Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
Masleberg.
Mattmar.
Masleberg. By i Skee socken, Wette
härad af Göteborgs och Bohus län, om
3 mant. skatte. Trakten omkring är
betäckt af fornminnen. På en ljungmo
ligga 9 runda grafkullar, en skeppshög
med ättehäll, några rubbade stencirklar
och en liten hög af 8 alnars tvärmått,
der ur en prydlig bautasten af 4J/4 alns
höjd reser sig. Uti en dal mellan denna
mo och byn äro omkring ett tjog mindre
högar tillfinnandes. Gent emot, vid
vägen, som går mellan Skee kyrka och
Görlöf, står ett dyrhus, det nordligaste
i Sverige. Monumentet kallas af
allmogen Stenhuset och består af en 3l/2 aln
lång, och ungefär lika bred och
betydligt tjock stenhäll, som hvilar på 6
uppresta, breda stenar. Vester ut härifrån
nära häradsvägen, är marken beströdd
med högar, till ett antal af 50, men
hvilka till stor del lidit åverkan. De
ansenligaste hålla 80 steg i omkrets, och
kring en af dem ser man lemning efter
en fotkedja.
Masthugget, en af Göteborgs sex
förstäder, sträcker sig från Pustervik till
Stegebergslid. Denna stadsdel, som icke
har mer än 2 gator (Breda och Smala
Vägen) och upptager en rymd af omkring
46 tunnland, intar en ej obetydlig plats
i Göteborgs afiarslif. Största delen af
stadens trävaruskeppning är här upplagd
uti de s. k. hamnarne (små utvikningar
af elfven), utmed hvilka man ser tusentals
tolfter plankor och bräder uppstaplade.
Såsom bevis på hvilka värden här äro
sammanförda, kan nämnas, att de upplag,
som förstördes af den stora branden 1857,
och som ej upptogo mer än ett par
hamnar, kostade assuransbolagen öfver
en half million. Somliga författare tro,
att namnet på denna stadsdel härrör
af det skeppsbyggeri, som ständigt der
varit idkadt, men andra och med mera
skäl, att här fordom växt så stor och
grof skog, att den kunnat tjena till
mast-hygge.
Matfors. Jernbruk och sågverk i
Medelpad; se art. Tuna socken af
Hernösands län.
Matkroken, en krokig refvel, 1/2 mil
lång, uti hafvet, vid Persnäs socken på
Oland, består af klippor och stenar.
Namnet skall den erhållit för sin figurs skull,
och den båtnad folket i forna tider haft
af de här förolyckade sjöfarandes stran-
dade gods. 2) Matkroken, sjö i
Upp-viddinge härad af Kronobergs län.
Matlong eller Lundsberg. Jernbruk
uti Lungsunds socken, Philipstads
bergslags härad af Carlstads län, är anlagdt
vid sjön af samma namn i början på
1600-talet; hade år 1840: 533 skU priv.
årligt smide (förut 400 skW), men
numer oinskränkt smide för 2 härdar med
1 hammare, af köpetackjern.
Afsättnings-orten är Göteborg. 1860 årstillverkning
uppgifves till 1,580 centner, 21 U 60
ort. Till bruket hör en landtegendom
af l37/g6 mant. i åtskilliga hemman (se
art. Lungsund); det har egna lastbåtar.
Egare på 1840-talet var Oscar
Svenonius, år 1861 förre talmannen Anders
Ersson i Östra Kärne och Petter Pehrsson
i Gelleråsen i Carlskoga socken.
Matkull. Ett mantal frälse med
gästgifvaregård uti Bergs socken af
Norr-viddinge härad och Kronobergs län,
hvarifrån skjutsas till
Ör i söder......1 mil.
Bo i Jönköpings län in. v. . »
Mattmar. Annex-socken till Alsens
konsistoriela pastorat (bildadt 1857), är
belägen i Jämtlands läns Södra fögderi,
4 mil v. n. v. från Östersund, utgöres
till stor del af en halfö, som omgifves
af Storsjön och Jämtlandselfven; socknen
j omfattar, med 4 mils längd och l1/-»
mils bredd, en areal af l,osi qvadratmil,
hvaraf 0,072 äro insjöar. Marken är
tämligen jemn. Jordmånen består af lera,
något sandblandad. Skog växer till det
nödvändiga. Af vattuledningar märkes
^.cføsjön, hvarigenom Undersåkerselfven
framrinner, som har sitt utlopp i
Storsjön eller Hallens sjö vid
Sundbacks-sundet; vid detta utlopp är ypperligt
| sillfiske. I Damzin, som vid Ytteråcke
i °
by faller i Ackesjön eller stora clfven,
fångas sik, barr och laxöring; vid åns
stränder, som äro sidländta, finnas inånga
/ ’ vj
myrslottrar. Nedanför kyrkan och vestra
j byarne, som utgöra större delen af
socknen, på en jemn plan och backsträckning
mot söder, är en liten sjö belägen, hvilken
fordom, då kyrkan byggdes, säges hafva
varit så ymnig af fisk, att socktieboerna
deraf dagligen fått i öfverflöd, hvarför
den ock blifvit kallad Matmor. Socknen
nämnes eljest i gamla handlingar både
Madmor och Markemar. Folkmängden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
