Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nala?iberg.
Nasa-fjäll.
179
nolänsmansbost., V4 Bäcken eller Hulan
innehafves af slussinspektören. — V4 mant. skatte
Källstorp, V8 mant. Kjerten utgöra en
egendom med 40 t:rs utsäde, som eges af
bruksförvaltaren N. Svensson. Stället har flera hundra
år före byggnaden af Trollhätte slussverk varit
egt och bebodt af faktorn för ali den
blockflott-ning, som då bedrefs på Göta elf, och hvartill
stället erbjuder goda hamnar. Gården nybyggdes
1850. Af öfriga hemman må nämnas Skjällsbo,
Strömmen, Ödegården, frälse. Arfvidstorp,
Brands-bohl, Bo skagen, Edsäter, Gudmundstorp,
Hasslebacken, Jonstorp, alla skatte.
Nalaviberg, äfven kalladt Södra
Hageberg, är 2 mantal säteri i Wiby socken
af Grimstens härad och Örebro län.
Till hvad som derom vidare förekommer
uti tillägget i fjerde bandet af detta
arbete må nämnas, att stället år 1846
egdes af fröken Beata Lagerhjelm samt
tillhör nu, med en eg.rätts-afgitt af 11
rdr 48 öre rmt, herr Erie Alfred
Sköldberg, son till framlidna vice presidenten
i Svea hofrätt Pehr Adolph Sköldberg,
hvarjemte uppgiften i nämnda tillägg,
att det närbelägna Norra Hageberg, och
således äfven denna egendom, skulle
ligga 3l/s mil ifrån Wredstorps
jern-vägsstation, rättas till Vs
Narbäck. Ett mant. skatte i
Ödeshögs socken, Lysings härad och
Linköpings län, köptes af P. Brahe från
kronan och innehades till slutet af
1600-talet utaf denna slägt, var 1861 skiftadt
i 2 delar, hvaraf 9/32 mant. egdes af
rådman Birgén i Grenna. Gården, hvars
historiska märkvärdighet finnes anförd
under art. Holaveden, är Östergötlands
sista hemman åt Småländska gränsen
och ligger 3,000 alnar i söder från
gäst-gifvaregården Holkaberg.
Narfveryd. By, se Wallerstads socken.
Nartorp. Ett halft mant. skatte uti
Skällviks socken, Hammarkinds härad af
Linköpings län, med jernmalmsgrufvor,
som äro nu betydligt gifvande, ända till
20,000 sktt årligen, och af god malm,
hållande till 70 malmen föres mest
sjöledes till jernbruk i Kalmar län och
Wärmland. Hemmanet har hört under
Stegeborg omkring 1680, egdes 1861
jemte V2 mant. Tångelöt, af Nartorps
grufvebolag; eg.rätts-afgiften var 5 rdr
97 öre.
Nasa-fjäll eller Nasavaara.
Silfver-malmsfält, beläget i Arjeplougs socken i
Piteå lappmark på riksgränsen. Utsig-
ten från sjelfva Nasa fjäll, som är
långsluttande åt östra sidorna, mera brant mot
norr och nordvest, är åt svenska eller
östra sidan vidsträckt och behaglig,
genom en bred och jemnsluttande dal, der
Lais-elfven framlöper. En hög
bergskedja af åtskilliga brådstupande fjäll
följer denna elf vid södra stranden, och
man kan från Nasa-fjäll på 7 mils afstånd
utmärka belägenheten af Adolfströms
fordna smältverk. Ät vester eller norska
sidan är deremot utsigten inskränkt, och
förfärlig till sådana fjäll, hvilka synas
uppstaplade på hvarandra, öfvertäckta
med ständig snö. Hällearten vid Nasa
fjäll är granit af qvarts, glimmer och
fältspath, och genomskäres af en mäktig
qvartsgång, från Silbonasi till Samovards
grufva, öppnad med 190 famnars längd,
med åtskilliga brytningar i dagen. I
den stora q vartsgången består
malmfyndigheten af blyglans, samlad i större
och mindre körtlar. Malmtillgången
upptäcktes 1635 och belades med arbete
1637 för statens räkning. 400 arbetare
skola der varit en längre tid ständigt
boende. Såväl ofvan Silbojock, som
nedåt Pite och Skellefte finnas ännu
lemningar efter kafvelbroar öfver kärren,
sannolikt anlagda för att begagna hästar
och renar till att klöfja (på klöfsadel
föra) proviant och andra förnödenheter.
Dessutom begagnades sjötransport efter
Hornafvan, af hvilken 2:ne intill
Arjeplougs kyrkoplats liggande vikar ännu
bära namn af Skeppsviken och
Drifhusviken. Den förra är en god hamn och
kallas ännu af Lapparne Hackseluokta
(Hackseviken). Smälthyttan skall varit
anlagd vid Silbojock, 6 mil nedom
fjället, på en plats, som Lapparne ännu
kalla »Huttan.» Der hade ock, utom
pastorn på stället, en gruffogde, eller
bergmästare, Ægidius Otto sin bostad.
Hela anläggningen blef sedermera, år
1658, vid ett infall af Norrmänen,
förstörd samt både Nasafjälls och Silbojocks
kyrkor uppbrända. Detta är det enda
fiendtliga inbrott i Westerbottens
lappmarker, som historien känner. Ar 1660
skedde undersökning om möjligheten af
silfververkets återupptagande, men
resultatet blef, att ett förnyadt arbete icke
skulle löna mödan. År 1770 upptogos
likväl dessa grufvor af ett bolag, bestå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
