östergötland), med 2995/8mant., bebodda
1860 af 12,575 personer. Alla
socknarne höra till Aska och Lysings
fögderi, Lysings och Göstrings domsaga,
med tingsställe uti Ödeshögs by och
socken. Den till omfånget mindre, men
till odling och fruktbarhet bättre delen
i norr är en slätt längs Tåkerns strand
och öfver hela häradets bredd vester ut
till Wettern, men sjelf blott en half till
en hel mil bred; den större sydliga
delen är mer eller mindre kuperad, mot
söder och särdeles sydvest alltmera
högländt skogsbygd, med brant affall åt
Wettern, mera utplattad eller jemnhög
inåt landet, utgörande der en af länets
mest upphöjda trakter. Ortens
hufvudnäring är åkerbruk, hvartill i söder
kommer något skogsbruk. Lysings härads
allmänning, belägen i socknarne Rök;
St. Åby och Trehörna, på en areal af
9,43429/32 tunnl., skall, enl. kongl, bref
af den 7 December 1852, delas mellan
Lysings härad och en del af Dals
socnar, men framgent stå under allmän
vård; den afkastade under åren 1844
och 1845: 2,439 kubikfot virke, 325
rdr i penningar; under åren 1851—52
blefvo 92,800 kubikfot brandskadad skog
utsynad för 297 oförm. hemman i
Lysings härad, 57 i Dals; till hägnad hade
åtgått 1,450 kubikfot.
Lysings kontrakt af Linköpings stift,
utgöres af 2 regala, 2 konsistoriell och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
