Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Morlanda.
Morlanda, modersocken, med Mållösund,
Fiskebäckskils, Kärringöns, Gullliolmeus
och Grundsunds kapell, samt innefattar
ön Orousts vestra kuststräcka och den
stora, i statsekonomiskt afseende vigtiga
skärgård, som ligger mellan 58° 3’ och
58° 16’ nordlig lat. Den laudfasta
delen af Morlanda, eller det gamla Moland,
utgöres af den 2 mil långa, men föga
breda bergsbygd, som i öster stöter till
Röra och Tegneby socknar och för resten
omgifves af Koljö-, Ellos- och Kärring
ö-fjordarna, samt åt söder slutar sig uti
en lång och smal klippudde, den s. k.
Tången, som med 1/2 mils längd utskjuter
mellan sistnämnda hafstrakt och den
smala Boxvikskilen. Till större delen
upptages trakten af en hög bergsrygg, soin
genom Storehamn, en vidsträckt,
klipp-beströdd och till odling oduglig
ljungmark af ett ökenlikt utseende, står i
förbindelse med Tegnebys fruktbara
slättmarker. Under den vestra och branta
väggen af detta fjäll sträcker sig den
milslånga, lika vackra som bördiga
Mor-landadalen, krökande sig ifrån
Boxviks-kilen till Koljöfjordens vik vid Morlanda
kyrka och i vester begränsad af lägre,
utaf små dalar genomskurna bergåsar.
Emot de hotande, tvärbranta bergmassorna,
ur hvilkas djupa remnor barrskogar
framskymta, bildar denna väl uppodlade
dalgång, med sina vänliga lundar, sina rika
sädesfält och snygga bondgårdar, en skön
kontrast och kan med skäl räknas ibland
länets vackraste trakter. Uti densamma
hafva 15 hela hemman sina bördiga
in-cgor; pastoratets öfriga 47V2 hemman
ligga kringspridda i den s. k.
skogsbygden, i några mindre dalar, som från
Mor-landadalen grenar sig ut mot hafvet, samt
på de många stora och mindre öarna,
som utgöra Morlanda skärgård. Bergen
bestå närmast stranden och på öarne af
glimmerskiffer, men för öfrigt af
granit-artad gneis. Betydliga lager af ren qvarts
träffas i Morlandafjället och utföras
härifrån till inrikes glasbruk. Tälgsten
förekommer på ett par ställen. Stora
lager af fossila snäckor finnas här nästan
öfverallt hopförda. Skogsbygden utgöres
af socknens norra del. Löfskog af ek,
al och andra trädslag kläder foten af
bergväggen i Morlandadalen och finnes
äfven annorstädes i socknen. Boken frodar
sig yppigt uti Uggleto/ta, en af de djupa
Morlanda.
klefvar, som genomskära nämnda fjäll.
I Morlandadalen och mellan
strandklipporna består jordmånen af bördig mylla
på lerbotten, som ofta befinnes
uppblandad med hafslemningar; men i
skogstrakten omvexla sand, femma och
myrjord med bättre lermylla. Kornet är
det vigtigaste sädet. Betesmarkerna äro
i allmänhet dåliga. Arealen är 0,976
qvadratmil, hvaraf 0,ou äro insjöar, och
folkmängden, som år 1805 var 4,406,
uppgick 1860 til 6,946 personer, hvaraf
2,678 på öarna. Taxeringsvärdet 1860
var 551,300 rdr rmt; i bevillning efter
II art. erlades 1,320 rdr af blott
Morlanda socken; af fisklägena eller
kapellförsamlingarna erlades ett ännu större
belopp. Öfver en tredjedel af befolkningen
lifnärer sig uteslutande af fisket, nära
en tredjedel af fraktsegling och annan
sjöfart. I pastoratets skärgård funnos på
1840-talet 75 seglande fartyg af 2,597
läster och år 1862: 121 af 5,898 läster,
som gå på Danmark, England,
Frankrike, Östersjöprovinserna med flera orter.
Såsom binäringar, dock endast för några
enskilda, kan betraktas det betydliga
båtbyggeriet i Kongsvik och på Engön
samt brytning och utförsel af qvarts. I
allmänhet visar Morlandabon fallenhet,
för handaslöjder. Jordbrukaren och
seglaren äro här utmärkta framför fögderiets
öfriga inbyggare; fiskaren ensam står
här som på andra ställen tillbaka.
Angående pastoratet tillhörande fisklägen
hänvisas till förutnämnda
kapellförsamlingars särskilda artiklar äfvensom till
art. om Rågårdsvik, Helle viks t rand och
Edshidtshall samt om Ska/tö, Flata och
Gåsö. Utom dessa öar finnas
Islandsberg och Jonsberg, Lafö, Hermanö, Mollön
samt de mindre holmarne Långholmen,
Råön och Ramholmen (troligen den, som
omtalas i Hakon Hakonssons saga, cap.
277) m. fl. — Morlanda rymliga och
ljusa kyrka är uppbyggd af sten på en
sandmo, nära Morlanda säteri, 57/8 mil
från Uddevalla, 8% mil fråu Göteborg.
Anläggningsåret är okändt; men vid de
j stora förändringar kyrkan i senare tider
undergått, har lion blifvit beröfvad sitt
1 åldriga utseende, af hvilket lion nu eger
intet annat qvar än murarnas tjocklek.
Omkring 1680 erhöll hon sin nuvarande
form. På östra väggen hänga Bildtska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
