Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
flagueskog.
lagnor.
nom ett beslut af reduktiouskommissionen, på
grund af hvilket han förklarades förlustig
krono-tionden med undantag af 1 Z^tfc smör, och ålades
att till kronan återbära allt, hvad gårdens egare
från 1058 uppburit i kronotionde utöfver smörets
värde. W. klagade hos konungen, och 1694
resolverade Carl XI, att ban af synnerlig gunst
och nåde efterskänkte kommissionens
efterräkning, men indrog kronotionden mot en
ersättning af 500 rdr. Kronotionden har sedan
indelats till lön åt professorerna i Lund. Kamereraren
Jöns Ehrenborg sökte väl återvinna den
reducerade tionden, och riksens ständers kammar-,
ekonomie- och commerce-deputation tillstyrkte
uti ett afgifvet betänkande af den 3U:de Ang.
1765 bifall till hans ansökan, men dervid har
det också stannat.
Egendomen består, af 25/l6 mtl frälse-säteri
Maglö, 4 mant. Mellby, 41 4 mant. Wcinnaröd,
båda ins. fr., Stränte tullmjölqvarn, J/2
Johnstorp i Tjörnarp socken. Arealen är c:a
4,200 tunnl., deraf en stor del skog; tax.värdet
1800 var 84,080 rdr rmt. — Egaren af Maglö,
såsom innehafvare af patronrätt till Mellby,
tillsätter alternativt med Kongl. Maj:t kyrkoherde
i Mellbys och Tjörnarps pastorat. Kyrkotionden
uppgår till 51 t:r 29’/4 kpr, hälften råg och
hälften koru.
Ehuru Maglö är beläget i den rätta
snapp-hanebygden, finnas dock här få berättelser från
snapphanetiden. De förutnämnda i källaren
iu-redda rum stå genom en numera igenslagen
gång uti muren i samband med salongen; uti
dessa rum skola egarne på Maglö hafva funnit
en tillflykt, då snapphanebanden plundrade
gården. — På en kulle i den s. k. Malarevången
stod ännu länge sedan oroligheterna upphört en
koja, hvilken tjenade som tillhåll för
qvarlefvorna af de sprängda röfvarbanden; den blef
slutligen på befallning af herregårdens egare
nedrifven. Folket hyser änuu i dag en vidskeplig
fruktan för detta ställe.
Magneskog. Annex-socken till Brun-
skogs pastorat, är belägen uti Jösse härad
af Carlstads län, lll2 mil n. v. från
Carlstad, samt omfattar en areal af 1,056
qvadratmil, af hvilka 0,122 äro insjöar.
Socknen utgör till större delen en
dalsträckning omkring en å, som faller i
sjön Mången. Marken är bergaktig,
liadande jordmånen är sand. Af skog
växer hjelpligt. Folkmängden, som på
25 år ökats med 800 personer, uppgick
d. 1 Juli 1862 till 2,446. Hemmantalet
är blott 6l/8 mant. skatte, skiftade i 251
lotter; dessutom finnas 1 bergverk, 4
manufakturinrättningar, 5 qvarnar och sågar;
i bevillning efter II art. erlades 1861:
328 rdr 73 öre. — Kapellkyrkan
uppbyggdes år 1705, IV5 mil från moderkyrkan,
emedan folket uppe i skogsbygden hade
en 3 mil lång, besvärlig väg till
moderkyrkan. Barnundervisningen bestrides i
en flyttbar och i en småbarnsskola, af
en examinerad och en oexaminerad
lärare för 343 barn (år 1859), dessutom
undervisades s. år 127 barn i hemmet.
Här märkas Reinholdsfors jernbruk (se den
art.) hvarför erlades 163 rdr 12 öre af socknens
förut uppgifna hela bevillning. Öfriga hemman
äro V4 Bjurbäcken, 1 Fjell, \ Grytterud, l/2
Gyllerud, ty4 Hum,sjön, 1 Slobyn, ,/8 Salungen,
V2 W:a Takene, i/2 Tobyn med färgeri, 1
Astenäs, alla skatte. — Adress: Carlstad.
Magni, S:t. Källa på hemmanet
Öf-verkyrke egor uti Gökhems socken och
Skaraborgs län; skall fått namn af
den under artikeln Gökhem omnämnda
j Odekyrkan, som varit helgad S:t
Mag-I nus, en kristen lärare, som, enligt sägen,
tömde i botten den bägare, som
hed-, ningarne på Orkneyöarne räckte honom
för att pröfva sin gäst. Häraf blef han
väl ansedd, och fick börja med sitt arbete
på hedningarnes omvändelse. Måhända
har Magnus derefter blifvit vördad i
Nordfolkens dryckesstäramor.
Magnor. Gård, uppgifves af Fryxell,
Fernow, m. fl. ligga i Wärmland, men
torde numer få sökas på andra sidan
Norska gränsen, den är emedlertid
bekant i vår krigshistoria. Under året
1644 inföllo Norrmännen under
Sehe-j stedt vid Magnorabro i Wärmland. Men
Olof Stake mötte dem genast. Han hade
enligt svenska uppgifter blott en, enligt
danska 3 sqvadroner ryttare; men han
skiftade den lilla stvrkan uti tre särskilda
delar och lät dem från olika håll men
på en gång angripa Danskarne. Dessa,
förblindade, dels af ett starkt solsken,
som låg dem i ögonen, dels af den
myckna krutröken, trodde sig angripna
af tre regementen, och gingo hastigt
tillbaka. De besatte då en skans på
andra sidan Magnorabro, som dock snart
intogs af Svenskarne. Följande året eller
1645 skola Danskarne, vid Gust. Otto
Stenbocks annalkande, (sid. 297, Fryxell)
hafva bränt skanserf vid Magnorabro och
flytt derifrån. På samma sätt gick det
fästena vid Magnor och Medskog. Under
början af Carl XILs krig gick det här
ej blodigare till, än att svenska officerare
reste då och då öfver gränsen till
Magnor, der de alltid väl undfägnades, till
dess en af dem under sitt rus råkade att
fälla förklenliga ord om de Norske,
hvarefter den goda sämjan var störd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
