Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrberke.
Norrberke. 221
sand och grus, på få ställen lera.
Skogstillgången är hjelplig. Hufvudsakligaste
näringsfånget är bergsbruk. Åkerbruket
ger ej tillräckligt säd för socknens behof;
boskapsskötseln är jemförelsevis bättre.
De största sjöarne äro: Norra Barken,
som gifvit socknen namn, och hvars
norra hälft ligger inom denna socken
samt har flera öar; Nedra Hillen, hvars
vatten går genom sjön Leran åt«Barken;
vidare flaggen, Laxen, Snösjön, m. fl.,
och anses antalet af småsjöar uppgå till
öfver 100. Vid de många vattenfallen
äro qvarnar och sågar anlagda. Bland
märkvärdigare mineral- och
malmanledningar må nämnas: Mörtkclrnberget vid
landsvägen mellan Bomarsbo och
Smedjebacken, är ett bland de högsta af de
flere norr om sjön Barken belägna
ansenliga bergsryggar. Den håller en
ljusgrå glimmerskiffer, som är ganska
beständig mot elden. Westra Silfberget,
1 mil från kyrkan, ett gammalt och
vidsträckt malmfält, vid hvilket Magnus
Ladulås ofta uppehöll sig, och som
isynnerhet skall varit gifvande vid Magnus
Erikssons tid. Vi finna, att
Silfbergs-grufvorna, fråntagna kronan af de
sjelfständiga och rika bergsmännen, de s. k.
bergsknaparne, togos tillbaka af konung
Gustaf I. Ar 1610 erhöll hertig Gustaf
Adolf Westra Silfbergs bergsbruk, jemte
Norrberkes och flera socknar att deraf,
som sitt eget hertigdöme, uppbära alla
årliga skatter, som till kronan borde
utgöras. Brytningen skedde här till 1620
på kronans bekostnad, sedan under
enskildt arrende och blef 1647 lemnad till
riksrådet, grefve Jac. de la Gardie och
riksamiralen Gyllenhjelm, men kom åter
till kronan vid reduktionen och upphörde
omsider alldeles. Ar 1711 upptäcktes
den s. k. Nora silfvergrufvan, hvilken i
början var mycket rikhaltig.
Sicksjö-bergs grufvor, som skola vara de äldsta
i socknen, hålla en välartad magnetisk
jernmalm. Prostökna malmfält, i hvilket
kon. Johan III skall hafva 1498
förlänat Sten Sture några andelar. Nyberget,
ej långt från Silfberget, har åtskilliga
jerngrufvor, ehuru mesta jernet ger
röd-bräckt tackjern. Ufberget, en ansenlig
höjd, i hvars affall man funnit
anledningar på silfver, koppar och jern.
Nors-berget, mellan sjöarna Hillen. Östan-
! berget håller en magnetisk jernmalm af
49 proc. halt. Jobsbo har flera
jern-malmsgrufvor. Sollaön, i sjön Barken.
Hemgrufvan vid Gesberg håller en grå
magnetisk jernmalm. Ar 1839
uppfordrades 39,804 skU. jernmalm ur
socknens samtliga grufvor; år 1861 brötos
rt **
ur 18 grufvor på Ostanbergs-, Kal/bergs-,
Hundbobergs- och Nybergsfälten samt
Norra Torr stensberg et 230,450 centner
jernmalm. Socknen var intill 1646
annex till Söderberke. Kyrkan, belägen
vid norra sidan af sjön Barken, är
uppförd af sten med torn, väl byggd och
rymlig samt har orgel. På en höjd
i synes den präktiga prestgàrden af tre
våningar. Sparbank stiftades år 1859
och hade följande år 195 delegare. Till
en arbetsinrättning inom socknen, hvarom
aflidne handlanden J. Hagstedt medelst
testamente på 1830-talet förordnat, och
hvartill han anvisat betydliga medel,
har af besparade räntemedel under åren
1840—47 en erforderlig och prydlig
byggnad blifvit uppförd.
Barnundervisningen bestrides uti en fast och 6
flyttbara skolor af 5 examinerade, 2
oexami-nerade lärare. Bergsmännens ställning
är god, och deras sedlighet ej så
förderfvad som böndernas, hos hvilka
dryc-; kenskap och andra laster äro tyvärr
mycket rådande. Om bergsknaparnes fordna
stora rikedom äro sägner bland folket.
En af dem nämnes Belgsting, som skall
bott på Westra Silfbergs gård och red
fram i bygden med sölfskodda hästar.
Hästskor af silfver äro ock här i orten
upphittade (Hülphers dagbok).
Folkmängd Hemmantal Eg.rätts-afgift.
1805 — 1862. sk. kr. 1860.
j 4,604 — 7,098. 59«/3. 13/g. 1,995 rdr43öre.
Euligt Hahrs stat. tabeller utgör hemmantalet
56 7/8. Efter taxeringslängden 1861 och 1825
i års jordebok upptagas nedan socknens större
gods och verk samt några af dess byar. Största
godset är Bagge bruks- och landtegendom (se den
art.) med en eg.rätts-afgift af 385 rdr 82 öre. —
Smedjebacken (eg.rätts-afgift 389 rdr 37 öre), se
den art. — Morgårdens bruk och egendom (eg.
J rättsafgift 88 rdr 7 öre. — Finnbo masugn
jemte underl. hemman (eg.rätts-afgift 55 rdr 82
ore) eges af grefve C. J. von Hermanson. —
Björsjö masugn med underl. kolare-hemman och
I skog (eg.rätts-afgiften 43 rdr 68 öre) eges af
Malingsbo bruksegare. — Schisshytte gård och
bruk (eg.rätts-afgift 69 rdr 71 öre). — Starbo
bruk och gård (eg.rätts-afgift 56 rdr 75 öre). —
Mattsbo masugn. — Bergsmanshamrar voro By,
Hagge, Marnäs, med en eg.rätts-afgift af 200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
