Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592
Liibv.
v
Läckö.
Österby har fru Ebba Oxenstjerna bekommit till
frälse. I3’4 skatte ibm, tax. till 13,000 rdr,
eges af C. Ö. Ahlström. — \l!o Westerby, tax.
till 10,000 rdr, eges af enkefru Ch. Schillén.
— 11 /v ibm, tax. till 6,000 rdr, eges af
hä-radsskrifvaren S. P. Svalander. — Adress:
Uppsala.
Läby. Gästgifvaregård af 1 mantal
skatte uti Björklinge socken, Norunda
härad och Lppsala län, med häradets
tingsställe; härifrån skjutsas till
Yfre n. v.......2 mil.
Österrike n. o......l3/8 »
Högsta s........lV2 »
Läckö eller Sikajocki. Kongsgård
af 5 mantal uti Otterstad socken,
Kållands härad och Skaraborgs län, utgör
med underlydande 3 mantal, belägna i
samma socken, ett gods. Till gården,
bebyggd med ett tvåvåningshus, höra
stora trädgårdar. Öarne Stora och Lilla
Eken, norr om Kållandsö, bevuxna med
god skog, lyda äfven derunder. Uti sjön
Wenern idkas godt fiske.
Taxeringsvärdet för sjelfva kongsgården var 1860:
45,000 rdr rmt. Skogen innehåller 1,944
tunnl. På något afstånd från
kongsgår-dens anspråkslösa boningshus visar sig
för den resande en medeltidsborg med
sina väldiga murar och höga torn,
belägen på en brant klippkulle. Dystra
och glada minnen äro fästa vid detta
åldriga slott, hvars stora salar stå nu
öde och kajor genomflaxa de höga
tornen och de tomma båggångarna. Ali
prakt har försvunnit. Hvarifrån denna
tomhet? leke eld, icke svärd, icke pest
äro härtill orsaken. Makten gaf och
makten tog. Sedan de väldige prelaterna
i mer än två och ett halft sekel inom
detta sitt befästade slott trotsat sjelfva
konungamakten, kom ändtligen den store
Gustaf Wasa och gjorde ett slut på
deras trotsiga hushållning deruppe. En
författare skrifver: »Med djupa suckar
sågo de vördiga fäderna sitt sköna slott
indragas till kronan, och tvungos att
begifva sig till den mera blygsamma
bispeboningen i Skara, — men suckarne
hulpo icke — hierarchiens lysande dagar
voro förbi,» — dock torde ännu en stor
del sucka under dess börda. Likväl se
vi huru dagen gryr till något bättre —
när vi från dessa varnande minnen, som
äro fästa vid det gamla Läckö slott,
hemta från nyare tider ett till efterföljd
uppmuntrande minne just ifrån samma
ställe, i det att här lefde för icke så
många år sedan en man, hvars hjerta
klappade varmt för fäderneslandets väl
och för dess söners framtid; denne har
vid detta forntida bålverk af våld och
blod samt prunkande fåfänga, fästat
minnet af nutidens mest välsignelsebringande
idé, folkupplysningen. Thorsten
Rudenschöld, som här tillbragte åtskilliga år
af sitt lif, så fruktbärande i det stilla,
så välgörande i djupet af det gamla
fäderneslandets dalar och kojor, har
genom att lyfta de fattiga och föraktade
ur okunnighetens dy till känslan af sitt
menniskovärde, här rest sig en evig
minnesvård som trotsar tidens frätande
makt.
Om slottets öden må i korthet
nämnas följande: Det är anlagdt af biskop
Brynolf den I i Skara år 1298, som
byggde det i fyrkant af tegel till 3:ne
våningars höjd och med ett torn. Udden,
hvarpå Läckö uppbyggdes, skall förut
haft detta namn af den myckenhet lake,
som der fångades, och deraf blifvit kallad
Lakeö. I pergamentsbref från 1330-talet
omtalas Læckiu. Slottet belägrades och
intogs 1348 af Magnus Smek, år 1521
af Gustaf I. Biskop Brynolf Gerlacksson
af Gylta-slägten, som lefde i slutet på
1400-talet, utvidgade och förbättrade
slottet mycket, och flera rum finnas der
ännu qvar hvilka bära biskopens namn.
Läckö indrogs 1527 till kronan,
förlänades åt Svante Sture, brändes 1556 af
danskarne under Eantzow, bebyggdes
sedan af trä, intogs 1568 af hertigarne
Johan och Carl, blef 1569 friherrskap
för Hogenskild Bjelke, förlänades 1600
åt hertig Johan och blef 1615 grefskap
för den ryktbare fältherren och
rysstuk-taren Jakob Pontusson de la Gardie och
hans ätt. Grefskapet utgjorde 14
pastorater och 242 mant. (efter Fryxell).
Grefve Maguus Gabriel, den af
hofgunsten sol en lång tid belyste
rikskansleren, lät uppbygga 4:de våningen,
uppförde 4 torn och omgaf slottet med
vallar och kanoner samt förskönade i den
tidens smak dess herrliga omgifningar.
I Kungshamn nedanför flaggade skepp.
Bryggor voro slagna mellan de
närliggande holmarne. Vindbryggor omgåfvo
slottet, En brunn af mer än 200 fots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
