Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malingsbo.
t
271,5041/2 rdr rmt (hvaraf 6,975 rdr
för Malingsbo bruksgärd, l7/24 mantal).
Årliga utsädet uppgifves till c-.a 50 t:r
höstsäd, som afkasta 7:de till och med
10:de och ll:te kornet, 300 t:r vårsäd,
som afkasta 3:dje till och med 5:te
kornet; ofta inträffar dock missväxt.
Brukets första anläggning är till
tiden okänd, emedan någon eldsvåda
förmodas förstört en del af dess
handlingar. Hülphers uppgifver, att bruket
skall vara anlagdt på 1630- och
1650-talen af Marcus och David Kock; dess
äldsta kända privilegier äro imellertid
daterade den 1 Juni 1689, lydande på
2 hamrar och 4 härdar. Smidet,
grundadt dels på egna skatteskogar, dels på
kronoallmänningar och hammarskatten,
var faststäldt till 1,500 skU,
ehuruväl äldre kongl, rescript af 1678, 79
och 87 gifva vid handen, att bruket då
redan bedrefs med samma kolfång. Uti
privilegierna stadgades, att bruket skulle
underhållas med eget tackjern,
hvarförutan bruksegarne tillförbundos, att för
bergsmanshemmanet i Malingsbo by blåsa
tackjern uti Malingsbo bergsmanshytta,
deruti bruket då ännu icke egde mer än 1/4.
Men efter hand blefvo
bergsmanshemmanen med bergs-kollegii tillåtelse
inlöste, så att bruksegarne på 1790-talet
kommo i besittning af hela Malingsbo
hytta, hvarefter den i följd af
bergs-kollegii resol, den 2 Sept. 1799 ödelades,
och hela blåsningen flyttades till brukets
egna masugn Björsjö, som är belägen i
Norrbärkes socken, och hvars privilegier
äro daterade den 26 Nov. 1660, deruti
säges, att skog skulle anslås till denna
hytta af bergmästaren. Dessa anslag af
kronoallmänningen äro vidare bekräftade
i de förutnämnda kongl, rescripter af
1678, 79 och 87. Hvarjemte bruket
jemväl tillerkändes fri
tackjernstillverk-ningsrätt af de kol, som 3/4:delar af
Malingsbo bergsmanshemmans skogar
kunna lemna, med rättighet att försälja
tackjern enl. kongl, bergs-kollegii
protokollsutdrag af den 7 Febr. 1804.
Genom tillökningar i
stångjernssmi-det åren 1802, 31, 37 och 39
fastställdes det sistn. år till 2,600 skU. År
1843 den 16 Nov. erhölls bergs-kollegii
tillstånd, att flytta manufakturverket
(uppfördt 1837) från öfra smedjan till
vat-v.
Malingsbo. 9
tenfallet vid nedra smedjan, samt att i
öfra smedjan anlägga ytterligare en
stång-jernshammare. Sedan år 1848 har
bruket oinskränkt tillverkningsrätt; dess
tillverkning för år 185§ uppgifves till
2,817 skU stångjern af tackjern från
Björsjö masugn, hvarifrån dessutom
blifvit försålda 1,552 sktt; år 1860
tillverkades 12,701 m: 22 it stångjern.
Egare hafva på 1600-talet varit
bergsmannen i Falun Johan Trotzig, år
1656 dess måg lifmedikus Johan von
Wullen, 1670 dennes måg kammarrådet
och landshöfdingen Peter Schrack, adlad
Snack, som 1708 anlade Malingsbo
j bruks- och kapellkyrka; år 1705 egdes
bruket af hans måg
general-krigskommissarien Peter Paliche, adlad v.
Ehrenheim; år 1755 hade dennes son,
kammarherren C. G. von Ehrenheim dels
genom arf, dels genom köp blifvit egare
till något mer än 13/16 af bruket, resten
egdes af stamförvandter. Nämnde
Ehrenheim föddes i Riga 1704 och dog här
1766. Han uttog sitt och sina bröders
betydliga arf samt skötte bruket med
sådan drift, att han blef en mycket
förmögen man. År 1857 egdes bruket af
ett bolag med häradshöfding P. J. von
Ehrenheim till disponent, hvars adress
var Enköping och Grönsö; bruket
såldes 1861 för 600,000 rdr rmt till egarne
af Granhults bruk, brukspatronerna
Selim Heijkensköld m. fl., hvarefter
adressen blifver Köping och Stjernvik. — I
medio af 17:de århundradet var här en
bruksbokhållare, vid namn Elias
Jespersson, som var fader till Ehrendals och
Lundholms bruksanläggare (se dessa
artiklar). 2. Malingsbo kapell kyrka
är belägen här vid bruket; den byggdes
såsom ofvan nämndes, 1708, invigdes
1711 och kallades S:t Anna, hvarefter
gudstjensten uppehölls af presterskapet
1 från moderförsamlingen hvar 3:dje
Söndag; 1712 utverkades tillstånd att kalla
ständig predikant, som likväl ej
tillsattes förr än 1745. På 1760-talet var
mag:r And. Nohrfors brukspredikant;
han är erkänd för att hafva varit en
af stiftets lärdaste prester, berömd
såsom en ovanligt lycklig predikant,
vördad för sin oskrymtade gudsfruktan,
sin patriarkaliska vandel; sönernas
biografier äro intagna bland »Namnkunnige
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
