Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långöre».
Låssa.
589
inträder en ny förkofringsgren, nemligen
handeln med bjelkar och sågtimmer, för
att ej säga sågverksrörelse. Socknens
stora skogar äro rika på materialer för
företagsamheten och genom den ymniga
tillgången på flottleder till Dalelfven
föras produkterna lätt till sjön llunn,
der Gefle-Dala jernväg börjar, eller ock
fortsättes flottningen ända till hafvet
vid Elfkarleby. Denna sednare del af
flottleden är till större delen redan nu
begagnelig och med ifver arbetas på att
snarligen få föreningen med
ofvanlig-gande flottleder fullbordad för att
åtkomma Dalarnes skogar.
Alla brukets verkstäder äro uppförda
inom de 5 sista åren, efter en bruket
1857 öfvergången brand. För att
förekomma betydligare förlust i händelse af
ny olycka, hafva verkstäderna blifvit
förlagda vid 2:ne särskilda dammar.
Fastigheterna värderades 1861 till 110,000
rdr rmt.
Långören. Lotsplats, hörande till
Carlskrona fördelning,hvarifrån lotsas till:
Kalmar.......11 mil,
Bergqvara......6 »
till sjön eller från sjön . . V2 n
från sjön till Aspö . . . 3l/2 »
Vid dessa lotsleder tillämpas taxan Jtë 2,
enligt kougl. förordningen d. 19 Juli 1862.
Till Christianopel.....4 mil,
» Ytterösund......1 d:o,
betalas efter taxan JV} I.
Låssa, Lossa. Annex-socken till Bro
patronella pastorat, är belägen uti Bro
härad och Uppsala län, 6 mil söder från
Uppsala, 4 nordvest från Stockholm —
vid 60 fots höjd öfver hafvet — sydvest
om Bro, omgifven i sydost af
Brofjärden, i sydvest och vester af Norra
Björkfjärden och Kalmarviken, samt upptager
en areal af 0,638 qvadratmil, hvaraf 0,413
äro vatten. Socknen består till stor del
af tvänne uddar, som skjuta ut i sjön
på hvar sin sida om Säbyholmsviken;
clen östligare är lång och smal, och
fortsättes af Adö och Däfvensö, m. fl.
smärre holmar; den vestligare
genomstrykes af en sandås, som i Böra backe
vid Sunda har tämligen betydlig höjd,
och omgifves slutligen äfven der af en
skärgård. Det inre landet är dels
berg-kulligt, dels slätt, särdeles kring en liten
dalgång åt öster omkring kyrkan, ned
tili Säbyholmsviken. Jordmånen är än
lera, än sand och mojord. Skog växer
till behof. Näringarna äro de samma
som i moderförsamlingen. Socknen, som
år 1810 beboddes af 474, år 1860 af
462 personer, består af 28 mant., hvaraf
13/4 krono, 26 l/4 frälse, taxerade 1861,
jemte 2 lägenheter, 2 qvarnar och
sågar, till 223,550 rdr rmt. Hela
socknen Laza (skrifves äfven Laaza och
Lazsta), tillhörde i början af 1300-talet
den bekante uppländske lagmannen
Birger Pedersson (Brahe) till Finsta, och
tillföll sedan i arf hans måg Ulf
Gud-marsson, den heliga Brigittas man.
Kaplanslängden går tillbaka till 1593.
Patronrättigheten utöfvas alternativt af
egarne till Brogård i Bro och Säbyholm
i denna socken. Kyrkan, belägen 2/5
mil från moderkyrkan, är gammal, af
gråsten, försedd med torn år 1837; den
har ett grafchor för slägten Posse till
Säbyholm. Majoren grefve C. Eriksson
Sparre på nämnda egendom har år 1862
förbundit sig att årligen gifva 100 rdr
till den nyligen inom församlingen
bildade qvinnoslöjdskolektissan, äfvensom
har egaren af Ahnsta gård i Bro socken
lofvat till samma kassa betala en årlig
afgift för sina hundar, allt i ersättning
för att ingen hundskatt ansågs kunna
erläggas af kommunen. Af fornminnen
nämnes en stensättning å Röra backe,
hvarifrån utsigt är 3 till 4 mil i öster
och vester och der allmogen under
sommartiden brukat anställa lekar. — Norra
segelleden till Enköping och Westerås
går fram på ömse sidor om Adö och
Däfvensö samt genom skärgården.
Gärdar och hemman: Ahlbrunna, 1 V4 mant.
krono-säteri, tax. till 8,100 rdr, är
lagmansboställe sedan 1695; V2 mant. af samma by är
utbrutit år 1762 åt barou Maurits Posses
arfvingar ifrån hvars förfäder det blifvit orätt reduceradt,
och skulle med 1762 års ränta ersättas,
likmä-tigt ordre af d. 15 Juli 1762; genom kollegii
utslag bestämdes den 4 Mars 1844 att detta
hemman skulle omföras till frälse-säteri och ordin,
räntan, 7 rdr 2 sk. 5 rst. kr.-värdi, i
räkenskaperna uteslutas; mant. fr.-säteri, ibm, som
landshöfding Posse sig tillbytt, blef utbrutit och
skattlagdt den 12 Sept. 1761. — ’/g mant.
Sanda, tax. till 2,700 rdr, är
komministerboställe. — Socknens öfriga hemman utgöras af
två egendomar: Stora och Lilla Säbyholm samt
Torresta (se Säbyholm). Under den förstnämnda
lyda: 1V2 frälse Ekeby (tax. till 10,230 rdr),
5 mant. fr. Däfvensö, fr.-6äteri Torresta i
sambruk med Lilla Säbyholm, l3/4 fr.-säteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
