Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Odarslöf.
Odensala.
317
eller andra för bruksegarens räkning på
reeognitions-allmänningen upptagna
lägenheter och nybyggen, taxerades till
107,605 rdr rmt. Egare är
brukspatron J. A. S. Åberg, och disponent
geschwornern G. A. Lundhqvist.
Malmen erhålles hufvudsakligen ifrån
Windtjerns betydliga malmfält i
Svärdsjö socken af Stora Kopparbergs län,
hvarest verkens egare innehar nära
hälften uti Östra grufvan, c:a 3/5 i Gamla
grufvan, 1/8 i Fallås-grufvan, 3/32 i
Fallås-solgrufvan samt % uti Tjerngrufvan.
Hvad slutligen angår dessa verks
kolfångst, som endast till en mindre del
bero af köpekol, så kunna brukens
samtliga egna skogar uppskattas till
omkring 30,000 tid, och dessutom
inne-hafva dessa jernverk den inom socknen
belägna ganska betydliga
recognitions-allmänning, hvilken genom Kongl.
Bergs-kollegii resolution af d. 6 Maj 1710
blifvit derunder upplåten och, enl.
landt-mätaren Th. Wennbergs åren 1835—40
upprättade karta, i skogbärande mark
innehåller 70,163 tid, deraf likväl efter
åren 1844 och 1846 afrösning för å
allmänningen belägna hemman 34 stycken
stubbe- och röjdselrätts-torp blifvit
verkställda, så att numera återstå vid pass
60,000 tid, så vill häraf synas, som fullt
tillräckligt kolfång skulle kunna
påräknas för jernverkens framtida drift.
Ockelbo socken, se Ugglebo socken.
Odarslöf. Annex-socken till Igelösa
patronella pastorat, är belägen uti Torna
härad, 3/4 mil o. n. o. från Lund,
omfattar en areal af 0,i24 qvadr.-mil, hvaraf
0,oo2 äro vatten, och består af byarne
Skälshög 47/8 mtl frälse, Westra Odarslöf
3 mtl fr. V2 mtl krono, Östra Odarslöf
95/i2 mtl frälse, med skarp och mager
åkerjord, obetydlig hö-höstnad, samt af
säteriet Svenstorp, 44/5 mtl. Ingen skog
finnes. Socknens folkmängd har, från
att år 1805 vara 515 uppgått 1860 till
789 personer; hela fastighetsvärdet
taxerades 1862 till 1,001,200 rdr rmt, hvaraf
2,000 rdr för 2 folkskolebyggnader, 3,100
rdr för ängar, tillhörande kyrkan.
Socknevägen är l/4 mil.
Gårdar: Svenstorp säteri (se den art.) jemte
alla frälsehemmanen samt 452 tid utjordar
(taxerade till 104,000 rdr), eges af baron G.
Gyllen-krook. Lägenheten Gustafshill, tax. till 46,000
rdr, eges af kapten E. R. von Platen. V2 mtl
Westra Odarslöf innehafves af kyrkoherden. —
Adress: Lund.
Odenforss. Ett mtl berustadt säteri
uti Wreta klosters socken, Gullbergs
härad af Linköpings län, vid Svartån, har
varit doneradt 1628 till majoren Carl
Frankelin, transporteradt på dess måg
And. Koskull, samt major Holm,
innehades 1683 af öfverste Gust. Koskull,
reducerades, men uppläts åt honom på
lifstid; egdes år 1755 af landshöfding
d’Albedyhll, som uppförde här ett täckt
envånings-trähus för sin enkegrefvinna,
Hedvig Mörner. Gården innehades 1818
af lagmannen P Aschan, 1862 af
rege-mentsskrifvaren C. A. Ekeman.
Sistnämnda år utgjordes egendomen af 1
mtl underl. samt qvarn och såg; sjelfva
säteriet taxerades till 50,000 rdr rmt.
Den stora fiskrika Mölby eller Nybro
ström flyter tätt vid gården och på alla
sidor ser man vackra skogslundar,
härliga ängar, Linköpings stad, sjön Roxen,
m. m.
Odenforss. Ett mtl fr.-säteri, och ett
mtl frälse* uti Tierps socken, Örbyhus
härad af Uppsala län, med qvarn, tax.
1862 till 32,000 rdr rmt, har tillhört
slägten Barck 1741; lyder nu under
Ullforss.
Odensala. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Erlinghundra
kontrakt i Uppsala stift, innefattar
socknarne Odensala och Husby, med 83!/2
mtl, bebodda 1860 af 1,750 invånare.
— Odensala, modersocken, belägen uti
Erlinghundra härad af Stockholms län,
3 mil från Uppsala, 1 mil från Sigtuna,
omfattar en areal af 0,412 qvadrat-mil,
hvaraf 0,oo6 äro insjöar. Socknen når ej
fullt till Mälaren, har i vester och
nordost något bergläudig skogsmark, men
är för öfrigt mestadels slätt, och något
sidländt kring en å, som går från de
små Weda- och Svart-sjöarne åt vester
och sydvest, samt utgör delvis gränsen
mot Wassunda. Rådande jordmån är
lera och åkerbruk hufvudnäringen.
Folkmängden, som år 1805 var 989, uppgick
1862 till 994 personer. Hemmantalet är
517/8, hvaraf 277/8 skatte, 73/8 kr., 165/8
frälse, skiftade 1862 i 96 egolotter.
Fastighetsvärdet sistn. år var 943,420 rdr*),
*) Sednaste taxeringsvärdet efter gamla
bevill-niugsstadgan var 386,175 rdr rmt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
