Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Omberg.
Onsala.
339
förefinnes på Wetterns botten, ett långt
stycke utifrån stranden, såsom ett ljust
stenlagdt golf och sedan på land
uppstiger till en medelhöjd af 20 fot. Se
Borghamns kalkstensbrott. At sjösidan
ar berget till en början från Borghamn
vid norra udden till Anudden icke
synnerligen brant; men derefter uppstiga de
s. k. Måkebergen nästan lodrätt från sjön
till 300 fot och derutöfver; efter dem
följa Westra Wäggar och Mullskräerna,
hvarefter berget blir mindre brant, ehuru
tvänne höga bergklintar uppträda, en på
Elfverums udde, den andra kallad
Röd-gafvel, längst i söder och 146 fot öfver
Wettern. Vid Rödgafvel är utseendet
vildast, och här finnes den största bland
bergets grottor, 68 fot lång och 30 hög.
Öfverst i Bödgafvel är en hvalflik
fördjupning efter ett utfallet klippstycke,
kallad Rödgafvels port, och midt
framför denna anses Wettern vara djupast.
Ett stycke ifrån bergets nordligaste
ända, Borgudden, ligga de s. k.
Svartebergen, som vid vattenbrynet hafva
talrika grottor, i några bland hvilka man
kan löpa in med båt; en af dessa grottor
kallas Fläskhålet, emedan bönderna vid
Polackarnes inbrott i Sigismunds tid der
gömt sina matförråder. Klipporna vid
vattenbrynet hafva olika namn efter sina
omvexlande former, t. ex. Munken eller
Gråkarlen, Predikstolen, Jungfrun o. s. v.
Omberg är bokens nordligaste växtställe
i Sverige, och bland de till antalet
omkring 100 bokarna märkes den s. k.
Apo-stlaboken, som fordom haft 12 lika tjocka
grenar, dock nu mer till stor del
förtorkade.
I följd af sjelfva bergets läge,
fjerran från alla skogstrakter, och som det
från alla håll är blottstäldt för häftiga
stormar, måste dess fauna vara mindre
rik än dess flora. Ställets växthistoria,
ehuru sorgfälligt studerad, är svårligen
ännu fullkomligen utredd. Förmodligen
gömmer den ännu mycket härligt, som
är en framtid förbehållet att framlägga
i dagen. Jordmånen är i allmänhet ärig.
Mergel förekommer väl, men sparsamt. Den
bästa vegetationen förekommer i
grannskapet af kärr och mossar, hvilka upptaga en
stor vidd af Omberg. På Hjessan ligger
en stenhäll, nu begagnad som bordskifva,
fordom som grafhäll, och härifrån har man
en härlig utsigt öfver det kringliggande
landet samt kan med tub se omkr. 50
kyrkor och 6 städer. På berget upprinna
flera källor, deribland den s. k. Helge källa
eller Hälle-källan samt mineralkällan vid
Djurledet. På Omberg har varit en
kungs-djurgård; men sedan 1805 förändrades
dess bestämmelse till kronopark, och
djur-afveln försåldes. Arealen förr uppskattad
till 6,000 tid, beräknas nu till 1,950 tid.
Kronoparken taxerades 1862 till 300,000
rdr rmt. Här finnes den största
trädskola inom länet; mullbarspl^ntering
upptager en areal af 216 qvadr.-stänger.
Vid södra ändan af Omberg, nära
Wettern, ligger ruinerna af Alvastra kloster.
Onsala. Socken och regalt pastorat
af 2:dra klassen, börande till Fjäre och
Wiske kontrakt i Göteborgs stift, är
belägen i Fjäre härad af Halmstads län,
3l/2 mil från Göteborg, 1 mil s. s. v.
från Kongsbacka, samt omfattar 0,439
qv.-mil land. Endast på norra sidan
förenadt med fasta landet, utgör Onsala en
halfö, hvilken i öster omslutes af
Strömsfjord (Kongsbackafjolen) samt i vester
och söder af hafvet. Utmärkt af en i
allmänhet stenbunden jordyta, saknar denna
trakt större strömdrag, och ibland de
mindre, hvilka leda sin upprinnelse ur kärr
och ur de mellan bergen liggande dalarna,
må anmärkas: Forssbäcken, Hasta-bäck,
hvilken skiljer socknen uti 2:neafdelningar,
Sunnan- och Nordanbäck, samt
Dragsbäcken. Ibland den mängd öar, som ligga
utanför Onsala-landet i hafvet,må nämnas:
Sandö, Ejderön, Ockarö, Malön *),
Stens-holmarne, Wassholmen, Böttholmen,
Grytan, Hästbua samt Nidingen (se den art.),
dessutom i Strömsfjord Ramnö, Brokö,
Brattö, Ramnökalf, Hästklöfvarne m. fl.
Med undantag af Nidingen, begagnas alla
i hafvet liggande öar till betesmarker af
delegarne i de utmärker, som på fasta
landet ligga midtför öarna. Hamnar
*) Grosshandlaren Erik Rundberg har, i ändamål
att bereda tillflykt och lifsuppehälle åt
skeppsbrutne, låtit å den förut obebyggda Malön,
belägen ytterst i skärgården, uppföra en byggnad
af trä, försedd med eldstad, matvaror samt
andra förnödenheter. A en tafla meddelas
underrättelser på olika språk, att skeppsbrutna
ega att taga byggnaden i besittning med hvad
deri finnes för sitt lifsuppehälle. Likaledes
har herr Rundberg genom testamente anvisat
en fond, hvilkens årliga ränta är afsedd till
inköp af beklädnad åt skeppsbrutna, som
komma i land å Malön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
