Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610 liärjo
lians död, som timade år 1754, blef
Lärje på auktion köj)t af supercargeuren
Nils Ström för ungefär 30,000 daler,
lian var en son af handelsmannen i
Göteborg Hans Olofsson Ström, och hade
hans resor till Ostindien inbringat
honom en stor förmögenhet, som
förökades genom gifte med handelsmannen
Grebbs dotter. Vid Hannibal Sehsteds
förutnämnda infall från Bohus, då ban
lägrade sig på Skårdalils ängar, kom
han den 3 Augusti till Lärje, det han
straxt lät plundra och uppbränna. Hans
uppsåt var att gå emot de Svenske och
öfverrumpla Göteborg, men det tåget
blef snart till intet; ty Wrangelska
trädgården på Lärje hade det året stort
förråd på frukt, mogen och omogen,
den soldaterna med begärlighet åto, när
lierregården var dem gifven till sköflings,
hvilket hade hos dem svåra följder af
rödsot, så att generalen Sehefeldt måste
efter några dagars förlopp vända
tillbaka till Bohus igen. Det som
hufvudsakligen påskyndade hans återtåg var
en hop svenskt krigsfolk, som kom från
Göteborg och . förföljde honom öfver
Hisingön och lade sig vid färjestaden
på ett högt berg att belägra fästningen
Bohus, hvarmed de svenske fortforo till
den 16 Augusti, då belägringen
upphäfdes för den mellankominande freden.
Ej bättre för Lärje var det, när
Huldarik Gyllenlöwe 1676 låg för Bohus, ty
det folket som anfördes af Hans Nääs
att utfordra brandstod, gjorde
lierregården stor skada, med kreaturs och andra
egodelars bortförande. »En större glädje
var der å färde, när konung Carl XI
1693 mönstrade några regementen
rytteri, icke långt från herregården. Nyebro,
som ligger ett godt stycke ofvanföre,
var då intet till, utan en bro straxt vid
Lärje gick derifrån öfver till Hisingen.
Rytteriet, som var uppstäldt på Hisingen,
red man efter man, allt som det
uppropades efter mönster-rullorna, öfver
bron genom ett stort tält med 4 dörrar
på, hvilket var bygdt af granris.
Konungen med sin sekreterare satt i tältet
och sjelf aunoterade vid hvar man när
han passerade mönstringen, hvilka som
skulle få afsked, och hvilka som skulle
vidare göra tjenst; ty vid det tillfället
hade mvcket folk sammankommit, och
Lärkesholm.
glädjen öfver lians närvaro var ganska
stor. Efter mönstringen mottog han
suppliker af många, dem han dagen
derpå lät leverera till sina egare med
utslag i deras ansökningar. Bland andra
var äfven kyrkoherden magister Pehr
Kilander tillstädes att uppvakta med
bön och predikan för konungen och
bela liofstaten; som ock aflägga sin
underdåniga tacksägelse för Angered och
Bergums socknar, som året förut hade
kommit under Lundby pastorat tillbaka.»
Supercargeuren Nils Olof Ström, egare
i medio af 1700-talet, visade stor nit
för säteriets välliäfdande. Stora
kostnader blefvo använda till dikande och
andra fördelaktiga anstalter.
Sedermera har Lärje egts af herr
Jonas Anders Sernström, som under den
30 Sept. 1793 försålde egendomen till
hans exc. en af rikets herrar, amiralen,
generaladjutanten, kommendören af kongl.
Svärdsorden med stora korset, riddaren
af franska Militärorden, grefven herr
Claes Adam Wachtmeister, som åter
1812 försålde Lärje till grosshandlaren
herr A. Loren t, som återigen 1830
försålde det till sin broder hr P. E. Lorent;
1840 försålde hr P. E. Lorent
egendomen till possessionaten J. C. E.
Nolleroth, som 1852 försålde Lärjeholm med
underlydande till nuvarande egaren
hofjägmästaren A. F. T. Ostvald.
Egendomen, tax. 1861 till 98,190
rdr rmt, hvaraf 45,300 rdr för säteriet,
har 100 tunnl. till utsäde af spannmål,
25 tunnl. till rotfrukter, 125 tunnl. till
klöfver, 50 tunnl. äng, 70 tunnl.
betesmark; jordmånen är god mullblandad
lera, som skall gifva öfverhufvud 10:de
à 12:te kornet, och lemnar den bästa
behållningen af alla herregårdar i Wädtle
härad, godt höbol, skog till husbehof;
här födas 100 kor, utom dragare.
Gården har vacker åbyggnad med flyglar,
jemte en indrägtig trädgård, qvarn med
4 par stenar.
Lärkesholm. Fem mant. frälse-säteri
uti Örkeljunga socken, Norra Asbo härad
och Christianstads län, är beläget vid
en sjö. I medio af 1700-talet skref
generalmajoren Berndt Wilhelm von Liewen
sig till Lerkesholm, död 1771. Han
var med vid Clissow, i belägringarne af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
