Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
352
Orsa.
Ortala.
och Linköpings län, beläget vid
Svems-åns utlopp i Wettern, utgöra med lV2
mtl underl. Orrnäs, 2:ne qvarnar,
manufaktursmedja och såg, Svembsqvarn,
fr.-räntan af ty4 mtl, ett gods, tax. 1861
till 122,100 rdr rmt, som egdes af 2:ne
bröder Svensson. Orrnäs tillhörde 1687
N. Brahe, 1726 fröken E. Gyllenstjerna,
1850 direktör G. C. Silfversparre.
Orsa. Socken uti Ofvan-Siljans
fögderi af Stora Kopparbergs län, 10 mil
n. v. från Falun, utgör, jemte Skattunge
kapell, ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Rättviks kontrakt
af Westerås stift, samt innefattar 49"7i6
mtl på en areal af 22,858 qv.-mil (deraf
dock 0,428 vatten, och beboddes 1862
af 708 personer. Ifrån pastoratet
af-söndrades på 1840-talet en del i
kyrkligt hänseende och förlades till Loos i
Helsingland. Marken är i allmänhet
bergaktig samt uppfylld af sjöar, träsk och
mossar. Rådande jordmånen är
sandmylla, blandad med något klappui eller
med kalksten, samt något bördigare än
i fögderiets öfriga socknar. Skogen är
betydlig, och i norra delen af socknen
äro fiunmarker och fäbodar. De
betydligaste sjöar äro Orsasjön, som dock, till
större delen belägen i Mora socken,
ligger 522 fot öfver hafvet och flyter ut i
Siljan, samt är af nära V3 qvadr.-mils
storlek; Skatimgen är uågot öfver ]/4
qv.-mil stor, ligger 600 fot öfver hafvet
och uttömmer sig genom Ore elf i
Orsasjön. Genom norra delen af
socknen löper ett vattendrag igenom flera
sjöar, såsom Hambrosjön, Landsjön,
Gälsjön, m. fl., och utfaller i Woxna elf i
Helsingland. De berg inom socknen
hvilka gränsa till Mora, hålla porfyr,
såsom Svartklintberget, Hornberget,
Lad-berget, N\j ängsberg et, Gräsberget, m. fl.
I Myrberget, Lovenberget och
Lösan-berget anträffas lerskiffer, som användes
till brvnsten. Uti ett betydligt
sandstenslager bearbetas flera slipstensgrufvor
vid Kallmora; denna näring intager ett
betydligt rum, ocn allmogen förer den
sjelf vidt omkring till afsalu. En stor del
af folket har under senare åren utflyttat
till Amerika, hvartill, såsom orsak,
uppgifves den skattebörda, som i allmänhet
trycker Orsa mer än andra socknar, och
hvilkeu i hög grad ökas genom presta-
tioner och kontanta afgifter, som under
pågående storskiftet drabbade de
skattdragande. Vid 1863 års slut funnos inom
socknen 165 baptister. I socknen äro
tingshus, skolgård, 10 st. byskolhus;
handelslägenhet i Kyrkbyn.
Beväringsmanskapet utgjordes 1862 af 159, och
gemenskapen af 75 mau. Skattunge
kapell ligger ltyj mil från Orsa kyrka,
vid Ore-elfvens utlopp ur Skatungs-sjön.
Inom Orsa fann Daljunkaren medhåll af
kyrkoherden herr Sten, som hjelpte
honom att fly till Norge. En annan
uppviglare, en tysk skräddare vid namn
Diikeu lyckades väl att förleda
Orsa-bönderna till uppror och tågade med
dem till Elfdalen, för att der ringa
folket tillsammans, men deras uppsåt
strandade mot den förståndige och trogne
socknepresten Johan Börjesons rådighet
att traktera Dalkarlarne så pass, att det
lyckades honom tillfångataga anförarne.
— Af fornlemningar finnes Orsa skans,
hvarefter lemningar synas; den anlades i
Carl Gustafs tid år 1657, för att afvärja
Danskarnes ströfvande, och iståndsattes
på Carl XLs befallning 1677.
Af hemmantalet utgör 13/4 mtl finnrotar.
3/8 mtl är pastorsboställe, I/1G mtl
kommini-sierboställe. Blåsenborg är kapitensboställe. Hela
fastighetsvärdet var år 1862: 960,000 rdr, deraf
853,000 rdr för jordbruksfastighet. Här
märkes Fredshammars bruk med Backe masugu.
Stackmora och Hannsjö qvarnar, Hannsjö såg
samt Handfors liesmedja. — Adress Gagnef.
Ortala. By uti Wäddö socken och
skeppslag af Stockholms län, om 8 mtl
skatte på 13 mr, V2 frälse, belägen
nära den derefter uppkallade vikens vestra
strand, har varit Kungsgård, men från
1648 stamgods för Lennart Torstenssons
grefskap (se Lennartsnäs), indrogs med
detta, skattlades, och innehafves nu till
största delen af bönder (år 1862 af 29).
Nära derintill, vid Bornans utlopp,
anlades i kon. Johan d. IILs tid, ett
jernverk af Eggertz, som sedermera drefs
för kronans räkning, lemnades 1626 åt
bandi. H. Lemmens i Stockholm, lades
1648 under grefskapet, indrogs med detta
i Carl XLs reduktion ’), utarrenderades,
ökades småningom; köptes från kronan
*) Redan 1655, under Carl X Gustaf, räknade*
Ortala grefskap bland dem som borde
indragas, såsom beläget i en s. k. förbuden ori
(det var redan då för kronans räkning bort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
