Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
584
Långserud.
Làngshytte.
■
lefteå till Östersund gar genom socknen.
Gästgifvaregård finnes vid kyrkan.
Sockensigillet visar en lax.
Förnämsta egendomen inom socknen är Forsse
stångjernsbruk, med privilegium å 10 härdar
och 6,000 sk(t. ärligt smide, manufakturverk
och gjuteri; eges af intressenter. Bruket med
tillydande är taxeradt till 161,500 rdr (se vidare
art. Forsse). Under Forsse bruk lyda delar i
byarna Westerforss, Osterforss, Nås, Hult,
Norr-tjern, Sunne m. fl., Hamre och Forsse sågar.
— Graninge bruksegendom, tax. till 207,720
rdr (se den art.); härunder lyda delar i
Ostan-och Westan-skog, Norra och Södra Löfsta m. fl.
— Minsta brukuingsdelen är l3/’4 Sörgraninge,
tax. till 500 rdr. — mant. är
komministerboställe. — I socknen finnas 182 lägeuheter, 1
manufaktur-inrättning, 2 qvarnar och sågar; 5
fabriker, taxerade efter klasser, som 1861 erlade
i bevillning 57 rdr rmt. — Adress: Sollefteå.
Långserud. Annex-socken till
Gillberga pastorat, är belägen uti Gillbergs
härad af Carlstads län, 6 mil v. s. v.
från Carlstad — vid 220 fots höjd
öfver hafvet — samt omfattar en areal
af 2,046 qvadratmil, hvaraf 0,335 äro
insjöar. Marken är ojemn, stenig och
bergaktig, särdeles i skogsbygden, der
jordmånen mestadels består af sand och
rödmylla. På de vid stora landsvägen
belägna hemmanen äro lera och sand mest
rådande. Ehuru skogarna i senare
tider blifvit nog hårdt medtagna, har
socknen dock i allmänhet ännu qvar deraf
äfven till afsalu. Socknen, som år 1810
beboddes af 1,675, år 1860 af 3,167
och den 1 Juli 1862 af 3,174 personer,
består af 21% mant. skatte, 6V3 mant.
krono och taxerades 1860 till 500,336
rdr rmt. Kyrkan, belägen % mil från
moderkyrkan, skall vara näst efter henne
den äldsta i pastoratet. Under
påfveti-den funnos här tvänne kapell, nämligen
Lönskogs, som var beläget på en höjd
inom Lönskogs egor, på 1760-talet
uppgifves stället vara öfverväxt med skog
och hållet i stor helgd; samt Asneskogs,
med en rymlig byggnad, som stod qvar
1643, men skall då redan länge varit
ett öde hus, emedan en person der
blifvit ihjälslagen. Barnundervisningen
bestreds 1862 i 2 ambulatoriska skolor,
med ett skolhus, af två examinerade
lärare för 216 barn; under samma tid
undervisades 294 barn i hemmet.
Soc-kenbibliothek finnes.
Gårdar, byar och verk: Kålsüterud bruk (se
den art.), med underlydande hemman x/\2
Pant-i Södra Björkttjern, lJ6 i Fjell, Vg Åtorp,
hälften i Sågbacka qvarn, allts. tax. till 110,898
rdr. — V2 mant. Kålsüterud (seden art.), med
’/s mant. Nordmanserud, V4 Wråna och såg.
— V4 mant. Kyrkebohl, med qvarn och såg,
och V8 mant. i Backa, tax. till 20,457 rdr,
egas af brukspatron H. Westmarks sterbhus. —
Följaude boställshemman finnas: 1 Gullsjö, */g
Kopperud, V3 Angunnerud, 1/4 Emmeskog, V<>
Strand, 1 Torp med qvarn, Vg Kålsheden, alla
militiæ. 1 mant. Kastensbohl, tax. till 10,800
rdr, är kapitensboställe; det innehades 1713—31
af Erik Härd, som drunkuade i en sjö nära
invid bostället. Han blef fången vid Tönningen,
men frigjorde sig sjelf samt blef 1718 vid
Fredrikshall illa blesserad. — 1 Astensskog är
majorsboställe. — 1 mant. Stommen är
kommi-sterboställe sedan 1810 i stället för Sandbohl i
Gillberg. — 1 mant. Backa, tax. till 18,450
rdr, har 9 egare. — Stömne bolag eger ,/4
Mölnerud. — mant. af Sillingtbyn, med
två sågar på egorna, eges af patron J. H. Grubb;
på egorna finnas ock en qvarn, tax. till 1,500
rdr, med annan egare. Vid Sillingebyn finnes
dessutom ett garfveri, en tapetfabrik, ett
tack-jernsgjuteri. Vid Ed finnas ett färgeri och två
garfverier, en såg på Basteruds egor. — Öfriga
hemmanens namn äro: Amundebyn, Byn,
Björse-byn, Berga, Bräcka, Bollen, Elldansnäs,
Ess-björbyn, Elofsbyn, Finnerud, Grinsbyn, Gisslebyn,
Gjönäs, Guterud, Grafven, Högen, Hällesbyn,
Häljeliögen, Kjettilsbyn, Loftarud, Lönskog,
Ole-byn, Rössbyn, Råtakan, Rullan, Ristakan,
Stenbyn, Söfverhögen, Ärteviken. — Under artikeln
Karlslund häuvisades oriktigt till Långseruds
socken i stället för till Svinstad. — Adress:
Carlstad.
Långsemm, fordom Langserum. Ett
mantal skatte (sedan 1762) uti
Svenarums socken, Westra härad af
Jönköpings län. Här bodde omkring 1230
den äldste kände stamfadern för den
odödligt namnkunniga Oxenstjernska
ätten, riksrådet Bengt, hvars son Nils,
riksråd 1270—91, hade 5 à 6 söner,
hvaraf Bengt (men enligt genealogien
en son af Nils Asbjörnsson, alltså en
Sparre), var riddare och riksråd 1364,
lefde ännu 1406 och var gift med
Cecilia Ulfsdotter. Drottning Margaretas
gunstling Abraham Broderssons moder,
Holmfrid Gjordsdotter (död 1304), skall
hafva varit en Oxenstjerna af Langserum.
Stället omnämnes i ett bref af 1338
mellan gårdens egare, Mårten Bengtsson,
Gyrder Haraldsson och Johan Somare,
rörande rågången mellan densamma och
Lundby, som tillhörde Nydala kloster.
Långshytte, Öfre-,Mellan- och Nedre.
Bergsmanshammare i Husby socken af
Falu län (se Klosters bruk). Såsom
exempel på en här i landet ovanlig och
må hända förut ej upphunnen dygns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
