Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mörkö.
Mörkö.
169
på Mörkö, med våld beröfvade henne
hennes ära och upphängde henne sedan uti
rök. De många fiendtliga ströfverier,
som under fordna tider öfvergått denna
socken, härleda sig både från dess läge
och dess grannskap med Hörningsholm,
hvars rikedomar och prakt, isynnerhet
under de barbariska tiderna, voro en
lockbeta för fiendens roflystnad, och hvars
egare dessutom var ett mål för det
enskilda hatet under Christian II:s grymma
reR-erins;. Men hnru lätt förbiser man
o o
icke de olyckor, hvilka detta ställe ådragit
den kringliggande nejden! Hvarje svensk,
med kärlek till sitt fädernesland, med
aktning för dem, som bidragit till dess
ära och storhet, kan icke utan en hög
känsla betrakta det ställe, der Johan
Banér tillbragt sin barndom och genom
Försynens hand blifvit skyddad under
den vådligaste lifsfara, der Christina
Gyllenstjerna uti sin lugna husliga krets på
sin sons uppfostran och sina
underhaf-vandes väl anväude de stora egenskaper,
hvilka hon i förtviflans stund ensam
förgäfves slösade på sitt suckande
fädernesland, och der Gustaf Wasa aflade ett af
de första profven på den kraft och det
mannamod, för hvilka tyrannen snart
darrade, och genom hvilka han på gruset
af det krossade fäderneslandet åter
uppreste den uråldriga thronen.
Den sista af de förödelser, som
öfvergått denna socken, var Ryssarnes
härjning 1719. Enligt ännu lefvande åldriga
personers berättelser efter sina fäder, har
allmogen erhållit första underrättelsen om
fiendens snara ankomst af det från
skansarna afmarscherande krigsfolket, hvilket
sagt: nu slippa ni oss; men snart komma
andra, som göra er mer ondt. Efter
dessa underrättelser lärer också allmogen
samfäldt öfvergifvit sina hemvist. Många
af de flyende hunno dock icke längre
än öfver Ullsundet, upp på den
närliggande höjden, innan de sågo
Hörningsholm brinna. Af fiendernas tvänne
galerer, som härjade denna skärgård, har
den ena ankrat uti Axviken och den
andra vid Radön. På denna holme synas
än i dag lemningar efter kokgropar och
baracker. Från dessa tvenne
hufvud-stationer hafva fienderna sedan utfarit på
smärre båtar, för att fullborda sina
grymheter, i synnerhet ifrån Axviken, emedan
de på det derintill liggande berget
(Ax-v.
viksberget) haft sina poster utställda, för
att trygga sig mot öfverrumpling. Under
dessa härjningar hafva alla byggnader på
Mörkön blifvit uppbrända, utom en bod
vid hemmanet Tokvik, hvilken ännu står
qvar såsom ett sorgligt minne af dessa
rysliga tider. Denna nästan totala
ödeläggelse gör en ny epok uti
församlingens historia. Af allt, som kunde
förstöras, blef nästan intet öfrigt.
Socknen är nu vida mer bebyggd
än den var före denna katastrof. Högst
få gamla byggnadsplatser finnas, utom
på sådana ställen, der flera mindre
bostäder blifvit sammanslagna, eller der
torpställen blifvit lagda till det hemman,
på hvars egor de varit belägna. Och af
de större obebodda öarna, Björnö och
Oaxen, har den sistnämnda sannolikt och
den förstnämnda med visshet i äldre tider
varit bebodd.
Socknens allmoge delar sig uti tvenne
klasser, af hvilka den förra består af
infödingar eller sådana, hvilkas förfäder
ifrån urminnes tider vistats inom
socknen, och den andra, som är mycket
talrikare, utgöres af dem, som i sednare
tider inflyttat ifrån nästgränsande socknar.
Dessa särskilda folkstammar, ehuru redan
mycket blandade, skilja sig isynnnerhet
uti kroppsbildning, språk, klädedrägt m. m.
I seder och lefnadssätt äro de deremot
hufvudsakligen lika, hvilket troligen
härleder sig af den gamla regeln: att man
bör taga seden, dit man kommer. Hos
infödingarna är karlarnas kroppsbildning
mera fast och starkt byggd än reslig;
håret i allmänhet mörkt och ögonen
bruna. Qvinfolken äro merändels
fetlagda med grofva lineamenter och brun
hy, dessutom storväxta, särdeles i
skärgården. Bland de inflyttade äro
karlarna mera resliga och fetlagda, deras
qvinnor vanligen mindre, med en
fördelaktigare kroppsbildning och merändels
blonda. I afseende på klädedrägten
behåller en och annan bland de äldre
infödingarna sina förfäders bruk. Karlarna
bland dessa nyttja mycket kort röck
med tvärfickor och mycket stora
fick-luckor, lång väst, vid rund hatt och vida
stöflar. Den enkla drägten, som förr
skiljt denna församlings innevånare ifrån
andra, synes dock snart ej mera. Sednare
tiders fåfänga utplånar äfven härutinnan
alla spår efter forntidens enfald. Brist
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
