Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
138 %ckleby.
seglation. Båtbyggnad sysselsätter ock
många af inbyggarne. Socknens
lastningsplats är vid den lilla viken
Almaks-kile i Halén. Socknen, som år 1805
beboddes af 1,254 och år 1860 af 2,562
personer, består af 23’/2 mant. skatte,
4 mant. krono, 135/g ni an t. frälse. I
bevillning för eganderätten, löneinkomst
och ali annan efter II art. erlades 1861:
528 rdr 56 öre. — Kyrkan, af sten,
består af skepp och chor, med ett
half-rundt utsprång i öster, och häntyder
genom sitt byggnadssätt på en hög ålder.
Vid vestra gafvel» står ett ste»tor», som
uppfördes år 1723, och hvaruti hänger
en ringklocka. I norra muren inuti
kyrkan är insatt en skulpterad sten,
innehållande epitaphium öfver kyrkoherde
Pehr Sahlgren, hans hustru Margaretha
Viucentsdotter och deras nio barn. En
större grifthäll på gången täcker Baggeska
grafven. Kyrkans silfver är förfärdigadt
1583. En kyrkoherde härstädes, Nils
Rassmusson, säges varit en så ifrig
jägare, att han aldrig färdades mellan
kyrkorna utan att medföra bössan. ])å
han en Söndag, vintern 1626, skulle
upphemta en af honom i Grindsbysjön
viugskjuten svan, slog denna hans arm
ur led, hvilket kort derefter vållade
hans död. Fornminnena inskränka sig
till lemningar efter en befästning på
berget Urinefjäll, några obetydliga, med
rundstenar omsatta, grafkullar från
hednatiden vid Hellene gård, på hvars egor*,
också ligga trenne större hällkisterör, två
enstaka bautastenar på Narfveröcl och
på Brunnefjäll; några mindre stenar på
Kalseröds hed äro ock uppsatta af
menniskohand. En saga berättas af allmogen
på Oroust, huru Sven i Brunnefjäll en
Söndagsmorgon skjutit en ringprydd bock
och derigenom råkat illa tit för trollen,
till hvilka bocken hörde; men räddad
undan från äfventyret, skänkte han
ringen, som djuret bar om halsen, till
Myck-leby, hornen till Torps och skinnet till
Långelanda kyrkor. Ringen, som bestod
af okänd metall, och var omvirad med
trådar af samma ämne, satt såsom
handtag i Myekleby kyrkodörr till 1732, då
han borttogs såsom alldeles försliten och
sedermera förkorn. Denna sägen kan
förskrifva sig från katholska tiden, och
torde då påminna om någon brottsling,
kanske tjuf, som i kyrkan vunnit en till-
Myresjö.
flykt undan sina förföljare och af erkänsla
derför gjort kyrkan en gåfva af en
me-tallring.
Gårdar och byar: Kàröd säteri, se den art.
— 1 mant. frälse Allmak, eg.rätts-afgift 13 rdr
50 öre, eges af Chr. Stjernman. —’/i skatte
Öberg, en åbo. — ’/2 Backa, ’/2 Öberg,
hvardera med 1 åbo; 1 Allmak, 2 åboer. — Minsta
brukningsdelen är V30 mant. Mvckleby. —
Boställsheraman äro: 1 mant. Myekleby,
prestgård. — 1 mant. Näs, lax. till 1 1,250 rdr rmt
häradshöfdingens; 1 mant. Beläteröd (se d. art.),
ehuru bättre än Näs, dock blott taxeradt till
6,000 rdr, är häradsshrifvarens. 1 mant.
To-torp, kronolänsmansboställe. — 1 ’2 Skörbo, i/i
llafberg, V4 Linneberg, 1 /4 Bräcke, alla af
frälse natur, tillhöra Hvitfeldska donationen. Af
socknens kronoskattegårdar hafva f/2 mantal
Krossekärr och ’/4 Hällebord fordora tillhört
Dragsmarks kloster. Öfriga hemmanens namn
äro: Andenäs, Bjünneröd, Boganne, Brunnefjell,
Edsberg, Godalen, Grindsby, Gunneröd, Gärd,
Gäddestala, Hede, Högen, Hästlägg, Kallseröd,
Kärr, Kroganne, Krageröd, Ottestala, Skala,
Syltenäs, Stora och Lilla Wassö, Åker, Önne,
alla skatte; Berg, Hållene, Håröd, Lnnna;
Narf-varöd, Torp, Bufvenäs och Steneröd, frälse. —
Adress: Oroust.
Mycklingborg. Slott, se Belleforss
socken.
Myen. Sjö i Kinnevalds härad i
Småland.
Myhrmansfors. Jernbruk i
Wärinland. Se Liljendals bruk.
Myrby. Ett mant. fr. i Skuttunge
socken, Bälings härad af Uppsala län.
Härtill (i Anreps Ättartaflor står Mörby)
skref sig Peder Upplänning, som lefde
1510 och härstammade i 3:dje led från
under-lagmannen i Osergötland, väpnaren
Johan Upplänning, hvars dotter var gift
med Pädher Bænasson, som lefde 1420.
Från dem härstammar adliga slägten
Stjernfelt. Myrby, hvars eg.rätts-afgift
1860 var 20 rdr rmt, eges af Uppsala
akademi.
Myresjö. Konsistorielt pastorat af
3:dje klassen, hörande till Östra härads
kontrakt af Wexiö stift, utgöres af
Myresjö, modersocken, och annexet
Lannaskede samt innefattar 49 mant,, bebodda
1862 d. 1 Juli af 1,835, 1860 af 1,863
personer. — Myresjö, socken uti Östbo
härad af Jönköpings län, 7 mil från
Wexiö och Jönköping, gränsande i öster
till Bexheda, i vester till Näfvelsjö, i
norr till Näsbv och i söder till Lanna-
v
skede, omfattar på en längd af l/4 mil
och en bredd af 3/4 en areal af 0,740
qvadratmil, af hvilka 0,060 äro insjöar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
