Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
32
Maltesholm.
Maltesholm.
tesgård. Anna Ramels man, Malte Juul,
började 1635 att på det nämnda
hemmanet bygga ett herresäte, som först
1638 blef färdigt och då ander
pingsthelgen med mycken ståt invigdes. Till
den nya gården, som efter grundläggaren
kallades Maltesholm, lade han alla de
hemman, som Anna Ramel ärft i Gärds
härad, och derjemte en mängd andra,
hvilka han köpte och tillbytte sig. Malte
Juul, befallningsman i Christianstads län,
dog 1648, och vid arfskiftet efter hans
fru, 1661, tillföll Maltesholm Maren
Juul och Sten Reedtz; den sednare
vägrade att aflägga trohetsed till svenska
v. O
kronan, då provinsen blef svensk,
anförande som skäl, att godsen icke vore
hans, utan hustruns. Efter mannens
död (1685) satt fru Maren qvar i
orub-badt bo. Hon höll god ordning på sina
gods, och man har ännu qvar ett af
henne år 1685 till Sönnarlöfs byraän
utfärdadt ganska strängt förbud mot
frosseri och dryckenskap. A id sin död
(1690) lemnade hon Maltesholm till sin
systerdotter, Yivika Lindenow, gift med
Hans Ramel. Både denne, sonen Malte
och sonsonen Hans Ramel, egare till
Maltesholm, äro omnämnda under art.
Löberöd. Den sistnämnde, Hans Ramel,
dog 1799, och Maltesholm tillföll
broderns, major Hans Ramels, båda döttrar,
hvaraf den enas man, grefve Axel Gabr.
de la Gardie, år 1800 utlöste svågern ur
gården med 24,133 rdr 25 sk. specie
och blef så ensam egare af Maltesholm.
0
Ar 1813 utnämndes han till landshöfding
i Christianstads län, hvilken befattning
lian till sista året af sin lefnad innehade.
Såsom sådan genomförde han med klokhet
flera ömtåliga förändringar i sitt län,
såsom allmänna beväringen, roteringen
m. m., vårdade sig mycket om
flygsandsplanteringarna och sparbanksstiftelser
samt lät reorganisera länslazarettet (se
Biograf. Lexikon, Ny Följd, III Band.,
sid. 180). Om Maltesholm har han gjort
sig mycket förtjent. Trenne byar
en-skiftades, hofveriet afskaffades, och
godsets bönder erhöllo bestämda
arbets-kontrakter, hvarigenom tillfälle bereddes
dem till att bättre sköta deras egen
jord; ett godt föredöme lemnades dem
1 det ändamålsenliga sätt, hvarpå
jordbruket vid herregårdeu bedrefs. Platt-
gårdarne Christinelund och Marielund
anlades. Synnerligast vårdade han sig
om skogshushållningen; de vilda skogarne
uppmättes och indeltes, planteringar af
ek, björk och furu utfördes i ganska
stor skala. De la Gardie dog 1838, och
äldste sonen, nuvarande egaren, grefve
Pontus de la Gardie, som sjelf i möderne
hade V7 af halfva egendomen och i
fäderne 2/5 af halfva egendomen, tillöste
sig återstoden af medarfvingarne d. 28
Febr. 1839 för 166,666 rdr 32 sk. bco.
Öfver 500 tunnl. har han med skog
planterat och fortsätter årligen dessa
planteringar. Plattgårdarne Borresta,
Skogsma och Axeltorp hafva af honom
blifvit anlagda. Borresta by beboddes
förr af 30 bönder, som hade sina skiften
teg om teg, alla fattiga; då dessa
af-hystes och jorden lades under den
ny-| bildade gården, byggdes åt dem alla
; torp på utjordarna, och jord blef åt dem
anslagen; ehuru de strax med stor
motvilja underkastade sig denna förändring,
finna de sig nu väl deraf och äro alla
välmående.
i
Maltesholms borg består af en
hufvudbyggnad med flyglar åt öster och vester;
de äro byggda af tegel och två våningar
höga med souterrain. På hufvudgårdens
fapad är ett åttkantigt trapptorn. Borgen
uppfördes 1635—1638 af Malte Juul,
men byggdes då i renaissance-stil. Ar
1780 förändrades byggnaden af Hans
Ramel, som till densamma anlade en
2,326 alnar lång och 18 alnar bred
väg öfver en dal och ett vattendrag ända
| till 12 alnars höjd. Byggnadernas
gaf-velrosten och tak nedbrötos, och i stället
uppsattes brutna vattentak med
vindskupor, trapptornets betäckning
förändrades till platt tak m. m. Trädgården
ligger i vester och norr om borgen;,
lusthuset innehåller bland annat en
ått-; kantig salong. Bland de i drifhuset
vårdade växter är äfven pisangen (musa
paradisiaca). Maltesholm är det första
ställe i Sverige, der denna växt burit
frukt. En 4 års gammal pisang visade
här julafton 1779 sin första blomknopp
j och öppnade nyårsdagen 1780 sin första
blomma samt gaf i Sept. s. år mogna
frukter. Den 18 Sept. funnos derå 54
frukter, trekantiga af 6 à 7 tums längd.
Flera hundrade handlingar i original
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
