Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
582
Làugheden.
Lànghundra.
Vo mil långa. Från norr inflyter
Helle-forss-ån.
Långheden kallas nu den skog,
hvilken fordom, med vida större
utsträckning, bildade en fruktansvärd gräns
mellan större delen af Westmanland i norr
samt Dalarne, eller, enligt hvad
folkberättelserna om denna »silva fabulosa» *)
låta förmoda, fasthellre ansågs för en
omark, hvars utsträckning åt norr var
för de söder om densamma boende
obekant, men hvilken fruktades såsom ett
tillhåll för en talrik fiendtlig folkstam.
Långheden är ännu till stor del en
ödemark, men ur hvars mörka sköte —
så vida minnesmärken och sägner få
vitsorda — bevis likväl kunna uppletas
om ett folk derstädes, som hvarken öfvat
åkerbruk eller känt metaller.
Stensättningar träffas här ofta, och stenverktygen
äro otroligt talrika. Synbart af markens
beskaffenhet har den icke allt för
längesedan omfattat äfven större och mindre
vidder af Hedemora, Grytnäs, Folkärns
och Garpenberg socknar. Nära vid
landsvägen är en jättegraf samt Djehiestenen,
som är ganska hög och utvisar många
inhuggna namn.
Långholmen. En mindre holme,
belägen vester från Stockholm i Mälaren,
ofvanför Riddarfjärden, och skiljd från
Södermalm genom det s. k. Pålsundet,
anses hafva erhållit sitt namn af sin
längd, som lärer vara 4 à 5 gånger
större än bredden. Den omtalas först i
historien 1445, då rikets råd, till ett
antal af 37 personer, samlades liär, för att
öfverlägga med Danmarks och Norges
råd om beståndet af förlikningen i
Halmstad, då de beslöto att låta den gälla,
så länge Erik XIII höll sitt löfte. —
Långholmen har från äldsta tider tillhört
kronan, men skänktes af drottn. Christina
till staden år 1647, då den uppläts till
odling och bebyggande; år 1724 inköp
tes en enskilda personer tillhörig
egendom för anläggande af ett Rasp- och
Spinnhus, i ändamål att der upptaga
tjenstlösa personer och lösaktiga qvinnor,
för att med arbete sysselsättas, hvilken
inrättning fortfor till 1827, då
qvinno-personalen förflyttades till Norrmalm. I
sednare tider har holmen blifvit ryktbar
*) Jfr Petr. Ugla, De Præfectura Næsgardensis
Dalekarliæ.
genom utvidgandet af
korrektionsinrättningen till den största bland alla af detta
slag i riket, och som fått namn af
Straff-och Arbetsfängelse, hvilket, utom sjelfva
fängelset med 12 logemen ter och 127
celler (hvaraf 8 mörka), består af större
och mindre för sina särskilda ändamål
väl passande och rymliga byggnader,
innefattande bland annat: kyrka,
sjukhus, kasern, verkstäder, expeditionsrum,
förvaltningskontor, magasiner, tvätthus,
boställslägenheter för diverse embets- och
tjenstemän m. m. Garnisonsstyrkan
består af 1 kapiten, 1 subaltern-officer, 1
fanjunkare, 2 underofficerare, 110 man
korporaler och soldater samt 1
trumslagare. Här finnes ock ett Stockholms
Stads kronocellfängelse för mankön, hvarest
förvaras dömda fångar, som afbida högre
rätts utslag, och sådana, som undergå
vatten- och brödstraff; öfver detta har
Direktören vid Straff- och
Arbetsfängel-I set jemväl uppsigt. Fångarnes antal
i utgjorde här 1862: 86. Här finnas
dessutom skeppsvarf, åtskilliga
fabriksanläggningar samt s. k. sommarnöjen.
Ar 1827 inköptes Långholms skeppsvarf
af den för sina förtjenstfull
bemödanden för den fosterländska industrien
utmärkte fabrikören S. L. Lamm, som gaf
genom sin omtanke ett alldeles nytt lif
åt byggnadsföretagen vid detta varf, der
förut endast smärre båtar blifvit byggda;
bland annat anlades här med stora
kostnader en upphalningsbädd, på hvilken
ångfartygen kunde upphalas och undergå
reparationer, utan att maskinerierna
behöft uttagas, hvilket förut ej blifvit
verkstäldt i riket.
Långhundra. Härad i landskapet
Uppland och Stockholms län, ligger i
långsträckt form, nordost om
Semming-och Erlinghundra, från Åkers skeppslag
i sydost till Waksala härad i nordvest
samt Sjuhundra och Närdinghundra i
nordost och norr; upptager en stor del
af länets slättbygd, genomskuren af en
fordom kanske oafbruten vattenled
mellan Saltsjön och Mälaren, till hvilka
häradets vattendrag nu dela sig, men
når till den berg- och skogsmark, som
för det mesta skiljer hela länets
nordliga och sydliga vatten, samt omfattar,
med en liten del af Wallentuna härad,
f. d. Össeby socken, 7 socknar (se tab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
