- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
617

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lödöse.

Löfholnieu. 617

hela medeltiden en af Sveriges största
handelsstäder, tills vid dess slut Nya
Lödöse anlades. Lagerbring anser, att den
s. k. Björköarätten varit en enskild
handelsstadga för Lödöse. På 1100-talet,
under konung Knut Erikssons tid,
uppehöll sig här konungasonen Sverre,
sedermera Birkebenernas tappre anförare och
slutligen konung i Norge. Ar 1249
afslutades här fred mellan Sverige och
Norge. Peder Porse erhöll Lödöse slott

o

och län år 1278 oför ett lån till konung
Erik Glipping. Ar 1304, under
oenigheten mellan hertigarne Erik och
Waldemar samt deras broder konung Birger,
blef Lödöse intaget och uppbrändt af
hertigarne, men sedan åter uppbygdt.
Samma hertigar emottogo här 1313 sina
brudar. Genom en i Lödöse år 1315
träffad öfverenskommelse göra hertigarne
en delning af sina länder på 5 år. Erik
blir derigenom ensam innehafvare af
Warbergs och Hunehals slott och Norra
Halland intill Etraån, slotten Lödöse och
Axevalla, m. m. Delningstraktaten är
daterad Lödöse. Efter slaget vid
Falköping 1389 emottog drottning Margareta
den fångne konung Albrecht här och
skall det hån hon då, enligt några
författare, drifvit med honom, och hvilket
omnämnes, under art. Falköping, hafva
tilldragit sig på Bohus. Borgmästaren i
Lödöse var år 1436 en bland de 40
Sveriges röstegande, som enligt Kalmar
Unionens förklaring ifrån Sverige skulle
förrätta konungavalet i Kalmar för alla
tre rikena. Ar 1452 intogs fästningen
af Christian I, men återtogs snart af

* o

Thord Bonde. Ar 1502 intogs Lödöse
stad och slott af dåvarande danska
kronprinsen, sedermera konung Christian II.
Ar 1528 hölls här ett möte mellan kon.
Gustaf I och fem danska rådsherrar. —
Soin Göta elf igengrundades af sandbankar,
sä att skeppen ej kunde komma upp till
Gamla Lödöse, befallte konung Gustaf i
November 1545, att Lödöse borgerskap
skulle flytta och bygga en stad 4 mil
närmare elfvens utlopp, hvilket äfven
skedde. Ifrån denna tid kallades Lödöse
Gamla Lödöse och den nya staden Nya
Lödöse. Staden behöll sina friheter intill
år 1646, då drottning Christina
förvandlade densamma till en bondby, som ännu
har det fordna namnet. Staden har haft,
utom. vallar och fästningsverk, ett starkt

IV.

slott och kungshus, kalladt Lödösehus,
som varit i stånd i Magnus Ladulås tid.
Slottet, sorn ifrån början ofta måste
erfara fiendtliga anfall, har efter stadens
flyttning 1545 äfven råkat i ödesmål.
Lemningar af stenmurar äro nu
minnesmärken efter denna stad. Vid
reformationstiden förvistes munkarne så väl
från detta kloster som från andra i riket,
och af dess gods finna vi en del hafva
blifvit återlemnadt åt då lefvande
efterkommande till dem, som riktat klostret.

o

Ar 1531 återgåfvos t. ex. åt Birger
Andersson, farfader till den första af adliga
ätten Lillje till Aspenäs, de gods, som
hans förfäder skänkt till
Helge-Kors-altaret och S:t Nicolaialtaret i Gamla
Lödöse kloster. Af en del af dess egor
och inkomster inrättade kon. Gustaf I
år 1528 ett hospital, hvilket ännu s. år
flyttades till Nya Lödöse. Gamla Lödöse
skeppsvarf har förträffligt läge utmed
Göta elf, 3V2 från Göteborg; år

1861 erlades i bevillning för detsamma
10 rdr rmt.

Lödöse, Nya, äfven Nylöse, nu kallad
Gamla staden; se art. Göteborg.

Löfhamra. Två mantal frälse-säteri
uti Skeptuna socken, Seminghundra härad
och Stockholms län, beläget nära
Hederviken, tillhörde 1685 hofjunkaren Carl
Uttermark och kom med dennes dotter till
öfverste-löjtn. Mauritz Wilhelm Nisbeth,
död 1767. Han var med vid Clissow,
der han blef skjuten genom högra benet;
vid Pultusk, hvarest han med tvänne
kulor fick högra låret genomskjutet; vid
Holofzin, der han blef sargad i högra
sidan af en falkonettkula; vid
Reschilen-ska, då han åter blef skjuten genom
högra låret, samt slutligen vid Pultawa,
hvarest han vid Dniepern blef fången
och förd till Wologda, derifrån han först
1722 efter fredsslutet hemkom. Sonen,
kapten Carl Gustaf N. (död 1772), skref
sig ock till Löfhamra; sistnämnda år
egdes säteriet af Stackelberg, var 1825 och
ännu styckadt, nu i 3 delar; hela
tax.-värdet 1861 var 18,000 rdr rmt.
Jordmånen är bördig, betet ringa, liksom
tillgången på skog; fiske i Hederviken;
manbyggnaden, liten, är uppförd i början
af detta århundrade.

Löfholmen. En holme vid
Lilje-holmssjön i Brännkyrka socken af
Stockholms län, med fabrik och väderqvarn,

78

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free