Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284 Näs.
men till fabriken afsattes och såldes 3/4
hemman i Tollered, och efter hans död
gjorde sönerne, kapten Berg och hans
yngre bror, Gottfried Berg, vid arfskiftet
sådant byte, att den senare öfvertog hela
säteriet af både Stora och Lilla Nääs jemte
3 hemman frälse, och den förre de till
Tollered gränsande hemman, 3l/2 fr.
hvaribland l/2 hemman Qvickulla som
fått en prydlig karakters-byggnad med
tillbehör och, under namn af Ekudden,
blifvit hufvudgård för en sjelfständig och
genom odlingar ej obetydlig egendom.
Till sjelfva säteriet Nääs finnes ett
tegelbruk, 170 tid åker och 500 tid äng och
hagmark och öfver 2,000 tid skog, och
å frälse-hemmanen är ungefär samma
areal. Trädgården upptager 18 tid och
är anlagd i engelsk smak. Ett bibliothek
af c:a 3,000 band, hvaribland många
äldre dyrbara verk, följde med köpet och
hör till egendomen.
Nääs fabriks-anläggning började 1833,
under ledning af dåvarande löjtnant Berg,
med ett bomullsspinneri. Klädesfabrik
och färgeri med stamp anlades 1836.
Ett mindre bomulls-väfveri och en
kardlä-dersfabrik anlades äfven; men förstörda
genom en eldsvåda, som 1848 ödelade
det äldre spinneriet, blefvo de ej
återupprättade. Klädes-fabriken nedlades 1846,
då blott val ken och öfverskäreriet
bibehöllos, för att bereda främmande vadmal,
och hufvudbyggnaden förändrades till ett
nytt bomulls-spinneri, hufvudsakligen för
finare garn. Tillverkningen, som 1855
och 1856 uppgick till nära 1,200,000
U, mest gröfre garn, har på senare åren
minskats i vigt, men Ökats i finhet, och
ehuru fabriken, oaktadt senare årens
bomullsbrist, i motsatts med de flesta andra
spinnerier, drifvits, har dock
tillverkningen varit inskränktare och uppgick 1863
till 295,316 U. Fabrikens värde är dels
15,000 rdr å sjelfva hemmanet, dels
195,700 rdr å byggnader och 320,000 rdr
å maskiner. Dertill höra äfven en såg och
mjölqvarn för 2 par stenar, samt ett
ålfiske. Drifkraften erhålles af Tollereds
ström, som från sjöarne Oramern och
Torska botten flyter i sjön Säfvelången,
hvilken omgifver norra delen af Tollered och
Ekudden samt kringflyter Stora Nääs.
Näs. Ett mantal frälse på Dal uti
Holms socken, Nordals härad af Elfs-
Näs.
borgs län, utgjorde 1862 jemte 2/3 mtl
Nordkärr samt andra l|| mtl, ett gods,
tax. till 127,000 rdr rmt (häraf 30,000
för Näs), samt eges af possessionaten J.
J. Hagsten. Godset, fordom större, har
varit ett gammalt Possegods innan det
före 1409 skänktes till Wadstena
kloster af fru Kathrina Knutsdotter; det
indrogs af Gustaf I. Kom ånyo i
Posse-slägten och egdes 1577 af Knut Posse,
som derpå fick bekräftelse 1582 af
Johan III; 1607 af Erik Stake, 1630 af
Nils Posse, 1675 af öfverste-löjtn. Nils
Lilljehöök, 1678 af Carl Pedersson Natt
och Dag, 1684 af Göran Ulfsparre, 1716
af Lennart Posses arfv., 1734 af
Öfversten baron Wolmar von Scheding, 1777
af häradshöfdingen och lagmannen Joh.
Fr. Flach, 1810 af dennes son, majoren,
sedermera landshöfdingen, Carl Flach,
som den 21 Oktober 1818 sålde
Nordkärr, Näs, Torp, Solberg, Sundsnäs,
Hökeberg, Hafden, Gutvik, Smedsbol,
Häljansnäs, Linnerud, Snarstigen och
Hökeliden för 80,000 rdr b:co till kon.
Carl XIV Johan. År 1844 blef kon.
Oscar egare deraf; det försåldes sedermera
till bönder.
Näs. Ett mantal frälse-säteri på Dal,
uti Ärtemarks socken, W7edbo härad af
Elfsborgs län, egdes 1488 af Rasmund
Lassa hustru, 1563 af Lars Torstensson
på Lunden, hade sedermera åtskilliga
egare, hvaribland må nämnas Lars
Håkansson Dufva år 1637, fru Agneta
Svenske 1681, Agneta Didron 1700. Har
sedan egts af slägten Svenske och efter 1810
af bönder; hade 1862 4 egare och var
s. år taxeradt till 30,000 rdr rmt.
Isas. Regalt pastorat af 3:dje
klassen, hörande till Jämtlands Södra
kontrakt af Hernösands stift, utgöres af
sock-narne Näs och Hackås med Gillhofs
kapell, det sednare bildadt år 1859 af vissa
aflägsna byar i Hackås socken.
Pastoratet, som upprättades enl. Kongl, bref af
d. 21 Juni 1856, innefattar 48 mtl och
beboddes 1860 af 1,819 personer. —
Näs, modersocken, är belägen uti
Jemt-lands läns Norra fögderi, 3!/2 mil söder
från Östersund, samt omfattar 1,209
qv.-mil (27,980 tid), hvaraf 0,i63 äro insjöar;
den har namn af belägenheten på ett
näs vid sjön Näckten (se den art.) och
gränsar i söder till Hackås, i vester till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
