Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Nianfors.
fliianmelsaskas.
rmt, efter år beräknadt. Af
fattigvårds-styrelsen utlemnas lin, ull, m. ra. till
1/ ’ *
förarbetning åt personer, som sakna
arbets-förtjenst hos enskilda. En elektrisk
telegrafledning tillkom inom socknen år 1855.
Gårdar och byar: 1 ’/ß mant. Mastad,
Stenshaga och Allatorp, ]’/3 mant. Borråkra, 1
Trantorp, 3/g mant. Kettilstorp, l3/g Werstorp,
,/2 Sjuhalla, 3’/4 Östra Nettraby, l3/4 Westra
Nettraby, I ’/g mant. Mjöoik; Bjärby, Grönadal
och Skillinge; Skaf kulla och Fermanstorp,
Täf-vetorp och Buatorp; 1’ /«, Agdatorp; t/2 mant.
Emmahult, 3 mant. Gredby. Gårdarne Skärfva
och Marielund äro närmare beskrifna på sina
ställen. — Socknen ligger P/4 mil från
adressorten Carlskrona.
Nianfors. Jernbruk uti Norra
Helsinglands fögderi af Gefleborgs län,
anlades år 1794 vid Niansjöarnas utlopp
på gränsen mellan Arbrå, Njutångers och
Forssa socknar; eges jemte Iggesunds
bruk sedan 1850 af hrr Michaëlsson &
Comp. Till det, som redan är nämndt
om dessa bruk under art. Iggesund, kunna
vi 1111 tillägga, att Iggesunds bruk
anlades af Isac Breant, handlande i Stockholm,
och såldes af dennes arfvingar år 1722
till hrr Abraham & Carlos Grill för
73,242 daler k:mt; under deras tid
flyttades en del af smidet till Nianfors, som
nu har 2:ne tyskhärdar, finbladig såg
och skattlagd qvarn. Sraidesrätten,
numer fri, var år 1737: 1,300 sktt. Af
den namnkunnige Rinman byggdes här
1748 ett vals- och skärverk, hvilket för
länge sedan är nedlagdt. Till egendomen
höra c:a 28,000 tunnl. skog. —
Nianfors, kapell till Enåkers pastorat, består
af 3 mantal inom Njutångers socken,
4 mantal inom Arbrå samt 1 mantal
uti Forsa. Folkmängden för år 1860
uppgifves till 433 personer. Predikanten
tillsättes af egaren till Nianfors bruk.
Niaumelsaskas. Det största
vattenfallet i Lule elf, som framkommer fullbildad
ur Stora Lule-vatten och går redan
ofvanför Harsprånget (såsom fallet ock
kallas, deraf att man skall sett harar
springa deröfver) fram med rök och dån.
Der detta börjar, ligger en ödslig klippö,
på hvilken här och der en mager tall
fått rotfäste. Elfvens stränder äro på
begge sidor om klippön mycket branta
och blifva längre ned alldeles lodräta,
bildande en smal ränna af endast 60
till 70 fots bredd samt en qvart mils
längd. Den öfversta delen af rännan, på
klippöns östra sida, är, der fallet börjar,
80 till 100 fot bred, men vid öns nedra
äuda 500 fot, längre ned endast 30 fot.
Denna del af rännan är betydligt brantare
än den öfriga. Den väldiga
vattenmassan nedstörtar öster om klippöns öfversta
ända först lodrätt* 35 à 40 fot, men
kastar sig derefter med den förfärligaste
våldsamhet utför den stupande rännan,
hvarvid tvenne ofantliga vågor af vildt
brusande skum uppstå. Längre ned,
midt i vägen för hvirflarnas lopp,
utskjuter från östra stranden eller väggen
en klippa. Mot denna vräkes den i
vildt raseri framstörtande vattenmassan
och kastas stundom hela 50 fot mot
höjden. I hvarje ögonblick förändras scenen,
öfverallt uppkastas stora vattenmassor
högt i luften, och höga molnstoder af
skum sväfva öfver det hela, stundom så
täta, att de bortskymma de bakom
liggande föremålen. Omkring klippan midt
framför rännan tvingas det hvitkokande
svallet att vika åt sidan och möter den
från andra sidan klippön kommande
smalare grenen, sedan denna först kastat
sig lodrätt ned. Derefter framilar det
sjudande afgrundssvallet i sin trånga
ränna och bildar en kontinuerlig kedja
af fall utefter en sträcka af en fjerdedels
mil. Ifrån den 120 till 150 fot höga
klippstranden ser man i djupet endast
rök och skum, hvars bländande hvithet
gör en märklig kontrast mot de
svartglänsande klippväggarna. Endast på
några få ställen och ej utan lifsfara kan
man komma ned till vattnet. Lättast
låter det sig göra, just der fallet är mest
gripande att åse, nämligen strax
nedanför dess öfversta del. A ena sidan ser
! man här den vackert mörkgröna, med
döfvande dån lodrätt fallande väldiga
strålen, och å den andra den utför den
stupande rännan med snabbaste fart och
i ofantliga vågor af skum ilande
vattenmassan med dess likasom ur en
kokande afgrund ständigt uppstigande täta
dimmor.
Trakten omkring Harsprånget är den
vildaste man kan föreställa sig. Höga
bergskedjor löpa parallelt med elfven å
bee:<re sidor. För att komma ned till
O o
Harsprånget, måste man än utför
halsbrytande klyftor, än klättra bland
ofantliga, på hvarandra uppstaplade
klippstycken. Enligt kaptenlöjtnant Petterssons
mätning har hela höjden befunnits vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
