Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allrum.
.Hurum.
135
3V2 och tiW Alingsås 51/* mil. i
Socknens största längd utgör 13,214
alnar; största bredden är 8,150 alnar.
Dess egovidd utgör 5,420 tunnland 16
kappl., hvaraf 12 tunnl. 29 kappl.
tomter och trädgårdstäppor, 301 tunnl. 2
kappl. åker, 1,550 tunnl. 19 kappl. äng,
1,008 tunnl. betesmark af odal natur
och 2,547 tunnl. 30 kappl. skog och
utmark (inbegripna mossar och utmador).
Socknens yta, som har en skogsbygds
omvexlande karakter, sluttar
allmänneli-gen sagta åt norr och genomskäres i denna
rigtning af ett mindre vattendrag eller
bäck, hvilken under större delen af sitt
lopp omgifves af sanka, vattensjuka ängar.
Midtför Sölvarps by förenar sig med
detta vattendrag ett annat, hvarigenom
sjön Omren har sitt utlopp, och efter
dessa båda vattendrags förening
sammandraga sig de omgifvande höjderna,
lemnande mellan sig endast en trång dal.
Med undantag af denna dalgång med
dess sluttningar, beväxta med ymnig
löfskog, och hvarå största delen af socknens
hemman äro belägna, är socknens yta
sönderdelad i bergklackar och höjder,
som från närbelägna Redvägs härad
utgrenas. Mossar och kärr eller sanka
ängar förefinnas till betydlig areal inom
socknen. De betydligaste mossarne äro:
Sjökärrs-mossen vid sjön Omren, af 170
tunnl., Ryamossen, 106 tunnl., Stora
mossarne, 69 tunnl., Iglasjö-mossen, 12
tunnl. De äro omgifna med höjder, men
ega erforderligt aflopp, hvarigenom de
otvifvelaktigt äro tjenliga till odling.
Jordmånen i åker och äng är sig
tämligen lik öfver hela socknen och består,
med få undantag, i de upphöjdare
delarne af svart- och sandmylla på
sand-och grusbotten. Denna jord är dock ej
af någon särdeles god beskaffenhet. Den
förut beskrifna dalgången, som i norr och
söder genomskär socknen, har på sina
sluttningar den bästa jordmånen Dessa
sluttningar hafva först blifvit odlade i
mindre åkerlappar, allt efter
beqvämlig-heten för deras upptagande. Tör få år
sedan funnos hemman, hvilkas åkerlappar
fullkomligt öfverensstämde med de i
slutet af förra århundradet deröfver
upprättade kartor. Efter denna tid tyckes
dock jordbruket samt odlingsfliten här
som annorstädes vaknat till annat lif.
Öfver allt ser man nu påbörjade odlingar,
synnerligast genom stenbrytning i de
gamla åkrarna och bortröjandet af der
hopade stenrös, som nu användas till
åkrarnas inhägnande. Sädesproduktionen
har ock på de sednare 10 åren förökats med
omkring 50 procent. Betesmarkerna
utgöras till större delen af hemmanens
skogslotter, som äro uppfyllda med
bergklackar och dertill hafva en mager
jordmån, bestående oftast af så kallad
mjäl-jord. Bränntorf finnes på ett och annat
ställe å mossarna. Bergarterna äro
enahanda med de under Knätte socken
uppgifna.
Folkmängden, som år 1805 var 501,
utgjorde 1845: 601 personer på 143
hushåll, af hvilka 51 bodde på
hemmansdelar, 22 på för viss tid afsöndrade
lägenheter, 46 på jordtorp, 12 på
ryttare-och soldattorp samt 12 i backstugor.
Invånarnes antal 1860 var 643.
Folk-lvnnet är i allmänhet stillsamt, och
sed-ligheten god. Dryckenskapen är i mycket
aftagande. Klädedrägten är enkel, men
snygg. Bonden begagnar långa rockar
af grå eller svart färg, och qvinnan mörka
kläder af vacker snitt.
Hufvudnäringarne äro jordbruk och
boskapsskötsel. Afsättningen af ortens
få jordprodukter, näml. ost, smör och
fläsk samt något litet spannmål från
de större gårdsbruken, göres å städerna
Borås och Ulricehamn. Af binäringar
utgör bomullsväfveri den hufvudsakligaste,
ehuru den drifves här mindre än i andra
socknar af häradet. Q/vinnfolk, med
mycken vana häruti, kan på sin höjd
förtjena 16 à 18 sk. om dagen. Fiske,
i till socknen angränsande sjön Omren,
såsom föga lönande, idkas nästan endast
af egaren till Påarp. Någon ordnad
skogshushållning är ingenstädes inom
socknen införd. Vanliga tiden för
återväxt af barrskogen är 80 à 90 år för
timmerskog och 40 à 50 för vedskog.
De hemman, som ännu hafva bästa
skogen, äro Salarp, Påarp och Darrarp.
Socknen utgöres af 23% mant.,
förmedlade till 16; deraf äro 1 mant.
fr.-säteri, 4Vo allm. frälse, 9% kr.skatte,
3/4 militiæ-boställe; hvarjemte finnas 22
på viss tid afsöndrade lägenheter, 3
hus-behofsqvarnar samt 2 enbladiga sågar.
Dessa vattenverk äro dock större delen
af året i overksamhet till följd af brist
på nödig vattentillgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
