Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
Norrbottens Lån.
Norrbotteus Län.
tillverkningen till 15,239 skU. Till
underlättande för transporten af
bruks-effektej- har en jernväg för hästkraft
blifvit under åren 1856 — 60 fullbordad
från Stribergs grufvefält till Källeviken
vid sjön Saxen, i sammanhang med
båtfart öfver sjöarna Saxen och Wickern
till lastageplatserna vid Wickersvik och
Gvttorp. Anläggningskostnaden har
uppgått till 97,300 rdr rmt.
Stångjerns-bruken och andra inrättningar upptagas
i slutet under Gårdar och verk.
Skogsmarkens areal utgör 88,067 V2
tunnl., hvaraf dock 521 tunnl. tillhöra
Nora stad. Med få undantag, och
dessa särdeles uti vestra delen af
socknen, der några åsträckningar befinnas
beväxta med endast tall- och
granskog, består skogen förnämligast af gran
och björk. I allmänhet äro skogarne
mer medtagna än fordom; men med
nyare tiders hushållningssätt kan man
antaga, att de om 70 år äro bättre än
nu. Det beräknas, att en årlig
afverk-ning med skogens bestånd skulle kunna
ske af 507,100l/2 t:r kol, och årliga
åtgången till jerntillverkningen, vedbrand,
stängsel och byggnadsvirke uppgår till
466,239 t:r. Åkerbruket kan icke anses för
annat än binäring, emedan det
hufvudsakligen är beräknadt på produktionen af
folder för boskapen och särdeles dragarne.
Attuppbruka ett svårodladt tunnland åker,
kostar sällan mindre än 280 à 300 rdr.
Vid åkerbruket har här en fullständig
cirkulation i 7 omgångar blifvit införd,
då 2/7 bära foderväxter, 1j1 höstsäd, 2/7
hafra och y7 liöS’er i trädning, med
någon potatesplantering å en del deraf.
Lin odlas föga, hampa och humla nästan
alis intet. Trädgårdsskötseln är väl icke
allmän, dock finnes uti hvarje bv
fruktträd hos en och annan hemmansegare.
Vid hvarje gård finnes en
kryddgårds-täppu samt åtminstone en blomsterlist
för, till det mesta, perenna växter.
Åkerjorden upptager 5,2881/2 tunnland och
ängen 4,029 Hunnl. Såsom exempel på
hur stor skatt, isom är fästad vid
egendomarna i socknen, må nämnas, att 1
mant. Bondeborn, \ hvars tax.värde var
c-.a 14,000 rdr, har i utskylder till staten
och kommunen c:a 465 rdr rmt. Hela
socknens statsbidrag och kommunala
afgifter uppgingo 1850 till 45,000 rdr,
deraf 14,000 rdr i ständiga räntor;
bevillningen efter I & II art. till 4,600 rdr.
Noræskogli omnämnes 1314 såsom
hörande till Strengnäs stift, men
sedermera såsom utgörande en socken af
Westerås stift; bergsrörelsen, som
föranledt socknens upptagande, räknar sina
privilegier från nämnda århundrade. Ända
till 1633 hörde större delen af
Gryt-hvttetrakten hit, ännu längre Jernboås
och Hjulsjö. Socknen är annex till
Nora stads regala pastorat.
Sockenkyrkan är belägen uti Nora stad.
Barnundervisningen bestrides uti 4 fasta
folkskolor, 2 fasta och 16 flyttande
småskolor af 4 examinerade och 13
oexaminerade lärare. Fornlemningar: Sådana
finnas här egentligen inga, om man icke
vill som sådana anse de många och
djupa grufvorna, som vittna om ett
idogt folk äfven i en aflägsen forntid,
äfvensom de s. k. »hackhemsrösena», eller
af de första odlarne sammanförda
stenkummel, som förekomma i mängd i
södra delen af den skogshöjd, som skiljer
Belgsjöns och Fåsjöns vattendrag. Till
minne af Gustaf IILs besök i
bergslagen år 1768 är vid Kettilgrufvan uti
Pershytte öfra gruffält upprest en större
huggen sten, omhägnad med jernkedjor
mellan stenstolpar och försedd med en
inskrift. En gammal förfallen skans
finnes uppförd på ett högt samt på 3:ne
sidor otillgängligt berg kalladt
Skansberget, på Skärmarboda bys skogsmark,
nära intill Jerleån. Den anses hafva
blifvit anlagd under partistriderna i I2:te
seklet.
Gårdar, byar och verk: Socknens
hemmantal, hvarför eg.rätts-afgift erlades, var år 1860:
18023/96 mant.*), erläggande jemte bruk och
verk i bevillning 1,440 rdr 92 öre
(fastighetsvärdet 1862 var 4,620,000 rdr rmt, förutom 2
skolhus, 5 folkskolebyggnader, 2 fattighus,
taxe-radt till 1 1,400 rdr), 3’/g mantal äro
boställs-hemman. Största egendomen är Hammarby
stångjerusbruk, med c.a 25 mant. underlydande,
af hvilka må nämnas: V2 mantal Hagby, den
vackraste, bäst bebyggda och uppbrukade
egendomen uti socknen, belägen strax vester om
Nora stad, med 55 tunnland åkerjord,
lOtuun-land äng, 121Vj tunnland skogsmark. Här
tinnes detv enda orangeri i orten, se vidare art.
Hagby. Dessutom finnas följande jernbruk:
Jerle stångjernsbruk och manufakturhammare
med en bevillniugsafgift af 103 rdr; Finna eller
*) Inber. 25 och 5/16: dels mant. af Kihls, Tyssling©
och Lindesbergs socknar, som höra hit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
