Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 Norrbottens Lån.
Norrbotteus Län.
byggd öfver denna a. På ett gammalt
danskt sjökort har man funnit denna
förmaning: »När du seglar in vid
Norjes by mod Wesenssöe, og agter dig
mod Sölvevig, saa vägte dig for Abbors
steen.» Ännu visas några stenar i
We-sansjön, hvilka fordom varit ett
sjömärke och kallas nu af bönderna Suggan
med sina grisar. I byn märkas 1
skol-och ett cellhus. — Namnet har gifvit
anledning till gissningen, att norska
flyktingar här funnit en fristad. Märken
efter gator, källrar och hus skola ännu
upptäckas inom byn och hafva gifvit
anledning till den förmodan, att en stad
här varit belägen; se art. Luntertun.
Norje har äfven varit skådeplats för en
sednare tids krigstilldragelser. Så kom
konung Carl XI hit den 24 Juli 1675
på marschen till Christianstad emot
Danskarne, som infallit i Skåne, och
hände sig då, att bönderna, under sken
att försvara sin egendom, ihjälsköto
några svenskar. Den 23 Juli 1677
uppbrände Snapphanarne Norje bro för
att hindra svenskarnes framträngande;
härifrån måste de dock fly till Pukavik,
men lära dock snart återvändt, tv den
7 C
5 Aug. s. år uppbrände de hela Norje
by. Sedermera nämnes Norje åtskilliga
gånger under 1700 och 1720 års
danska krig såsom lägerplats för det ena
eller andra partiet. I byn finnes
gäst-gifveri, hvarifrån skjutsas till
Sölvesborg.......1 mil.
Asarum n. o.......l°/8 »
Geddenryd s. v......1 l/<> »
Normestorp. Tre mantal berustadt
säteri uti Slaka socken, Walkebo härad
af Linköpings län, köptes 1639 af Lars
Grubb, tillhörde derpå svågern M.
Eke-gren, Hägerstjernas arfvingar 1683 och
1686 som dels skatte-, dels krono-säteri;
sedermera har det tillhört friherre
Mar-derfelt, landshöfding P. v. Dankwardt,
död 1732, hofintendenten v. Flygarell,
generalmajoren, sedermera landshöfding
öfver Malmöhus län, lleinhold Johan
von Lingen, gilt med Flygarells dotter.
Han var först i fransk, sachsisk och rysk
tjenst, bivistade sedan finska och
pommerska krigen; affärdades 1743 d. 13
Juni från Stockholm till fredsmötet i
o
Aho, för att inom 6 dagar återkomma
med fred, om någon sådan kunde erhållas,
hvilken han också lyckligen med sig
förde d. 19 i s. m., fastäon med nästan
otroliga resesvårigheter; Ålands haf
befors i en gammal båt, som med
vederbörlig påskrift förvaras i Kongl, arsenalen.
Bland sednare egare må nämnas öfverste
Horn, rev.sekr. P. J. Netzel 1818, v.
Hartman 1852, öfv. Cl. Mëurling 1863.
Eg.-r.afg. var s. år 30 rdr. — Arealen är c a
5 à 600 tid, hvaraf 250 åker, 220 äng. —
På egorna upptogs år 1834 en torfmosse
af ypperlig beskaffenhet; torfven börjar 3
qvarter under jordytan, går vid pass 3
alnar djupt och sträcker sig från egendomen
genom flera gårdars och byars egor.
Normlösa. Konsistorielt pastorat af
l:sta klassen, hörande till Wifolka och
Walkebo kontrakt af Linköpings stift,
utgöres af socknarna Normlösa och
Herr-berga, innefattande 53% mant., bebodda
1860 af 1,393 personer. Normlösa,
modersocken uti Wifolka härad och
Linköpings län, ligger 2’/2 mil från
Linköping, 2V4 mil från Wadstena, 1 mil
från Skenninge och till större delen
söder och öster om Svartån, som
mestadels bildar gräns mot Göstrings och
Bobergs häraders socknar; en mindre
del ligger vester om ån. Socknen, som
omfattar 0,207 qvadratmil land, utgöres
till norra delen af öppna, jemna och
välbebygda trakter, med få sluttande
höjder; mot söder samt vester om
Svartån träffas dels jemna, dels af smärre
dalar kuperade skogsmarker, från eller
genom hvilka bäckar rinna till ån, de
betydligare på vestra sidan. Svartån
har fall vid Tolebo. Jordmånen
omvexlar med lera, svartmylla, sand- och
örjord. Växtligheten är tämligen god.
Hufvudnäringen är åkerbruk, med någon
boskapsskötsel och bränvinsbränning.
Blott få hemman hafva ännu någon
skog, de flesta måste hemta
skogsförnödenheter på 3 till 4 mils afstånd. —
Normalösa nämnes redan 1376, en gård
i Kyrkobvn bland de Linköpings biskop
tillhöriga gods 1177. Pastoratets första
kyrkoherde af lutherska bekännelsen var
ock den första prest på denna tid inom
1 stiftet, som gifte sig, och det med en
f. d. nunna från Wadstena kloster, i
hvilket han äfven sjelf varit munk.
Kyrkoherden härstädes 1618, Petrus
Clementis, var stamfader för adliga släg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
