Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Mark, Westra.
Marka.
195 tid inegor. Tröskverket drifves med
vatten och en qvarn anlades 1857.
Mark, Westra. Tvänne egendomar,
se art. Längbro.
Marks fögderi af Elfsborgs län,
omfattande Wedens härad, inom hvilket
Borås stad är belägen, 1 länsmansdistrikt,
Marks härad med 3, och Bollebygds
härad med 1 sådant distrikt. Fögderi et
består af 34 socknar, hvilka äro, sedan
Fristads och Borgstena socknar blifvit
skiljda från Borås pastorat och förenade
med Gingrids socken, indelade i 11
pa-storater (se II Band. sidan 230).
Marks härad af Elfsborgs län,
omgifvet i norr af Bollebygds, i öster af
Kinds härader, i söder och öster af
Halland, innefattar 23 socknar med
50 213/48 mant. på 12,391 qv.mil (häraf
261,215 tunnl. land, 1,104 qvadratmil
sjöar) och beboddes 1860 af 35,326
personer. Befolkningen, som på 50 år
ökats med ej mindre än 15,500, lefver
till största delen af väfnadsindustrien,
idkad dels vid de flera i orten
anlagda fabriker, som gifva åt denna ort
karakteren af ett fabriksdistrikt, dels
i hemmen med förlag af förläggare,
hvilka till bearbetning utlemna garn
och emottaga väfnaderna tillverkade, för
att sedermera vidare appretera dem, som
erfordra sådant, samt afsätta dem till
gårdfarihandlanderna från hufvudsakligen
Kinds, Redvägs och As härader. Den
sydvestra intill Halland gränsande delen
är likväl till följd af en jemförelsevis
bättre jordmån mera egnad åt åkerbruk,
som också der och särdeles af
förläggarne börjar idkas med mycken ifver
och alldeles oerhörda kostnader, till följd
af markens ytterst stenbundna
beskaffenhet. Der jordmånen är bördigare,
såsom i den dalgång som omgifver
Wiska-ån och utgöres afFritsla, Örby, Kinna,
Berghems, Kattunga och Surteby
socknar samt Istorps pastorat, har
jordbruket, med tillhjelp af de mergellager der
finnas, dels redan vunnit dels lofvar en
vacker utveckling, hvartill i väsentlig
mån bidragit sänkningen af sjön
Wese-lången, hvarigenom 2,000 tunnl. blifvit
sädesbäiande. Den odlade jorden
beräknas till 14,826 tunnl., naturlig äng
till 28,270 tunnl. (enligt Hahrs Stat.
tabeller). Med undantag af Seglora,
Sätila, samt en del af Torestorps och
Kungssäters pastorater, finnes föga skog
i behåll och flerstädes saknas deraf till
husbehof. Bland fabriker må nämnas
Rydboholms väfnads- och
tryckerifabriker; här finnes största färgeriet inom
länet, Basterås, hvarvid tillverkningen
1857 uppgick till 68,280 rdr rmt.
Oaktadt linodlingen betydligt aftagit till
följd af den stigande förbrukningen af
bomull, så odlas dock denna växt ännu
i myckenhet i södra delen af häradet,
der drällsväfnader tillverkas till afsalu.
Häradets tingsställe är uti Skene.
Häradet öfverlemnades 1311 åt
hertig Erik, son af konung Waldemar, och
hans svägerska, klosterjungfrun Jutha,
för hans anspråk på svenska kronan.
Ar 1388 erhöll drottning Margareta
detta härad, genom Bo Jonssons
testa-ments-exekutor Algot Månsson Sture,
som innehade det för hans räkning.
Herr Svarte Skåning, den förste danske
fogde i Sverige, skall haft det i pant
och förläning (Tilas saml.). Ar 1569
i gjorde Danskarne här ett inbrott,
hvarför konung Johan III ryckte emot dem
för att försöka en strid; men när han
kom V2 mil nära fiendens läger, flydde
Danskarne om natten i tysthet öfver
gränsen. Svenskarne förföljde dem i 2
dagar. Ar 1617 skedde här ett
märkvärdigt jordfall och den 3 Dec. 1827
inträffade en stark jordskakning, hvarvid
husen skakades starkt och rullningen i
jorden liknade ljudet af åskan.
Marka. Annex-socken till Gökhems
pastorat, är belägen uti Wilske härad
af Skarborgs län, V4 mil vester från
Falköping, samt omfattar en areal af
0,200 qvadratmil, af hvilka 0,oio äro
insjöar. Marken är bergaktig med dälder.
Rådande jordmånen är djup svart- och
sandmylla. Socknen, som hör till den
| s. k. Fahlbygden, är nästan alldeles
skoglös, blott hemmanet Kymme har
betydligare löfskog af björk och asp.
Folkmängden, som år 1810 var 429, uppgick
1860 till 601 personer; hemmantalet
är 19V8 mant., hvaraf 7V4 sk., l5/8 kr.,
10% frälse. I bevillning efter II art.
erlades 1861: 123 rdr 20 öre. Ordin,
räntan är 106 rdr 14 sk. 6 rst. kr.-värdi.
Kyrkan, belägen 2/5 mil från
moder-; kyrkan, skall vara mycket gammal. Mar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
