Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Malm Stora.
Malm Stora.
3/4 Ko/ven, 2 Lundby, */4 Nässelängen, 1/4
Sjöänden, 1 Sandtorp, V4 Ofverhändö äro
skiftade i 51 lotter. — Adress: Malmköping.
Malm Stora. Socken och patronelt
pastorat af 2:dra klassen, hörande till
Oppunda Westra kontrakt af Strengnäs
stift, ligger uti Oppunda härad och
Nyköpings län, 8 mil från Strengnäs, 43/4
mil från Nyköping, mellan Sköldinge och
Floda i norr, Östra Wingåker i vester,
Skedwi och Simonstorp af Linköpings
län i sydost och söder, samt upptager
1,586 qvadratmil land (1,639 efter Tham)
och 0,175 qvadratmil vatten. Socknen
består hufvudsakligen af flera jeinnsides
gående, föga upphöjda skogsåsar,
utgrenade dels från stora landthöjden, dels
och mest från Kolmorden, blott sydligast
å denna mera bergländiga; och af dem
mellan liggande slätter eller dalgångar,
af 100 till 150 fots höjd öfver hafvet,
hufvudsakligen sluttande mot sydost till
Yngarn. De nordliga dalsänkningarne
äro någorlunda öppna, och omvexla med
åkerfält, skogar, kullar och kärr; de
sydligare äro trångare. Förnämsta
vattendraget är den från Wingåker
kommande Djula- eller Åkeforss ström, som
här bildar den långa Djulaspu, Forss-,
Kårtorps- och Eriksbergssjöarne; för
öfrigt genomskäres socknen af 43 större
och mindre sjöar. Rådande jordmån är
dels sandblandad lera, dels m oj ord, åkern
i allmänhet ej betydlig, marken stenig,
skog ännu i behåll, äfven löfskog vid
herregårdarne; näringar äro åkerbruk,
äng-, skogs- samt bergsbruk, fiske m. m.
Allmogen är äfven skicklig att timra
och slöjda, och derjemte af ett stilla
sinnelag. Socknen, som år 1810 beboddes
af 2,348 och 1860 af 3,156 personer,
består af 695/8 mtl, hvaraf 2l/«> krono,
67V8 I bevilln. (II art.) erlades 1861:
967 rdr 16 öre rmt; ordinarie räntan
är 51 rdr 39 sk. 6 rst. kr.v.— Malm in
prepos. Nicopensi nämnes o. 1314 och
oftare. Pastoratet är patronelt för egaren
af Eriksberg från 1777. Kyrkan är af
sten, med pelare, utan torn,
ursprungligen gammal, afbränd 1608, återställd af
M. Laxman till Djulö, reparerad 1780
och 1845, första gången af egaren till
Eriksberg, som 1749 skänkt orgelverk
och 1799 altartafla målad af Hörberg.
Här ligga begrafna M. Laxman (död
1611), Jacob v. d. Linde (död 1668),
kongl. r. gr. Nieroth (död 1712) i
Dju-laforssgrafven, amiral P. Rosenholm i
Cathrineliolmsgrafven; under högchoret
är Eriksbergs eller Hildebrandska grafven.
Carl XII-.s öfverhofpredikant och
biktfader, Peter Malmberg, föddes i socknen
den 7 Febr. 1653. Han var konungen
följaktig under hans fälttåg, och hade
så fästat sig vid honom, att han ej
kunde lemna kung Carl, ehuru utnämnd
till biskop i Westerås. Hans lik begrofs
bredvid den namnkunnige Mazeppas, på
en grekisk församlings kyrkogård i Bender.
Socknen har en fast skola vid kyrkan
och en ambulatorisk. — I Jauuari 1568,
då danska hären under Kantzow blifvit, uti
j Östergötland, afstängd återvägen till
Danmark, och ansågs för förlorad, fick kon.
Erik det infallet att vilja sjelf anföra
hären, och för att göra det med så
mycket större eftertryck stämde han till
Stora Malm i Södermanland alla trupper,
äfven de som lågo söder om Rantzow
och innestängde honom. De måste lyda
och med detsamma var Rantzow befriad.
Af fornlemningar nämnas öfver 260
ättebackar, och i skogarne, på åtskilliga
ställen, större och mindre grifthögar.
Om Trolleborg och Pinaursberg på DjulÖ
egor, se art. Djula. Vid byn Klöfsta
gärde förekomma 40 jättestenar och vid
byn Stora Hopen 60. På skogen
Glysa-mon säges jättinnan Glysa blifvit
begrafven, och en kulle i skogen förevisas
såsom hennes graf. Stallbacken, på hvilken
hertig Carl, under sina besök hos
Laxman, haft sina hästar stående. På
Pin-torp, nuvarande Eriksberg, lefde riksrådet
Erik Gyllenstjernås enka, jemväl kallad
Pintorpafrun; om henne, förmäler sägnen,
att lion blef, under en färd från
Eriksberg till Steninge, af hin Onde lefvande
borttagen. En tafla föreställande hennes
bild, med hårda och bistra anletsdrag,
är vid Eriksberg förvarad. Vagnen, som
hon åkte uti, vid nämnda tillfälle, skall
äfven ännu förvaras vid kyrkan (Afzelii
Sagohäfder). — Vid Malmsås 33/8 mil
och Stensjö 5l/8 från Nyköping äro
gästgifvaregårdar, vid det sednare äfven
häradets tingsställe.
Gårdar: Öja, vid kyrkan, 2V4 mant. krono
med Strökärrstorp, prestgård, komministern
besitter sedan 1690 Vg mant. Laggarhult; båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
