Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörarp.
Mörby.
163
Danskarne, och samma öde öfvergick
stället d. 2 Aug. 1677 på amiral Juels
befallning, emedan folket ej hade någon
benägenhet till brandskatt.
Mörarp. Annex-socken till Kropp
uti Luggude härad och Malmö län,
belägen 1V2 mil o. n. o. från
Helsingborg, omfattar 0,ns qvadratmil land.
Marken är blandad af höjder och
slätter. Jordmånen består af ler- och
sandmylla. Skog och torf finnas, men
ej till husbehof. Stenkol upptagas i
Benarp. — Folkmängden utgjorde vid
1861 års slut 838 personer/på
1840-talet blott 646. Socknen består af:
Rosenlund 3l/4 mant. frälse-säteri, se
den art., Ynderäte 1/2 mant. insockne
frälse, Allegården V2 d:o, Mörarps by
med häradets tingsstad och gästgifveri
35/6 mant., Benarps by 7/8 mant.,
Lydestads by (hvaraf större delen tillhör
Kropps socken) 15/i6 mant., Tollarps by
4l/48 mant. och Hjortshögs by (hvaraf
större delen tillhör Kropps socken) 22/s
mant., alla förmedlade, eller tillsammans
167/i2 förmedlade från 217/g mant. —
Barnundervisningen bestrides i en fast
skola med examinerad lärare. —
Barnens antal uppgår till 49 gossar och
47 flickor. — I socknen märkes
Marielunds egendom, bestående af8V4mant.,
lydande under Rosenlund. Denna bys
ursprungliga namn är Gjörtzhög. —
23/24 mant. Mörarp, 1/l2 Benarp
(eg.-rätts-afgiften var 1861: 33 rdr 75 öre)
egas af inspektor Fr. Stevenius. 7/8 mtl
i M 5 Mörarp är pastors annexhemman
och V8 mant. i samma by klockaregård.
— Kyrkan ligger V2 mil från
moderförsamlingens. — Adress: Helsingborg.
Mörby. Egendom uti Askers socken
och härad af Örebro län, vid allmänna
landsvägen, 1 mil från lastageplats, 1
dito från jernvägsstation å Westra
stambanan samt 3 mil från Örebro, består
af 3V2 mant., deraf 2J/2 frälse, 1
rust-håll; arealen af åker, som på 1840-talet
var föga mer än 100 tunnl., uppgafs
1857 till 270 och år 1860 till 300
tunnl.; ängsmarken upptog s. år o450
tunnl. och skogen 120 tunnl.
Åkerjorden, bestående af ler- och svartmylla
på fast lerbotten, har ett mycket jemnt
läge, dock med lutning, att vattnet
af-rinner till hufvudgrafvarna, som äro 5
alnar breda; ängen dränkes af Teljeån
mellan sjöarna Qvismaren och
Hjelmaren, är föga gräsbärande, ett à tvä lass
på tunnlandet sträft starrhö, har icke
öfver 3, men en stor sträcka föga mer
än 1 fot till lerbotten och ligger
omkring 1 fot öfver fixpunkten Aminge
Möcke, Hjelmarens medelhöjd, — tarfvar
således ej synnerlig stor sänkning af
vattnet för att kunna odlas. — Mörby
har fordom varit by med flera egare
både bland herremän och bönder; af
dem må nämnas assessorskan
Wallenberg och dess fader assessor Spongberg,
herr Meijerhjelm m. fi. Egendomen har
i Februari 1861 genom byte mot V4
Svenstorp och 1/4 Bodatorp, med en
areal af 286 tunnl., och mellangift af
98,000 rdr utan höstutsäde och
inventarier, öfvergått från förre riksdagsman
Uhr i brukspatron G. v. Åkens ego.
Mörby. Två mant. frälse-säteri (274
mant. efter Tham) uti Fasterna socken,
Sjuhundra härad och Stockholms län,
beläget nära kyrkan vid Ske vikens vestra
strand, lyder jemte 5 mant. frälse-säteri
Medevi under Rånäs bruk. Säterifriheten
är hitflyttad från Uggelnäs.
Mörby är ett gammalt gods, som
tillhört slägterna Roos och Schlavak.
Väpnaren Jöns eller Jenis till Mörby förde
en grip i vapnet och lefde i slutet af
13:de århundradet. Sonen Knut
Jönsson, lagman i Westergötland 1314, hade
tre rosor i vapnet, som slägten sedan
behöll, och hans manliga efterkommande
skrefvo sig till Mörby, som genom gifte
kom i Schlavak-ätten; det egdes af Claës
Schlavak den Y., lagman i Uppland år
1440, af sonen r. r. Johan S., konung
Carl Knutsons ifriga motståndare, och
hans dotter Märtha, som lefde 1526 på
Mörby, enka efter r. r. Bengt
Christjerns-son Oxenstjerna; inom denna slägt
förblef Mörby i 100 år, tills krigsrådet
Gustaf O. försålde 1674 större delen af
godset till hofmarskalken J. W. Liitzow;
från dennes enka kom det till slägterna
Stenbock och Falkenberg, från 1764 till
direktör Lefebure; det ärfdes 1767 af
bergsrådet J. LeFebure Lilienberg och
dess arfvingar; kom sedermera till egarne
af Rånäs bruk. Det förutnämnda
riksrådet Bengt Oxenstjernas son,
riksmarsken Gabriel Christjernsson (om hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
