Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 Munktorp.
Munktorp.
Munktorp, Muncktorp. Socken och
regalt pastorat af l:sta klassen, hörande
till Munktorps kontrakt af Westerås stift,
ligger uti Snäfringe härad och Westerås
län, 2V2 s- v- från Westerås, 1 mil
från Köping, och gränsar i söder till
fjärden Galten, i öster till Kolbäck och
Berg, i norr till Ramnäs, der äfven denna
socken går långt upp med en först smal,
sedan allt bredare skogsmark; vidare i
vester till Odensvi och Köpings socknar,
i sydvest till Köpingsån och
Barkarö-viken. Aralen är betydlig, 1,374
qvadratmil land, 0,058 vatten. Södra delen
är mestadels en slätt med lerhaltig
jordmån kring några vattendrag, som gå
söder ut till Mälaren. Den nordliga
skogstrakten är bergländig och rik på
träsk och sjöar, såsom Norra och Södra
Lisjöarna, den sednare med tillopp af
Storgryten och med aflopp till Odensvi,
samt Wågsjön på vestra gränsen. Ortens
näringar äro åkerbruk, boskapsskötsel,
bergs- och skogsbruk. Hemmantalet är
1615 /8 mant., nära hälften af hela
fög-deriets och flera äu i någon annan
socken i hela länet; 125 mant. äro skatte,
65/s krono, 30 frälse (1 mant. Westerby
är dock beläget inom Odensvi socken,
hörande till Åkerbo, pä omkring 1/s mils
afstånd från häradsgränsen och utan att
hafva några egor stötande till Munktorp).
I socknen finnas 6 lägenheter, 1
bergverk, 2 qvarnar och sågar. I bevillning
(efter II art.) erlades 1861: 884 rdr 38
öre. Folkmängden är ock större än i
någon annan af länets socknar, utom
Wester-Fernebo; år 1840 var den 3,082
pä 632 hushåll, år 1860: 3,399 personer.
Här finnas ännu några slägter af egen
stam: »gamla Munktorps-stammen»; så
män som qvinnor korta (»trubbiga») och
satta, med höga, runda pannor och ljust,
rödlätt hår. Deras egna och synnerliga
drägt (nämnd af Ihre i dess Gloss.) bars
af en och annan ännu för 30 år sedan,
men är nu aflagd. — Munkatorp är,
enligt sägnen, den äldsta socknen i hela
stiftet; under artikeln Dåvö nämndes om
Westmanländniugarnes förste apostel
David, som skall enligt Messenius bitkommit
1025; men diplomerna känna derom intet
(år 1318 omtalas en rector ecclesiæ
Munkatorp, men ingen Abbas, en titel,
som David skulle åtnöjt sig med i stället
för biskopsäran. S:t David lät imellertid
bygga Munktorps kyrka och dervid ett
kloster, som ansågs tillhöra
Cluniacenser-orden (Spegel antager det blifvit bygdt
1063), hvaraf orten, förut kallad
Sne-vinge, nu erhöll namnet Munktorp. Många
sägner lefva ännu bland folket om Davids
samvetsgrannhet och gudsfruktan, som
visade sig äfven uti de minsta saker,
S:t David dog mycket gammal i kon.
Inges tid och begrofs i Munktorps kyrka,
hvilken pryddes och utvidgades för en
stor summa penningar, som säudemäii
från England (Davids fädernesland) skola
hafva erlagt för några ben, som sades
vara den helige lärarens qvarlefvor. S:t
Davids kalk skall ännu visas i kyrkan,
med hans sinnebild, tvenne handskar.
På runstafven utmärkes Davids dag med
en handske, och hans minne firades länge
i Munktorp d. 25 Juni, på andra ställen
d. 15 Juli. Stället, der S:t Davids
kloster legat, har nyligen blifvit upptäckt
af herr W. Lundberg. Utom alla
miu-nen af S:t David, finnas i orten många
andra från fordna dagar, såsom
stenkummel, högar, bautastenar på flera
ställen, jordvallar och andra befästningar
vid Ilogsta, Ulfvi och Afhulta, alla i
söder. Vid Ulfvi är en mineralkälla.
Kyrkan, småningom tillbyggd, har nu
113 alnars längd, 39 alnars bredd med
2:ne pelarrader. Den första lutherska
presten härstädes var Laurentius år 1525.
Historieskrifvaren Johannis Widekiudi
farfaders farfar och dennes son voro
kyrkoherdar härstädes och Gabriel
Hellstenius på 1630-talet, den sednare omnämnd
under art. Kallmyra by. Doctor
Johannes Munkthelius till Davö, som
sedermera blef adlad 1653 med namnet
Lagercrona, hade tagit sitt namn efter
socknen; blef 1661 assessor i
reductions-kollegium. — iVf ett konung Gustaf I:s
bref till sin fogde i Westmanland, Bengt
Westgöte, år 1525, finner man, huru
nämnde konung förstod att göra sig till
arfving af presternas orättfångna gods.
Fogden befalldes nämligen, att efter
aflidne kyrkoherden »mäster Olof i
Muuka-torp» taga de »sölfstop» och annat silfver,
der kunde finnas, samt rundt silfvermynt
och en häst för konungens räkning. En
del af sådant prestarf användes dock till
»rikseus tarf», att minska allmogens
utlagor. Riksdagsmannen Erik Jonsson
1 från Munktorp var år 1756 invecklad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
