- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
155

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Möckleby, Norra.

Möckleby, Norra.

155

lefvat der förut. Ännu berättar folket, att
på Möckelsnäs bodde i gamla dagar en
riddare Carl Tagersson eller Tokasson,
som söndagligen red till Wirestad, sin
sockenkyrka, då han alltid betade hästen

v y

på en äng, 1 mil från Möekelsuäs, som
ännu är en urfjell eller utjord derunder.
En gång var han nära att omkomma,
då han, af tacksamhet för försynens vård,
beslöt att sjelf uppföra ett tempel; fick
Stenbrohult socken utbruten från
Wirestad, köpte Götheryds gamla kyrka, der
nu en ny skulle uppföras, transporterade
den till Stenbrohult och anslog
prestgård, hvarföre egarne till Möckelsnäs
ansågo sig ha patronatsrätt. Imellertid
beordrade konung Carl XI
kammarkollegium, den 12 Juli 1696, att, med
anledning af lagmannen Germ.
Cederhjelm» prætenderade jus patronatus till
Stenbrohult församling, utfärda resolution
på att bemälde lagman icke var berättigad
till någon jus patronatus; ty inga sådana
skrifter, dokumenter och bevis kunde
dertill framtagas, som kyrklageu fordrar och
hvarpå man kunde säkert grunda sig, utan
allenast några gamla mäns berättelse,
som attesterat sig hört sägas af deras
förfäder och gamle män, att
Stenbro-hults kyrkoplats och prestgårds egor
dertill skall vara förärt och doneradt af
en adelsman, som en tid bott på M.,
Carl Tagersson benämnd. — Säteriet har
en längre tid tillhört slägten Ealkengren.
År 1828, då landshöfding Abr.
Falkengren var egare, lydde under säteriet
2V4 frälsehemman. Är 1861 egdes
Möcklanäs af herr A. Medin, och var
eg.rätts-afgiften 8 rdr 75 öre.
Egendomen har tillräcklig och vacker skog
samt godt mulbete; inegor med nödiga
hagar utgöras af en ö i sjön Möckeln.
Jordmånen är god; fisket, som består
af flera fiskslag, förmånligt. Linné fann
på egorna »Narcissus pseudonarcissus»
vildt vexande. »Gentiana Pneumonanthe»
anmärkes i denna trakt af Linné, som
nog allmän. »Lycopod. inundatum» växte
på Möcklens stränder. Grönsten, som
brukas vid jernbruken till fluss, finnes
på egorna.

Möckleby, Norra. Socken och
konsistoriet pastorat af 3:dje klassen,
hörande till Ölands Medel-kontrakt af
Kalmar stift, är belägen i Ölands Södra

Mot och Kalmar Län, 33/4 mil s. från
Borgholm, 1V2 ö. från Kalmar — vid
80 fots höjd öfver hafvet — samt
om-fattar 0,315 qvadratmil land, bebodda
1860 af 1,035 personer; år 1810 var
folkmängden 752. Marken är jemn,
; men mycket stenbunden och har
flis-botten. Jordmånen är mycket olika och
består af svartmylla, sand och lera, hvaraf
dock sand är den rådande. Socknen
lider brist på skog, hvadan den år 1821
gjorda upptäckten, att en Dörby by
tillhörig mosse innehöll bränntorf,
uppfyllde innevånarne med godt hopp om
torftägt; men om sedermera någon
vidare blifvit upptäckt, är okändt. Nämnda
mosse är belägen norr om bvn och sträc-

Q-1 v

ker sig intill Bröttorps egor. Ifrån byn
Bostorp n. o. och Bröttorp s. o.
omgifves den af 2:ne sandåsar, af hvilka
den östra utgör sjelfva landtborgsåsen.
Hela mossens vidd utgjorde omkring 75
geometr. tunnland. Den är vattenfri
genom ett 5 alnar bredt dragdike, som
har sitt utlopp vid N. Möckleby bro.
Bottnen utgör här, så väl som uti alla
Ölands mossar, en god kalkmergel,
blandad med snäckskal. LTppå sjelfva
mer-gelbädden hvilar torflagret, som eger
olika djup på olika punkter; men till
ett medeltal antogs en aln. Sjelfva
torfven utgör en fast mull, blandad med
sammanpackade växter och tätt
genomdragen med finare trådar. Ehuru grund
ger denna mosse förhoppning om att
ännu några sekler skydda dess egare
från den tryckande skogsbristen. Jonas
Lindeström, som härstädes var pastor
från år 1755 till sin död 1804, skall
hafva varit den som först förmådde
allmogen att bruka halmkupor för bin.
Hemmantalet är 27’Vö mant. sk., 23/16
krono, och taxeringsvärdet 1860 var
109,290 rdr rmt. Kyrkan uppbyggdes
af Ölandssten år 1824. Möckleby
"församling blef den 2 Mars 1279 gifven
åt Nydala kloster af biskop Henrik i
Linköping. Vid Bläsinge by märkas 2:ne
höjder, de s. k. Norra och Södra Hög.
År 1786 fanns å kyrkogården en stor
mängd guldmynt. Vid Dörbvo och på
flera ställen finnas grifthögar. Är 1835
i Juli månad öppnades 5 grafhögar på
prestgårdens egor, vester om landsvägen,
å hvilket ställe finnas flera stensättningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free