Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 Näsbyholm.
Näsbyholm.
gynnade personer. Från kronan
öfvergick egendomen 1574 åter till enskild
person, när Sten Bilde till Wandås
tillbytte sig den mot annat gods i norra
Jutland och innehade den till sin död
1585. Arild Svab, gift med Margaretha
Beck, var år 1661 ensam egare af
Näsbyholm, som stadnade inom Beckska
slägtens ego till år 1744, då danska
gardes-kaptenen Chr. Henr. von Fi necken
ärfde den efter sin morbror Jöran Beck.
Af honom gjordes gården till
fideikommiss 1756 och tillföll af denna
anledning-hans måg, general-löjtnanten och
kommendören, frih. Conrad Christoffer von
Blixen, gift med Margaretha Finecken.
Han aflade många prof på tapperhet
under det för Svenskarne så föga
hedrande pommerska kriget 1757—62. Han
dog i Pommern 1783. Sonen,
generalmajoren och kommendören, frih. Carl
Philip, kallade sig v. Blixen-Finecke, och
dog 1829, då egendomen tillföll dennes
son, nuv. egaren, baron Carl Fredr. v.
Blixen-Finecke, som vistas mest i
Danmark och var 1860 en kort tid
utrikesminister uti Rottvittska ministèren.
Familjen von Blixen är en gammal pom
mersk ätt, som räknar sina anor ända
från 1109. Den har besuttit många och
stora gods i Pommern och blef
naturaliserad i Sverige 1723.
Näsbyholm värderades 1661 till 13,520
rdr, och årliga inkomsten anslogs till 450
rdr. Det utgör nu något öfver 5,000
tid. Insockne med prestgård och
klockarebol: 23
7%o hvilka sjelfva
gården har 5l/2 utsockne Kropps-
jorden i Skifvarp, omkring 49 tid,
kyrkojorden i Onnarp % mtl, dito i
Brönne-stad V8 mtl, i Svenstcrp V4 mtl; 108
torp utom stathus lyda till gården, 3
skolhus, 2 fattighus, en vatten- och
väderqvarn finnas derå, äfvenledes har den
mycken och stor skog och torftägt,
betydlig höhöstnad, godt fiske samt
förträffliga beteshagar. Ett tegelbruk är
anlagdt vid gården. Egaren af
Näsbyholm har patronsrättighet till Gärdslöfs
och Onnarps pastorat.
På Näsbyholms mark skall ligga en
stor sten, hvilken en öfvergifven
älskarinna i Lemmesröds socken i vredesmod
säges hafva slungat mot sin otrogne
fästman, som bodde i Gärdslöf.
Näsbyholm. Två och 1/2 mtl
frälsesäteri uti Fryeleds s:n, Östbo härad af
Jönköpings län, med manbyggnaden på
ett i sjön Hindsen långt utskjutande näs,
har en vacker belägenhet. —- Bruns i
Nesi söner, Hegge och Gudfaster,
bortbytte sitt fädernearf in Nesi till Nydala
kloster, då abboten Wilhelm var vittne
1216—20. Näsbyholm gjordes till säteri
1633 af Öfversten för Smålands ryttare,
Staffan Klingspor, som med utmärkt
tapperhet bivistade polska kriget på
1650-talet. Han var gift med den lärde
kansleren doctor Mart. Chemnitii dotter Sophia
v. Chemnitz. Efter ätten Klingspor
innehades säteriet af en öfverste Lundblad,
derefter af en kamrer Ehrenborg,
öfverste-löjtn. von llohr, dennes son, majoren S.
E. von Röhr, till 1802, då det, såsom
arf, tillföll mågen, majoren och riddaren
Bengt Adolf Ennes, en man af stor
märkvärdighet. Det var på detta
natursköna ställe, som denne aktningsvärde och
för sitt stånd i denna tid mindre
vanligt litterärt bildade man skref sina
biografiska minnen af Carl XILs krigare, 2
Band, Stockholm 1818, 1819, biträdde
Sjöborg vid hans «Samlingar för
Nordens Fornälskare», sporrade Liljegrens
hog för det antiquariska studiet. Han
dog på Sörsjö i Wernamo socken d. 20
Mars 1841, 77 år gammal. Näsbyholm
försåldes 1836 till amiralitets-löjtnanten
J. G. Hebbe, som var, såsom berest
sjöman och utrustad med solida kunskaper,
en i sällskapslifvet högst intressant
personlighet. Ar 1840 inköptes
egendomen af borgmästaren i Carlshamn J. F.
Ekenman och eges nu af häradshöfding
Ekenman. Under Näsbyholm lyder Vg
mtl och hörer härtill äfven ett
ölbryggeri; för allts. erlades 1861 i
eg.rätts-afgift 11 rdr 37 öre. Säteriet hade
fordom samfällig utmark med flera
hemman, med en arealrymd af 5,000 tid,
men är derifrån skiftadt. Inegorna bestå
hufvudsakligen af grusblandad mylla.
Utmarken tillhör socknens vildare del;
men höjder träffas af det slag, hvarpå
bokskog växer: en djup, förträfflig
jord-ni åti, men stundom ytterst stenbunden.
Gården hade öfverflöd på skog; men år
1846 bortsåldes en större del deraf till
egaren af Oiis bruk; det oaktadt saknas
icke behöflig skog. Trädgården, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
