Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norrsånna.
Norrtelge. 237
het och dess dyrbarheter äro mestadels
skänker af särskilda innehafvare af
Rosersberg och Wallstanäs. Riksrådet,
sedermera öfverståthållaren i erkestiftet
Mainz, Johan Ericsson Sparre, död 1632,
ligger begrafven i denna kyrka, der ett
vackert raarmorepitaphium är uppsatt
öfver honom. Han stod i mycken ynnest
hos konung Gustaf II Adolf och var
den första landtmarskalk, vid riksdagen
1627. Socknens skola är till en del
grundad på donation af konung Carl
Johan, såsom egare till Rosersberg. Vid
Lindsunda bro, på gränsen till
Hammarby, är fäst ett historiskt minne; här
var det näml. som Gustaf Wasa sökte
1527 att låta afskära Gustaf Trolle
återvägen till Stockholm. För öfrigt finnas
inom socknen många forntida minnen:
icke mindre än 10 runstenar, uppgifna
i Liljegrens Runurkunder, skola finnas
här; borgruiner på Norsaberg vid
Rosersberg, en annan höjd i närheten skall
bära namnet Botolfsberg. Niords (Nors)
eller Nordians hög på åsen, är, enligt
Sjöborg, den äldsta svenska ättehög och
står, med sina 1800 år på hjessan,
ganska reslig och vördnadsbjudande,
ännu utmärkt af en ättehäll. Högens
lodräta höjd är 30 alnar, diametern vid
foten öfver 9 alnar, en rund plan ofvanpå
har emot 20 alnar i diameter;
ättehällen är öfver 3 alnar hög. * Omkring
Niords hög märkas ännu närmare 50
mindre grafhögar, uti hvilka man
funnit urnor och gammal spik. På denna
hög skola någon tid tingsförsamlingar
blifvit hållna.
Folkmängd. Hemmantal. Eg.rätts-afgift.
1810—1860. sk. kr. fr.
731.— 678. f. 28j. 218 rdr 52öre.
Gårdar och hemman: Rosersberg och Wiggeby
kungsgårdar (se dessa art.). —[ Säteriet
Wahlsta-näs (se den art.), hvarunder lyda f/2 Ström, 6/8
Ashusby, V4 Werkarne jemte vatteuqvaru med
3 par stenar, 7 mtl fr. Lindsunda, 2 Säby, 3
Söderby, fr.-räntan af */4 mtl Holmboda, för det
hela erl. i eg.rätts-afgift 121 rdr 82 öre. —
Under Steninge i Hnsby socken lyda P/g Krogsta,
l3/4 Ström, 23/4 Brista, fr.-räntan af 1 /2 mtl
Krogsta; eg.rättsafgiften var 45 rdr 42 öre. —
3 mtl Norslunda, eges af häradshöfding
Cederström; eg.rätts-afgift 18 rdr 97 öre. — 3/4
Ashusby är kommin.-bost., L:a Starrmossen
kronoskogvaktare-boställe. — Öfriga hemman äro i/4r
sk. Skoby, 1/8 fr. Helmanarp, Va Wärkin. —
Adress: Stockholm.
Norrsånna. Egendom uti Edshults
socken, Södra Wedbo härad af Jönkö-
pings läu, utgöres af 2 mant. skatte
Norrsånna, Nedra Fusa qvarn med ett
par stenar, såg med ett blad, V*
Linne-ryd med såg; för allts. betaides år 1861
I en eg.rätts-afgift af 17 rdr 3 öre.
Norrsånna har för längre tid tillbaka
innehafts af herremän och är således såsom
sådant bebyggdt. I förra århundradet
innehades godset af öfverinspektör
Flint-stén, död 1713. Egorna äro goda,
fast stenbundna. Närvarande egare äro
brukspatronerne Suber och Sjögréen.
Norrtelge. Sjöstad i provinsen
Uppland af Stockholms län, belägen vid en
vik af Östersjön, lx/2 mil 11. o. från
Stockholm, har erhållit sitt namn af en
gård, kallad Telje, som måste varit rätt
betydlig, emedan man ända upp till år
1300 kan spåra dess öden. Sistnämnda
år pantsattes den af Folke Jansson till
Uppsala domkyrka, och hemföll dertill,
då han ej kunde inlösa den. Ar 1413
gafs den i förläning åt Anders
Ingvarsson och hans efterkommande. Från år
1589 kan man anse den såsom en
köping, emedan Johan III detta år tillät,
att den finge besökas af skärkarlar och
fiskare, men ej af handlande. Hamnen
förklarades vid 1614 års riksdag för
laglig, och byteshandel med fisk samt
landt-mannavaror skulle der få utöfvas. Först
år 1622 anlades sjelfva staden på båda
stränderna af en å, uti en däld, som på
södra sidan inneslutes af en hög och
kal bergssträcka, samt erhöll samma år
stapelfrihet och andra förmåner, hvilka
bekräftades åren 1825 och 1829.
Stadsplanens hela areal är 32 tunnl. 6.6
kappland, hvarpå funnos 1862: 146 hus och
tomter, uppskattade, jemte stadsjorden,
som upptager 803 tunnl.: 11.6 kappl.
till 781,050 rdr rmt (hvaraf 46,000 för
byggnader tillhörig staten, 37,600 för
allmänna verk).
Sjelfegande jordar .... 457 tid.
Löningsjord till ecklesiastik-och
skolstaterna......33 » 18. 5.
Magistratens......29 » 18. 1.
Utarrenderade för stadskassans
räkning.......33 » 2. 3.
Anslagne till skjutsbestyret . 4 » 10.—
Märkliga byggnader äro: Kyrkan,
som nu kallas Fredriks, sedan den efter
1719 blifvit ombyggd af sten; den
tillökades 1773. Ifrån stadens första
tillkomst hade den en kyrlioherde tillsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
