Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mjellby.
Mjellby.
91
och deras älskade konungs namn» förmana dem
till fred och undersåtlig lydnad. När de ännu
icke desto mindre knorrade och syutes föga
benägne att afstå från sitt företag, ville han
framdraga och för dem uppläsa upprorslagen, för att
genom hotelse med det borgerliga svärdet förmå
dem till undergifvenhet. Men Hammar afrådde
härifrån och bad att få tala några ord med dem.
Beviljades. Han sade då ungefär följande: »J
hafven nu hört, huru eder vördade Domare i
lagens och konuogens namn bjudit eder att hålla
frid. Nu kommer jag i eder himmelske konungs
namn och bjuder eder å Hans vägnar detsamma
samt har att säga eder, att J ären skyldige
Honom lydnad, sa framt J ej viljen betraktas
såsom upprorsstiftare emot Honom. Och dessutom,
om J också icke viljen akta på Hans bud, hvad
är det väl för galenskaper J hafven för Eder?
J viljen tvinga bränvin sbrännarne att upphöra
med sin handtering, och det är just J sjelfve
som uppmuntren dem dertill. Kunnen J då icke
begripa, att så länge J ären galna nog att supa
deras bränvin, så är det i deras iutresse att
bränna? Upphöreu att supa, så skola de
derigenom tvingas att upphöra med sitt brännande.
I stället att sålunda vända Eder med eder harm
mot dem, vänden Eder mot Eder sjelfva. Kasten
bort supen, och bränvinspannorna ramla af sig
sjelfva. Jag råder Eder derföre att återvända
hem med fred och arbeta under nykterhet, och
Gud skall skaffa Eder bröd.» Detta, ett
nykterhetstal i tvåfaldig mening, hade åsyftad
verkan, och massan truppade fredligt tillbaka;
endast några få fortsatte vägen till Sölvesborg, med
uttrycklig förklaring, att de hade der enskilda
ärenden att uträtta.
Lika litet hyste Hammar någon otillbörlig
fruktan för biskop och domkapitel, såsom ses
af hans svar till påminnelsen om att det kunde
vara godt att stå väl hos desamma med afseende på
framtida befordran: När man vill söka befordra
Guds rikes sak, så får man icke se på sin
timliga befordran. Utrymmet tillåter ej att anföra
mer om denne man, som eguade sig åt lossandet
af dessa samvetstvångets band, som på intet sätt
tjena till att befrämja verklig religiositet, men
i stället befordra skrymteri och död slentrian.
Vi vilja i stället anföra något om hur hans
verksamhet spred sig äfven till landthushållningen.
Jordbruket vid prestgården, gifvande blott c:a 20
t:r säd, när Hammar tillträdde den, afkastade
vid hans död öfver 300. Han vårdade sig ock
om träden. »Den, som ej har sinne för
trädplantering, måste vara en slö menniska»,
brukade han säga. Ej ringa kostnader nedlades på
trädgårdsodling och plantering af träd till Mjellby
prestgårds prydnad. Äfven af denna sådd få
efterträdarne skörda frukten. Vid tillträdet var
prestgården förfallen. Iugen ladugård, fastän 90
tunnl. bördig jord, intet gästrum, intet golf och
rum var ens i brukbart skick uti egna
byggningen, hvarför ock Hammar fick fullt upp att göra
och måste med 7,000 rdr deltaga uti kostnaden
för boställets ombyggnad.
Barnundervisningen bestrides af 4
ordinarie och 2 extra ordinarie skollärare
uti 5 fasta egna skolor och 2:ne
lokaler, som hyras på Helleviks och Hörviks
fiskelägen, Äfven finnes en skola för
J o
qvinnliga handaslöjder. Ar 1855
stiftades här en förening, i ändamål att
genom försäkring bereda ersättning för
fiskredskap, som genom storm eller olycka
under vräkning i sjö förlorats eller så
skadats, att de blifvit obrukbara.
Fattigförsörjningen består dels uti alla
orkeslösa fattigas indelning på hemmansegarne,
som hafva hvar sitt fattighjon att vårda,
dels uti understöd i penningar eller
spannemål, och dels uti lin och ull, som
lemnas ut till att spinna, sticka, väfva
m. m. åt dem, som sakna arbete. Om
socknens fornlemningar hänvisas till art.
Håsaby, Hörby och Istaby.
Hemmantalet är 56’/12 mant., hvaraf 463/8
skatte, l3/g krono, 8V3 frälse, taxerade 1861
till 843,300 rdr rmt och skiftade i 213
brukningsdelar. Hemmansåboerna äro, med undantag
af l3o frälse-bönder, som lyda under Ljungby
och Arups sätesgårdar, samt några tillfälliga
arrendatorer, alla egare af den jord de bruka
och begagna. Backstugornas antal har under
de sista 20 åren icke obetydligt ökats; äfven
är det vanligt, att bönder till husmän utarrendera
på 2, 5, stundom 10 år, större eller mindre
jordrymder, från 5 till 56 à 84 qvadratrefvar.
1 socknen bo 2 kustsergeanteroch 5 kustroddare.
Den af socknen till kronan utgående tionden
utgöres af 210,67 kubikfot råg och 284,49
kubikfot korn. Af socknen utgående bevillning
uppgår till 4,129 rdr 74 öre, ständiga räntor
till 3,266 rdr 30 öre, kostnaden för rustning och
rotering till 9,552 rdr 77 öre. Aflöningeu till
kyrkoherden uppgår till c:a 9,000 rdr. Den enda
skjutsning, som förekommer, består i uppbudad
kronoskjuts. Inqvartering träffar sällan, då ingen
landsväg går genom socknen. Antalet båtsmän,
som socknen åligger underhålla, utgör 92 man,
deraf 89 indelnings- samt 3 frälse eller
roterings-båtsmän. Kyrkotionden, hvilken utgår med samma
belopp i spannemål som kronotionden, har
hittills blifvit löst med 4 rdr 12 öre för tunnan
råg och 3 rdr 50 ore för kornet.
Gårdar och hemman: JYs 7—16, 51, 54 och
55 Löfverby, 3 mant. frälse, lyda under Ljungby
säteri och brukas af 11 bönder; 109,
mant. Istaby, lyder under säteriet Årup och har
2 bönder. ’m 19, 3, 17 Löfverby 23/24
mant. skatte hafva en åbo. — 4’/g sk. Mjellby
med 22 åboer, 780 tunnl. åker och 83 tunnl.
äng. — 2 mant. skatte Mörby, med 9 åboer,
231 tunnl. åker, 51 tunnl. äng. — 51/24 mtl
skatte Siretorp, med 29 åboer, med 500 tunnl.
åker och 156 tunnl. äng. 1 denna by eger
L. Cronvall 5/8 mant. med tegelbruk, tax. till
18,640 rdr. Minsta brukuingsdelen i socknen
är T|g mant. Hörvik, tax. till 340 rdr. — 1
mant. Mjellby kyrkoherde-, 3/s ibm
klockareboställe. Kyrkan disponerar 19 utjordar och ett
gatuhus, tax. till 2,150 rdr rmt. Byarne
Håsaby, Hörby och Istaby äro omnämnda på sina
ställen. — 3/4 mant. Skönabäck, hemmanet eges
af åboer i Hörby och användes nästan helt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
