Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
608
Lärbro.
Liirbro.
som det var beslutet, draga ur landet,
tycktes det för dessa utgallrade svårt
vara att så nödgas lemna sina fäders
land, hvarför de utvalde sig anförare,
en stark och modig man, kämpen Thore,
och började en strid mot landets
höfding Hangvar. Sedan Thore blifvit
slagen, flydde han undan till lluthe
socken och byggde der en borg, i hvilken
han förskansade sig. Ruthe, jemte en
del af Lärbro, bildade på den tiden en
särskild ö. Hangvar, underrättad om
att Thore der förskansat sig, gjorde af
bjelkar och oxhudar en bro öfver till
Thores skans, öfverföll honom
oförmodadt och jagade honom äfven derifrån.
Stället, der denna bro af oxläder lades,
skall derefter fått namnet Läderbro,
hvilket namn socknen erhållit, och som
omsider förändrats till Lärbro. Senare
tiders häfdatecknare säga, att det var
mycket senare, under konung Birger
Folkunges strid med Gottlands allmoge,
som en läderbro blef lagd der, se nedan.
Pastoratet är præbende för biskopen.
Kyrkan, uppbyggd af sten år 1086, är
stor, hög och i den renaste
spetsbågsstil. Altarskåpet (dylika plägade
uppställas under katholska medeltiden till
prydnad i kyrkorna) består af tre
afdelningar; den mellersta och
sidoaf-delningarne, uti hvilkas fördjupningar hela
bibliska scener plägade vara framställda
i bildhuggeri, hafva ännu sina bilder
ganska väl bibehållna. I kyrkan finnas 8
likstenar med runor. Tornet torde vara
det enda i sitt slag i Sverige. Sjelfva
stentornet är åttkantigt och i två
afdelningar. Den nedersta är upptill prydd
med en krans af 8 spetsgaflar,
»påminnande om spetsarne i en furstekrona.»
Mellan spetsgaflarna höja sig småtorn
af finhuggen kalksten, under hvilka
vattenrännorna, formade till vilda
djurhuf-vuden, framspringa. Denna anordning,
med en krans af gafvelspetsar, har fordom
varit använd på den bland annat för sin
åttkantiga form märkvärdiga
Helgeandskyrkan i Wisby. Sjelfva spiran är inåt
bruten och i den vackraste harmoni
med tornets öfriga proportioner. I
senare tider äro klumpiga sträfpelare af
stora ohuggna stenblock uppresta vid
tornets hörn, äfvensom trädstammar
till stöd för kyrkan, som remnade
1540 vid den stora jordbäfning, som
då öfvergick hela ön. År 1522 skall
åter tornet och en del af kyrkomuren
hafva nedblåst. Omkring 20 till 30
steg till venster från kyrkan står ett
särskildt lägre torn, af allmogen kalladt
kastal, en förvrängning af kastell.
Detsamma har, att döma af dess byggnad
och anordning, tydligen varit ämnadt
att utgöra ett försvar vid plötsliga
anfall. Ingången, belägen på deri sidan,
som vetter åt kyrkan, har varit väl
befäst. Dessutom finnas på de tre andra
sidorna smala skottgluggar för
bågskyttar samt väktaregångar i de tjocka
murarna. Kastellet, väl bibehållet, är försedt
med spira och begagnas till
klockstapel. Det åttkantiga hvalfvet af kyrkan,
som inneslutes af tornmurarna, är nu
för tiden begagnadt till — magasin. På
fönstret, hvarigenom dagern insläppes,
läses Israel Kolmodins namn. Han var
från 1692 till 1709 Gottlands
superintendent och en af våra psalmförfattare.
Då han bodde i Lärbro, gjorde han ofta
promenader genom socknens grönskande
nejder ned till Hångers källa, vid Ganns
fordna kyrka, hvarefter ännu ruiner
synas, och skall der hafva författat den
sköna midsommarpsalmen: »Den
blomstertid nu kommer Med lus£ och
fägring-stor» (JYi 394). Det andra historiska
minnet är från en strid (utom den förut
omnämnda) på Lekare hed mellan den
christna norska konungen Olof
Haraldsson och landets hedniska inbyggare året
1007. Om denna strid förtäljes, att
konung Olof fäktade sjelf med största
tapperhet och föll under striden på knä
uppå en sten, som ännu visas, samt bad
Gud ifrigt om bistånd, och så kraftigt/
att spår eller 10 runda hål ännu synas
uti stenen efter S:t Olofs armbågar,
hopknäppta händer och knän i 2:ne
ställningar. De christna segrade, hvarefter
christna läran utbredde sig mer
allmänt öfver landet. I ett berg synas
ännu hällristningar. Söder om Läderbro
graf synes ett skepsskrof, som vid
huggning befunnits vara af alldeles friskt
ekträd. För omkring 100 år sedan har
funnits ett skeppsankare, långt ifrån
hafvet, djupt ned under flera jordlager
och i fin hafssand. I socknen är äfven
den s. k. Sangeisten, en gneisklippa af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
